Sonja Åkesson

Sonja Åkesson (1926-1977) är mest känd för diktsamlingen Husfrid, som bland annat innehåller den tvådelade dikten "Äktenskapsfrågan" som inleds med orden "Vara vit mans slav". Åkesson är dock inte på något sätt enögd, andra halvan av dikten handlar om en hämmad man som önskar att han "finge sticka från gumgnäll".

En annan dikt i samma samling som jag verkligen tycker om är "Självbiografi", en dikt som nog skulle kunna handla om de flesta av oss.

Jag lever ett lugnt liv
på Drottninggatan 83 a på dagarna.
Snyter ungar och putsar golv
och kopparpottor
och kokar rotmos och pölsa.

Åkesson beskrivs i förordet av Heidi von Born som "nyenkel" och visst använder hon enkla ord i sin träffsäkra, ironiska, kritiska iakttagelser av vardagen och samhället i 60-talets folkhem. Ur diktsamlingen Jag bor i Sverige kan man läsa:

Åkej.
Jag är misslyckad
Åkej.
Jag klarar inte opp det här.
Åkej.
Jag har en annan rytm.
Åkej. Åkej.

Mörkare och dystrare är de sena dikterna i avsnittet "Psyksvit" i diktsamlingen Hästens öga, som gavs ut samma år som Åkesson avled. Alldeles för tidigt.

Sammantaget är Sonja Åkessons lyrik lättläst och aktuell än idag. Läs!

Feministsommar - Juni månads läsning (länkar)

Det har varit lite oklart hur jag tänkte mig att ni skulle dela vad ni läst med varandra, men jag hoppas att det klarnar nu. Jag planerar att lägga upp ett inlägg (som detta) i slutet av juli och augusti också där ni via inLinkz själva kan lägga till länkar till era inlägg. Hoppas nu att detta funkar som det ska (jag testar med länk till ett inlägg om en TV-serie). I det här inlägget vill jag alltså att ni ska lägga till länkar till inlägg ni skrivit om böcker ni läst i Feministutmaningen i juni. Själv har jag läst, men inte lyckats skriva så mycket ännu. Men jag - och ni - har ju ännu några dagar på oss.

An InLinkz Link-up

En Marialegend

Mitt första möte med Niklas Rådström var i en liten, underbar berättelse om en blåmesunge, Absint. Jag lyssnade till en författaruppläsning och hänfördes av hur enkelt och vackert författaren skildrar människans plats i världen. Därefter gav jag mig på Rådströms Boken, en nytolkning av Bibelns berättelser som både förtydligar, komplicerar och ställer frågor. Läsningen berörde mig så djupt att jag aldrig lyckats klä mina tankar i ord. Rådström skriver om meningen med livet. På allvar.

När jag läste om författarens senaste bok, En Marialegend, visste jag direkt att det var en bok för mig. Och det var det verkligen, trots att den inte alls var vad jag väntade mig. Jag trodde att boken mer direkt skulle handla om jungfru Maria och hennes son, men det gör den bara implicit. I stället får läsaren i boken möta kvinnor som på olika sätt förlorar sina barn. Och dela smärtan i denna förlust, men också uppleva den skapande, livgivande blicken.

Trots att jag är 50 + känns Niklas Rådström som en väldigt "vuxen" författare, som jag måste anstränga mig lite för att läsa. Men när jag väl tar mig för att göra det, slutar det alltid med förundran. Och ofta med gråt. Världen är så naken i Rådströms berättelser. Och människan så vilsen. Men kanske kan vi ändå leva värdigt? Om vi ser, lyssnar och bryr oss om varandra?

En Marialegend innehåller tre olika berättelser, som utspelar under olika tidsperioder. Den första berättelsen - den som inledningsvis helt golvar mig - handlar om en ung kvinna som blir våldtagen och stympad av en hord barnsoldater, som även dödar hennes man och barn. Trots mycket svåra skador överlever hon genom vård och hjälp av en främling med en hund. I New York arbetar Helen på ett museum. Då hennes kollega avlider blir Helen befordrad till chef för avdelningen och ansvarig för restaureringen av Lucas Cranachs målningar. Helen blir dessutom indragen i sin avlidna kollegas liv, utan att tyckas ha kontroll över sitt handlande. Bland annat besvarar hon mail från kollegans systerson, i kollegans namn. Tredje delen handlar om konstnären Cranach den äldre och striderna mellan katoliker och protestanter under 1500-talet. De olika delarna berättas växelvis, samspelar med varandra och blir en helhet.

