Öster om Eden

John Steinbeck, född 1902 i Salinas i Kalifornien, död 1968 i New York, var en realistisk och samhällskritisk författare som ofta skildrade den fattiga och utsatta befolkningens livsvillkor. Han tilldelades Nobelpriset 1962 "för hans på en gång realistiska och fantasifulla berättarkonst, utmärkt av medkännande humor och social skarpsyn". Till hans mest välkända texter hör bland annat Möss och människor samt Vredens druvor. 

Romanen Öster om Eden är en av min favoriter bland de nobelprisade böckerna och det är en roman jag läste redan i 20-årsåldern. Jag minns fortfarande tydligt de mycket speciella karaktärerna, som t ex den manipulativa Cathy och den kloke kinesen Li. Boken bygger på den bibliska berättelsen om Kain och Abel, d v s den handlar om gränslös syskonrivallitet. Det jag fastnade mest för som 20-åring var dock temat om människans fria vilja (timshel) och det jag lärde mig i den här romanen formade viktiga och varaktiga värderingar hos mig. I höst ska en ny dramatisering av berättelsen visas på Netflix, därför har jag nu återupptagit bekantskapen med familjerna Trask och Hamilton i Salinasdalen. 

Öster om Eden ett fängslande familjedrama som spänner över flera generationer under tiden för amerikanska inbördeskriget och fram till första världskrigets slut. Författaren utforskar ondska och godhet, gestaltar människans fria vilja (timshel) i relation till arv och miljö och skildrar barnets längtan efter och behov av villkorslös kärlek. Romanen är även en hisnande berättelse om kärlek och hat, om barns och kvinnors utsatthet, om fattigdom och främlingskap samt om nybyggaranda och kampen för ett gott liv. Bröderna Adam och Charles Trask växer upp med en sträng och dominant far som favoriserar Adam, vilket leder till en djup splittring mellan bröderna och ett oförsonligt hat hos Charles. När Adam gifter sig med den samvetslösa Cathy läggs grunden till kommande generationers öden.

Steinbeck beskriver sina miljöer så att man kan känna solens brännande hetta och kombinerar detta med kärva, trovärdiga dialoger. Språket är enkelt, orden väl valda att föra handlingen framåt och skapa förväntan hos läsaren. Personbeskrivningarna är genialiska, vissa karaktärer utmejslas nyanserat medan andra framstår som skisserade ytterligheter. Efter omläsningen av boken anser jag fortfarande att Öster om Eden är en av de allra bästa skildringarna av Amerika. Jag är dock inte blind för att den innehåller problematiska, tidstypiska drag av både rasism och misogyni. Läsning rekommenderas!

ÖSTER OM EDEN
Författare: John Steinbeck
Översättare: Nils Holmberg
Förlag: Albert Bonniers

Läsning pågår - En dag ska vi återvända

Dags att fortsätta med förberedelserna inför Litteraturfestivalen på Mårbacka genom att lyssna på En dag ska vi återvända - första delen i Gustaviasviten - av Carina Bergfeldt i uppläsning av Sarah Dawn Finer. 

Romanen skildrar den nedtystade svenska rollen i den transatlantiska slavhandeln och beskrivs som en: ”lika fängslande som lärorik bladvändare som stannar kvar i medvetandet långt efter att sista sidan är läst”. Handlingen utspelar sig således år 1790 när juristen Axel Banér, mot sin vilja, skickas på uppdrag till ön Saint-Barthélemy av självaste kung Gustav III. Ön är Sveriges slavkoloni i Västindien. Parallellt med berättelsen om Axel får läsaren även följa det unga paret Yaa och Kwame i Ashantiriket, som precis gift sig när de tillfångatas av slavhandlare och förs över havet till ett liv i slaveri. Hittills har jag lyssnat en dryg timme och är redan fängslad och berörd av handlingen.

