Tisdagstrion - Böcker om böcker

Dagens Tisdagstrio hos Robert på Mina skrivna ord är "böcker och böcker", ett välbekant, mycket intressant tema. 

Mitt första val är en bok jag läste för länge sedan och därefter om och om igen. Få böcker är bättre än Den oändliga historien av Michael Ende. Bastian är en mobbad pojke, som en dag stjäl en bok från ett antikvariat och börjar läsa. Genom läsandet av Den oändliga historien vävs hans egen liv in i landet Fantásiens öde. Som i alla sagor finns här många bottnar och det är en bok som speglar människans existentiella villkor.

Guernseys litteratur- och potatisskals-pajssällskap av Mary Ann Shaffer handlar om litteraturens och läsandets betydelse för en grupp människor som befinner sig i en extremt utsatt situation. Under den tyska ockupationen av kanalöarna samlas en grupp människor mer eller mindre frivilligt och bildar ett lässällskap. På olika sätt hämtar de kraft i läsningen och hos varandra. Detta är en berättelse om vänskap, kärlek och böcker. Och kärleken till böcker.

Emma Bovary i Madame Bovary av Gustave Flaubert flyr tristessen i vardagen och försöker fylla ett inre tomrum med romantisk litteratur. Idag anses läsning vara viktigt, nyttigt och bra på alla sätt och vis men i Emmas samtid sågs kvinnors romanläsning inte med blida ögon. Man var orolig att kvinnorna skulle börja missköta sina plikter mot familjen och man oroade sig också över att innehållet i texterna skulle kunna uppmuntra kvinnor till frigörelse eller överdriven romantisk läggning.

Lucrezias porträtt

Maggie O’Farrell, född i Nordirland 1972, är en mycket populär brittisk författare och journalist. Sex av hennes romaner har getts ut på SEKWA/Etta, flera av dem står i min bokhylla. En av mina favoritromaner är Hamnet, en berättelse som är löst baserad på Shakespeares liv. För den tilldelades författaren mycket välförtjänt det prestigefyllda priset Women’s Prize for Fiction 2020. Även filmatiseringen har överösts med priser. 

Lucrezias porträtt är Maggie O'Farrells tionde roman och liksom Hamnet är det en historisk roman baserad på verkliga personer. Handlingen utspelar sig i renässansens Italien, närmare bestämt i, och i trakten kring, Florens. Lucrezia är femte barnet till Cosimo de Medici och Eleonora de Toledo, en flicka som föds med en egensinnighet modern kopplar till sina egna tankar under tillblivelsen. Lucrezia är nyfiken, konstintresserad och lättlärd samt mycket intresserad av faderns samling av vilda djur. När hon får höra att en tiger anlänt smyger hon omkring och fullständigt orädd upplever hon ett starkt möte med det vilda djuret. När Lucrezias äldre syster Maria avlider får Lucrezia lov att träda i hennes ställe som blivande brud. Med hjälp av den rådiga barnsköterskan Sofia skjuts bröllopet upp tills Lucrezia är 15 år. 1560 vigs Lucrezia med den oerhört rike och mäktige hertigen av Ferrara, Alfonso II d'Este, varefter paret flyttar till hans villa. Kort tid därefter börjar Lucrezia upptäcka mindre trevliga egenskaper hos sin make och efterhand börjar hon oroa sig för att maken planerar att röja henne ur vägen. 

Redan inledningsvis får läsaren veta att Lucrezia avlider inom det första året som gift och att det ryktas att maken lät mörda henne. Därefter växlar handlingen mellan olika tidsperioder; den ena utspelar sig i romanens nutid när Lucrezia är nygift, den andra skildrar i återblickar hennes uppväxt. Strukturen skapar ett oerhört driv i handlingen och ett starkt engagemang. Språket är vackert och målande, som läsare upplever man hur en tigerpäls känns i handen, hur tyg känns strävt, stengolv kalla och hur det känns att vara rädd för sin egen make. Konst och måleri har en viktig roll i romanen, vars omslag pryds av Lucrezias bröllopsporträtt. Tillblivelsen av detta uttrycksfulla porträtt skildras på ett mycket suggestivt sätt. Den historiska tidsperioden levandegörs genom tidstypiska detaljer gällande exempelvis mode och konststilar, vilket lockar till vidare läsning om verklighetens Lucrezia de Medici och hennes alltför korta liv.

