Tisdagstrion - Gröna omslag

 Idag vill Robert på Mina skrivna ord att vi ska berätta om tre böcker med gröna omslag.

I Mot ljuset av Elin Boardy följer Elly med sin syster och hennes nyblivne make på bröllopsresa. Under vistelsen i Malaysia kommer Elly att omvärdera sin kvinnoroll, uppleva en kärleksaffär och utveckla en ny identitet. På avskalad prosa skapar författaren en drömlik, suggestiv stämning. Läsaren lockas in i en bedrägligt händelsefattig berättelse, men luften vibrerar av hetta, under den polerade ytan pyr starka känslor. Sammantaget är Mot ljuset är en nyanserad skildring av en kvinnas och ett lands väg mot frihet och självbestämmande. 

Novellen Galatea av Madeline Miller har sitt ursprung i en grekisk myt, den om kung Pygmalion och hans kvinnoskapelse. I Ovidius gestaltning av myten (i Metamorfoser) är kungen upprörd över verkliga kvinnors osedlighet och täljer sig en kvinna av elfenben. Pygmalion beundrar sin vackra, rena skapelse och blir mycket förälskad i den. Han offrar och ber till gudinnan Venus, som beviljar hans önskan och låter figuren få liv. Madeline Millers version berättas genom kvinnoskapelsen Galateas röst. Det är härligt befriande att läsa Millers ursinniga uppgörelse med tanken på den perfekta, ljuva och rodnande jungfrun. Millers Galatea är urstark, intelligent och hämndlysten, precis som de flesta som bryter sig loss från förtryck. 

Arvejord av Maria Turtschaninoff handlar om livet i en liten österbottnisk by under fler århundraden. Platsen befolkas av människor med olika sinnelag, olika behov och olika omständigheter. Jorden är densamma, men människans sätt att möta jorden och vildmarken varierar. En del vill försöka tämja och härska över, medan andra söker skydd, en lisa för själen och mat för dagen. Jorden ger och jorden tar. Sammantaget är Arvejord en outsägligt vacker text som berör och väcker en stark längtan hos mig som läsare. 

Nytt i hyllan - Kim Jiyoung, född 1982

Fick efterlängtad bokpost idag - Kim Jiyoung, född 1982 av Cho Nam-Joo - en bok som nu blivit översatt till svenska. Boken skildrar patriarkala struktur och en sexistisk vardagskultur i Sydkorea, och har blivit mycket uppmärksammad både i hemlandet och internationellt. 

Den som råkar vara ARMY vet ju också att boken rekommenderas av BTS ledare Kim Namjoon, aka RM. 

Ett föremåls berättelse om obesvar

Mikael Berglund är författare, grafisk formgivare, webbprogrammerare och arbetar på ett bokcafé i hemstaden Umeå. Han debuterade 2015 med romanen Ett föremåls berättelse om obesvar, som bland annat nominerades till Katapultpriset. Senare romaner har både nominerats till och tilldelats ett flertal olika priser. Som läsare har jag lätt att förstå alla kritikers uppskattning, författaren har en helt egen stil och ett unikt språk. 

Lo eftersökte inte dottern, liksom han heller inte sökt hustrun Siri när denna på samma sätt försvunnit från honom för många år sedan. Det var inte upp till honom, de hade båda blivit alltför stora för hans lilla famn. När man bar höet gav man honom bara halva famnar. Sorgen fick han dock bära hel.

Berättelsen utspelar sig i 1600-talets nordliga delar av Sverige, där den unga kvinnan Judit ger sig ut på vandring med endast en get som sällskap. Hon drivs av rastlöshet eller möjligen längtan efter en plats att höra till. Judit har dock ett starkt behov av självständighet och frihet, hon underordnar sig inte något annat än själva naturen och ibland knappt ens det. Hon träffar en man och blir gravid, men väljer att inte följa honom på hans resväg. Judit föder sitt barn och får dessutom ta hand om annan kvinnas barn, längs med den väg hon vandrar. Emellanåt stannar hon på en plats en stund, men så småningom drivs hon vidare. Judit är en stark, egensinnig kvinna som inte släpper någon för nära - inte heller läsaren. Emellanåt bär hon närmast drag av en superhjälte, hon kan betvinga en varg med blicken och brotta ner en björn med bara händerna. Hon är gåtfull på ett märkligt lockande sätt.