Samlade verk

Lydia Sandgren, född 1987, är en psykologkollega och författare bosatt i Göteborg. Debutromanen från 2020 - Samlade verk - fick ett positivt mottagande hos både läsare och kritiker, samt tilldelades Augustpriset i den skönlitterära kategorin. I intervjuer ger författaren ett klokt och kunnigt intryck, enda anledningen till att jag inte läst vare sig debutromanen eller uppföljaren Artens överlevnad är deras omfång. Det spelar i princip ingen roll hur bra "tegelstenar" är, jag brukar i alla fall uppleva dem som pladdriga. Inför författarens besök på Litteraturfestivalen på Mårbacka har jag nu ändå så klart läst Samlade verk.

Samlade verk utspelar sig under flera tidsperioder; under 80- och 90-talet och i nutid. Handlingen i dåtid fokuserar på kärlek och vänskap, när huvudpersonen Martin träffar kärleken Cecilia och nära vännen och blivande konstnären Gustav Becker. Martin och Cecilia får senare två barn - Rakel och Elis - innan Cecilia oförklarligt lämnar familjen och spårlöst försvinner. I nutid lever Martin som ensamstående, han är en medelålders (närmar sig 50) man med havererade författardrömmar och arbete som förläggare. Dottern har flyttat hemifrån och studerar till psykolog, sonen bor fortfarande hemma men är måttligt intresserad av att umgås med sin pappa. När den numera kände konstnären Gustav Becker ska ha en stor utställning i Göteborg väcks många minnen, hans musa och favoritmotiv var ingen annan än Cecilia. Både Martin och barnen tvingas ånyo att konfronteras med hustruns/mammans försvinnande, samtidigt som det för första gången dyker upp ledtrådar till vad som hänt henne.

Min första reaktion bestod som väntat av en massa igenkännanden, jag pluggade till psykolog i Göteborg under 80- och 90-talet. I romanen skildras mängder av samtal kring Freuds teorier, psykoanalys generellt, filosofi och pretto-litteratur som jag hört många gånger. Eftersom jag aldrig var särskilt nöjd med utbildningen, eller kände mig hemmastadd i miljön, ledde alla igenkännanden till suckar över den intellektuella, ytliga tillgjordheten. Positivt överraskad blev jag dock över mitt eget engagemang i Martins och Rakels liv. Författaren lyckas verkligen skapa karaktärer som känns trovärdiga, både i de historiska avsnitten och i de samtida. Och förvånansvärt nog ville jag gärna ha lite mer när jag väl kom till slutet. Däremot önskar jag så klart att vissa intellektuella samtal hade uteslutits, eller kanske t o m att vissa delar av boken strukits. Sammantaget var Samlade verk definitivt bättre än jag förväntat mig, men den hade blivit ännu bättre som två eller tre separata böcker. Här finns ju gott om material!

SAMLADE VERK
Författare: Lydia Sandgren
Förlag: Albert Bonniers (2020)

Harry Potter - muséet

Förra veckan var vi i London och besökte bland annat Harry Potter-muséet, tillsammans med dottern och hennes kompis. Vi har varit där en gång tidigare, men för så många år sedan att dottern inte minns så mycket. Även den här gången var besöket fantastiskt för oss alla! 

Franska favoriter

Grattis Frankrike på Nationaldagen! Jag firar med ett inlägg om franska favoriter. 

Mannen som planterade träd av Jean Giono är en av mina stora favoriter. Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska, egocentriska liv.

Bonjour tristesse av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och hon utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder!

Såningmannen av Violette Ailhaud är en självbiografisk berättelse som utspelar sig i mitten av 1800-talet då en hel fransk by förlorar alla sina män. Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. Texten är poetisk, intensiv och sinnlig.

Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir är en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare.

Igelkottens elegans av Muriel Barbery handlar om två huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.

Candide av Voltaire är en satirisk pikareskroman, utgiven första gången 1759. Den driver med tanken att vi lever i den bästa av världar och betonar att man endast kan nå framgång genom hårt arbete. Detta är en av upplysningens stora romaner, som innehåller kritik mot klassamhället och kyrkan. Dessutom är romanen hysteriskt rolig med sin groteska handling. 

Pawana av Le Clézio är en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst.

Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.

BIld av MichelV från Pixabay