Rådström skriver alltid vacker, glasklar prosa, som är lätt att läsa. I En Marialegend är växlar stilen mellan att vara detaljerad, distanserad och exakt när våldet mot den unga modern skildras och att vara mer poetisk i andra delar. Sammantaget är En Marialegend grym, mörk och omskakande. Och kanske lite hoppfull. Om vi bara ser varandra.

"En hel värld finns i den blicken och det är i den blicken som världen blir till."

EN MARIALEGEND
Författare: Niklas Rådström
Förlag: Albert Bonniers (2016)
Köp: Adlibris, Bokus

Mödrarnas söndag

Det tog lång tid innan jag läste den här boken, trots att omslaget såg så inbjudande ut. Orsaken var att jag helt enkelt läste titeln fel och inte tyckte att Mördarnas söndag verkade vara något för mig. Men det var ju inte mördare utan mödrar den handlar om. Fast egentligen handlar ju inte boken om mödrar heller, även om den till stor del utspelar sig den 30 mars 1924, den dagen på året då tjänstefolket får ledigt för att åka hem och hälsa på sina mammor.

I stället för att åka hem på den lediga dagen träffar föräldralösa husjungfrun Jane Fairchild sin hemliga älskare, den enda överlevande sonen i granngodset. Efter kärleksmötet ska Paul Sheringham åka för att träffa sin tilltänkta fru. Som enda kvarlevande son måste han tänka på släktens fortlevnad och acceptera ett arrangerat äktenskap. När han rest vandrar Jane omkring naken i huset. Kanske har både hon och läsaren redan förstått att något snart kommer att gå förlorat för alltid.

Handlingen utspelar sig till stor del under en enda dag och blandas med både tillbakablickar och inslag från framtiden där huvudpersonen Jane ser tillbaka på denna dag, den dag hennes liv förändrades. Stämningen i romanen är vemodig. Sorgen över förlorade liv och en förlorad värld blandas dock med hopp om förändringar och en ny värld. Jag tycker oerhört mycket om det långsamma tempot och de drömska, detaljerade miljöbeskrivningarna. Inledningsvis är romanen sensuell. Tyvärr tycker jag att författaren här delvis förstör stämningen genom att använda könsord som jag uppfattar som "fel" i sammanhanget. Inte blir det bättre när ord som hingst och fullblod används heller.

Sammantaget är Mödrarnas söndag en långsamt berättad sorglig historia om kärlek, förluster och förändringar. Trots vissa invändningar tycker jag att det här är en mycket fin berättelse, skriven på ett sätt jag verkligen uppskattar. Långsamheten, alla detaljerna och fokus på en enda dags händelser kan ses som en flört med klassiker av författare som Proust, Woolf och Joyce. I en kortroman som Swifts blir greppet mycket lyckat.

MÖDRARNAS SÖNDAG
Författare: Graham Swift
Översättare: Hans-Jacob Nilsson
Uppläsare: Julia Dufvenius
Förlag: Albert Bonniers (2017)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Just här just nu, Anna, Bokmania

Tematrio - Sommarplaner

Dags för sista tematrion den här terminen, jag återkommer i slutet av augusti, förhoppningsvis fylld av nya idéer. Veckans tema handlar om sommarplaner och kan därmed inkludera lite av varje. Berätta om tre saker ni planerar att göra i sommar!

1. Det kommer att bli en hel del läsning, så klart. I år mest i form av feministlitteratur.

2. Det kommer också att bli en del renoverat. Förhoppningsvis är sovrummet färdigt efter semestern.

3. Några små resor blir det också. Definitivt en tripp till västkusten och kanske en tur till Skåne och Hamburg.

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!