Sammanfattningsvis är Lucrezias porträtt en uppslukande och skrämmande historisk roman om en ung kvinnas kamp för överlevnad, en oerhört stark läsupplevelse.

Av Alessandro Allori

LUCREZIAS PORTRÄTT
Författare: Maggie O'Farrell
Förlag: SEKWA (2022)
Översättare: Malin Bylund Westfelt

En smakebit ur Barndom/Köpenhamnstrilogin

Söndag igen och dags för utmaningen En Smakebit på söndag hos Mias bokhörna. Veckorna går fort nu, både tiden och jag längtar efter våren. Under veckan har det varit relativt varmt och soligt, jag har tillbringat mkt tid i mitt nya växthus. Dessutom har BTS gjort comeback efter närmare fyra år, vilket både jag och dottern fokuserat på. Fantastiskt! Äntligen!

Under dagen har jag läst nästan hela första delen i Tove Ditlevsens Köpenhamnstrilogin - Barndom - en oerhört fängslande skildring av en flickas utanförskap i arbetarkvarteren i Köpenhamn. 

"Jag ler som om jag också ser fram emot en sådan framtid, och som vanligt är jag rädd för att de ska genomskåda mig. Jag känner att jag är en främling i den här världen, och det finns ingen jag kan tala med om de övermäktiga problem som tornar upp sig när jag tänker på framtiden."

Världspoesidagen 21/3

Världspoesidagen firas idag här på bloggen med en underbart skarpsynt, humoristisk och samhällskritisk författare - Sonja Åkesson. Den 19 april är det 100 år sedan Sonja Åkesson föddes, vilket Norstedts förlag uppmärksammar med en utgåva av hennes samlade dikter. 

Kanske är Sonja Åkesson mest känd för diktsamlingen Husfrid, som bland annat innehåller den tvådelade dikten "Äktenskapsfrågan" som inleds med orden "Vara vit mans slav". Åkesson är dock inte på något sätt enögd, andra halvan av dikten handlar om en hämmad man som önskar att han "finge sticka från gumgnäll".

En annan dikt i samma samling som jag verkligen tycker om är "Självbiografi", en dikt som nog skulle kunna handla om de flesta av oss.

Jag lever ett lugnt liv

på Drottninggatan 83 a på dagarna.

Snyter ungar och putsar golv

och kopparpottor

och kokar rotmos och pölsa.

Åkesson beskrivs i förordet av Heidi von Born som "nyenkel" och visst använder hon enkla ord i sin träffsäkra, ironiska, kritiska iakttagelser av vardagen och samhället i 60-talets folkhem. Ur diktsamlingen Jag bor i Sverige kan man läsa:

Åkej.

Jag är misslyckad

Åkej.

Jag klarar inte opp det här.

Åkej.

Jag har en annan rytm.

Åkej. Åkej.

Mörkare och dystrare är de sena dikterna i avsnittet "Psyksvit" i diktsamlingen Hästens öga, som gavs ut samma år som Sonja Åkesson avled. Alldeles för tidigt. 

Sammantaget är Sonja Åkessons lyrik lättläst och aktuell även idag. Läs!

Läsning pågår - Sameproblemet

Lyssnar just nu på den nyligen utgivna Sameproblemet av norsk-samiska Kathrine Nedrejord. Romanen skildrar en samisk historia som tyvärr liknar den svensk-samiska, d v s en historia fylld av rasism, förtryck och kampen att få vara sig själv. Oerhört engagerande!