Vaxbarnet

Olga Ravn är en av Danmarks mest hyllade författare. Hon debuterade 2012 med diktsamlingen Jag äter mig själv som ljung. Flera av hennes senare romaner har nominerats till internationella priser, bland annat Bookerpriset för Vaxbarnet. 

Vaxbarnet är en roman med verklighetsbakgrund som handlar om kvinnor som anklagas för häxkonster under 1600-talet. Den gavs ut i Danmark 2023 och fick lysande recensioner. Olga Ravn har även skrivit pjäsen Hex och gjort radioprogram samt arbetat med flera danska museer på temat. Olga Ravn blev invald i Danska Akademien 2020.

Den ogifta adelskvinnan Christenze Kruckow anklagas för trolldom, efter att ett spädbarn i hennes närhet dött, och tvingas fly till Jylland. Där ansluter hon sig till en grupp kvinnor, vars ledare Maren Kneppis närmast betraktas som helig. Rykten hinner dock ikapp Christenze, som inser att både hon och de som står henne nära riskerar att brännas på bål. Anklagelsen mot Christenze är att hon av vax tillverkat ett dockliknande barn med magiska krafter. Det är dessutom denna docka som är berättaren i boken.

Romanen bygger på ett dokumentärt material från häxprocesser på 1600-talet och skildrar skrämmande brutalt hur kvinnor dömdes till döden utan möjlighet att försvara sig. Sammantaget är Vaxbarnet en oändligt vacker text om historiska övergrepp på kvinnor, skriven i en tid när kvinnors rättigheter återigen börjar ifrågasättas. Romanen är inte helt lättläst, men värd att lägga tid och ansträngning på. 

VAXBARNET
Författare: Olga Ravn
Översättare: Johanne Lykke Naderehvandi
Förlag: Wahlström & Widstrand (2023)

Nätter utan mina bröder

V. V. Ganeshananthan är en amerikansk journalist och författare, med tamilskt ursprung. Arbetet med Nätter utan mina bröder beskrivs av förlaget ha tagit över tjugo år att färdigställa. Romanen tilldelades Women's Prize for Fiction, 2024.

Nätter utan mina bröder utspelar sig till stor del på Sri Lanka under 1980-talet. 16-åriga Sashi drömmer om att bli läkare och arbetar hårt med studierna för att nå sitt mål. Hennes dröm ödeläggs dock när ett mycket brutalt och blodigt inbördeskrig mellan singaleser och tamiler bryter ut. De närmaste åren dras både bästa vännen K och Sashis bröder in i rörelsen de tamilska tigrarna, som kämpar för en egen stat. Befolkningens lidande blir enormt när båda sidor utnyttjar civila i syfte att skapa rädsla och vinna segrar. Även Sashi blir indragen i konflikten och tvingas fatta beslut i omöjliga situationer.

Romanen skildrar detaljerat och realistiskt hur våldet sprider sig och moraliska gränser suddas ut, när människor i krigssituationer tvingas välja sida. Hur långt kan man välja utifrån egen övertygelse och hur mycket påverkas man av familjens och vänners ställningstagande? För Sashi blir valen kostsamma och till slut blir det omöjligt att stanna i landet. Nätter utan mina bröder är en roman jag läser med tungt hjärta, med många igenkännanden från berättelser patienter delade, när jag arbetade med traumatiserade flyktingar. Angelägen, intressant, fängslande och emellanåt plågsam läsning. 

NÄTTER UTAN MINA BRÖDER

Författare: V. V. Ganeshananthan

Översättare: Annika Sundberg

Förlag: Historiska Media (2025)

En smakbit ur Odyssé

Efter en vecka där jag först försmäktat i värmen och därefter närmast sköljts bort av hällregnet har vädergudarna nu äntligen lugnat ner sig så att jag kan delta i utmaningen En smakebit på söndag hos Mias bokhörna. 

I min bok Odyssé av Stephen Fry har dock inte varken vädergudarna eller de andra gudarna lugnat ner sig, här är det kalabalik och drama! 