På ett suggestivt sätt skildras en vindpinad fjällvärld fylld av köld, svält och faror. Språket är ålderdomligt, lika kargt som naturen och oändligt vackert. Omgivningen känns ödslig och tom, handlingen är tämligen otydlig, men ändå fängslande, och efteråt undrar jag vad det egentligen var jag läste. Och omedelbart vill jag läsa boken igen. 

ETT FÖREMÅLS BERÄTTELSE OM OBESVAR
Författare: Mikael Berglund
Förlag: Albert Bonniers (2015)

Läsning pågår - Kallet

Jag har nyss börjat lyssna på ljudboken Kallet av Anneli Jordahl, i uppläsning av Astrid Assefa, en bok om ett ämne som ligger mig nära om hjärtat. Boken handlar om en kvinnlig huvudperson, ödemarkssamariten och flerbarnsmamman Karolina och utspelar sig nära norska gränsen under den tyska ockupationen. 

Jag är också uppvuxen nära gränsen och min pappa brukade berätta för mig när jag var ung om hur han, tillsammans med bland annat författarinnan "Sigge Stark", smugglade flyktingar över gränsen under kriget. Min svärmor är från Norge, hennes mamma arbetade som hovsömmerska. När norska kungafamiljen tvingades fly till England, tog svärmors familj hand om kungens hund Ajax. Jag har tidigare visat en bild på min svärmor i hennes konfirmationsklänning sydd av en engelsk fallskärm.

Mödramärg

Författaren Tina Harnesk har svensk-samiskt ursprung, är uppvuxen i Jokkmokk, och arbetar till vardags som biblioteksassistent i Arvidsjaur. Folk som sår i snö, utgiven 2022, var hennes debutroman. I september 2023 röstades den fram som Årets bok av Bonniers Bokklubbars medlemmar. Jag älskade bokens minnesvärda karaktärer och beskrev den som en: "unik blandning av absurd humor, bitsk samhällskritik och en finstämd och lyhörd gestaltning av hur kapade rötter och utanförskap gör människan sjuk i själen".

I Mödramärg, från 2024, får läsaren följa två kvinnors liv i olika tidsåldrar: Nienna och hennes lulesamiska släkt på 1600-talet, och den gravida Majalis, som i nutid återvänder till sitt barndomshem. Nienna och hennes familj har drabbats av en förbannelse på grund av att hennes make, efter att ha blivit hotad, berättat för svenskarna om silvret i berget. Nienna försöker sona sin makes brott och rädda det heliga fjället genom att ta tjänst som tolk hos den maktfullkomlige Bergmästare Amadeus Spiut. Majalis återvänder hem för att ta hand om familjens hus efter mammans död. Hon har då bott utomlands i många år och inte haft någon kontakt med sin mamma. När hon finner och läser mammans dagböcker börjar hon inse att hennes bild av föräldrarnas liv är byggd på lögner och svek. Samtidigt som Majalis har fullt upp med att hantera sin egen sorg och förvirring, dyker nya hot mot naturen och moder jord upp, i form av ett planerat gruvprojekt. 

Romanen gestaltar det komplexa moderskapet och ansvaret för såväl avkomman, som det heliga i vår natur. Majalis mamma har, i sin iver att skydda dottern, begått misstag som hon får betala dyrt för. När Majalis upptäcker detta rämnar hennes värld, men ett yttre hot mot berget - urmodern - leder till att hon förmår ta sig samman och ta kampen mot överheten. Stora delar av handlingen kretsar kring både dåtida och nutida exploatering av Sápmi, om konflikten mellan att utvinna bergets skatter och skydda samernas rennäring och markerna. Författaren uppvisar en obändig berättarglädje som känns igen från debutromanen, även om jag i någon mån saknade den burleska humorn.

Sammantaget är Mödramärg både en mycket läsvärd berättelse om de många nyanserna i moderskap och en angelägen skildring av övergrepp och svek i den svenska hanteringen av "samefrågan" - då och nu. 

MÖDRAMÄRG

Författare: Tina Harnesk

Förlag: Bokfabriken (2024)