Folk som sår i snö

Författaren Tina Harnesk har svensk-samiskt ursprung, är uppvuxen i Jokkmokk, och arbetar till vardags som biblioteksassistent i Arvidsjaur. Folk som sår i snö, utgiven 2022, är hennes debutroman. I september 2023 röstades den fram som Årets bok av Bonniers Bokklubbars medlemmar.

Folk som sår i snö skildrar flera generationer, vars liv på olika sätt präglas av att de blivit förflyttade. Den äldre generationen består av 85-åriga Máriddja och maken Biera, som vuxit upp med erfarenheter av svenska statens tvångsförflyttningar av Karesuandosamerna. Paret lever nu utanför myndighetssamhället och saknar djupt sitt tidigare liv som renägare. När Máriddja får en cancerdiagnos beslutar hon sig för att inte berätta detta för maken och absolut inte flytta någonstans för att få vård. Hon anförtror sig bara åt sin nya väninna, växeltelefonisten Siri, som alltid tycks finnas tillgänglig i den där telefonapparatmaskinen maken köpt. Den yngre generationen består av Kaj, en relativt ung nyinflyttad man, som har ett samiskt namn, men helt har tappat kontakten med sitt ursprung. Hans mamma Risten tvingades många år tidigare lämna hela sin familj, och kapa sina rötter, för att rädda sig själv och sonen från hans våldsamme far. Kaj har nu återigen vänt norrut, tillsammans med sambon Mimmi, men har svårt att finna sig tillrätta.

Folk som sår i snö är en bok med extra allt, d v s den är inte alls den lågmälda typen av bok jag brukar uppskatta. Men jag måste tillstå att jag fullkomligt älskar den här burleska, helgalna skrönan med alla dess absurda förvecklingar och oförglömliga karaktärer. Det är sällan jag uppskattar humor i böcker, men vid flera tillfällen skrattar jag så tårarna sprutar när Máriddja frågar Siri om råd och när Kaj får lära sig saker av grannpojken. Romanen innehåller dock mycket mer än humor, här finns också en smärtsam skildring av människans behov av tillhörighet, djupt rotade längtan efter barn och nödvändigheten att få åldras på ett värdigt sätt. Sammantaget är Folk som sår i snö en unik blandning av absurd humor, bitsk samhällskritik och en finstämd och lyhörd gestaltning av hur kapade rötter och utanförskap gör människan sjuk i själen. En galet bra bok!

FOLK SOM SÅR I SNÖ
Författare: Tina Harnesk
Förlag: Bokfabriken (2022)
Uppläsare: Patricia Fjellgren

Läst 2026

Straff - Ann-Helén Laestadius 

Olive Kitteridge - Elizabeth Strout

Årets första bokköp

Årets första nya böcker i hyllan beställdes redan innan jul, men tog lite tid på sig. Kammakargatan av Therese Bohman omtalades överallt under december och när det blev ett bra erbjudande kunde jag inte motstå. Bohman är en författare jag läst en hel del av, favoriten hittills är solklart Andromeda.

Ingen bok ska dock behöva resa själv så jag slog till på en novellask jag länge varit sugen på - Min fyrbenta vän - innehållande noveller skrivna av Virginia Woolf, Doris Lessing, Jeanette Winterson och Lydia Millet.  

Ett föremåls berättelse om obesvar - årets första påbörjade

Ett föremåls berättelse om obesvar av Mikael Berglund har länge stått och väntat på sin tur i bokhyllan. Nu blev den årets första påbörjade bok, det är mitt första möte med författaren och dessutom är det författarens debutverk. Jag har hittills bara läst några få sidor, men är redan märkligt fängslad och indragen i berättelsen. Språket är vackert och skapar en suggestiv läsupplevelse:

”Lo eftersökte inte dottern, liksom han heller inte sökt hustrun Siri när denna på samma sätt försvunnit från honom för många år sedan. Det var inte upp till honom, de hade båda blivit alltför stora för hans lilla famn. När man bar höet gav man honom bara halva famnar. Sorgen fick han dock bära hel.”

Läsplaner 2026

Jag vet ju att jag aldrig följer några planer eller lyckas fullfölja några utmaningar, men vill i alla fall uttrycka några intentioner med läsningen 2026.

Sápmi - de senaste veckorna har jag läst en del romaner om samisk historia och kultur och planerar att hålla i det ett tag till. Först och främst ska jag läsa När vi var samer av Mats Jonsson, den står redan i min hylla. Dessutom ska jag så klart läsa Skam - tredje delen i Ann-Helén Laestadius trilogi om livet i Sápmi förr och nu. 

Elizabeth Strout - Nu har jag bara två olästa böcker kvar av min favoritförfattare Strout: Olive igen och Berätta allt. De kommer att bli lästa under 2026, men kanske drar jag ut på det för jag vill inte skiljas från Lucy Barton.  

Québec - hedersgäst och tema på Bokmässan 2026, vilka författare kan tänkas komma? Jag hoppas bland annat på Lise Tremblay.

Marilynne Robinson - en av de stora amerikanska romanförfattarna, vars Gileadsvit (Gilead, Hemma, Lila och Jack) jag planerar att läsa.

Hyllvärmare - jag har naturligtvis mängder av hyllvärmare som borde bli lästa, men jag är väldigt dålig på borde-läsning. Miriam Toews och Colm Tóibín lockar mig dock.

Sara Strömberg - är detta kanske en ny deckarförfattare för mig?

Norge - det västra grannlandet bidrog med flera av de mest älskade böckerna i fjol och jag har några kvar i bokhyllan, t ex Den dagen Nils Vik dog av Frode Grytten och Historien om Fru Berg av Ingvild H Rishøi. Dessutom kommer tredje delen av Kjersti Anfinnsens trilogi om Birgitte Solberg ut på svenska under våren. Egentligen skulle jag hellre läsa på bokmål, men det blir väldigt dyrt.

Omläsning/klassiker - det finns både klassiker jag vill läsa om och olästa klassiker i hyllan. Dessa vill jag försöka prioritera. 

Noveller - upptäckte under novellkalenderläsningen att jag gillar noveller mer än jag var medveten om. Ska därför verkligen försöka hålla i novelläsningen. 

Nyheter - ofta kommer det något nytt och tränger sig före allt som står i hyllorna. Nyligen har böcker av både Therese Bohman och Christine Falkenland getts ut, de kommer nog att prioriteras. I vår kommer naturligtvis flera böcker jag längtar efter, t ex Judas Hågkomster av Niklas Rådström, Kejsarens ansikte av Elin Boardy och Kallet av Anneli Jordahl.