Ingen var ivrigare att få komma hem än Odysseus från Ithaka. Athena såg honom gå ombord på sitt flaggskepp. Flottan han förde befäl över bestod av tolv skepp, vart och ett med en besättning på drygt fyrtio ithakier. Blev det vindstilla kunde man ta till årorna om så krävdes, men man hoppades förstås på förliga vindar. Efter vederbörliga böner och offergåvor skulle ithakierna genast lämna den fördömda kusten där skeppen legat uppdragna i tio långa år.

Öster om Eden

John Steinbeck, född 1902 i Salinas i Kalifornien, död 1968 i New York, var en realistisk och samhällskritisk författare som ofta skildrade den fattiga och utsatta befolkningens livsvillkor. Han tilldelades Nobelpriset 1962 "för hans på en gång realistiska och fantasifulla berättarkonst, utmärkt av medkännande humor och social skarpsyn". Till hans mest välkända texter hör bland annat Möss och människor samt Vredens druvor. 

Romanen Öster om Eden är en av min favoriter bland de nobelprisade böckerna och det är en roman jag läste redan i 20-årsåldern. Jag minns fortfarande tydligt de mycket speciella karaktärerna, som t ex den manipulativa Cathy och den kloke kinesen Li. Boken bygger på den bibliska berättelsen om Kain och Abel, d v s den handlar om gränslös syskonrivallitet. Det jag fastnade mest för som 20-åring var dock temat om människans fria vilja (timshel) och det jag lärde mig i den här romanen formade viktiga och varaktiga värderingar hos mig. I höst ska en ny dramatisering av berättelsen visas på Netflix, därför har jag nu återupptagit bekantskapen med familjerna Trask och Hamilton i Salinasdalen. 

Öster om Eden ett fängslande familjedrama som spänner över flera generationer under tiden för amerikanska inbördeskriget och fram till första världskrigets slut. Författaren utforskar ondska och godhet, gestaltar människans fria vilja (timshel) i relation till arv och miljö och skildrar barnets längtan efter och behov av villkorslös kärlek. Romanen är även en hisnande berättelse om kärlek och hat, om barns och kvinnors utsatthet, om fattigdom och främlingskap samt om nybyggaranda och kampen för ett gott liv. Bröderna Adam och Charles Trask växer upp med en sträng och dominant far som favoriserar Adam, vilket leder till en djup splittring mellan bröderna och ett oförsonligt hat hos Charles. När Adam gifter sig med den samvetslösa Cathy läggs grunden till kommande generationers öden.

Steinbeck beskriver sina miljöer så att man kan känna solens brännande hetta och kombinerar detta med kärva, trovärdiga dialoger. Språket är enkelt, orden väl valda att föra handlingen framåt och skapa förväntan hos läsaren. Personbeskrivningarna är genialiska, vissa karaktärer utmejslas nyanserat medan andra framstår som skisserade ytterligheter. Efter omläsningen av boken anser jag fortfarande att Öster om Eden är en av de allra bästa skildringarna av Amerika. Jag är dock inte blind för att den innehåller problematiska, tidstypiska drag av både rasism och misogyni. Läsning rekommenderas!

ÖSTER OM EDEN
Författare: John Steinbeck
Översättare: Nils Holmberg
Förlag: Albert Bonniers

Läsning pågår - En dag ska vi återvända

Dags att fortsätta med förberedelserna inför Litteraturfestivalen på Mårbacka genom att lyssna på En dag ska vi återvända - första delen i Gustaviasviten - av Carina Bergfeldt i uppläsning av Sarah Dawn Finer. 

Romanen skildrar den nedtystade svenska rollen i den transatlantiska slavhandeln och beskrivs som en: ”lika fängslande som lärorik bladvändare som stannar kvar i medvetandet långt efter att sista sidan är läst”. Handlingen utspelar sig således år 1790 när juristen Axel Banér, mot sin vilja, skickas på uppdrag till ön Saint-Barthélemy av självaste kung Gustav III. Ön är Sveriges slavkoloni i Västindien. Parallellt med berättelsen om Axel får läsaren även följa det unga paret Yaa och Kwame i Ashantiriket, som precis gift sig när de tillfångatas av slavhandlare och förs över havet till ett liv i slaveri. Hittills har jag lyssnat en dryg timme och är redan fängslad och berörd av handlingen.