Ny söndag och dags för en smakbit igen. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i den här utmaningen, varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten.
Idag vill jag dela lite med er ur min fina bok Sagor och berättelser av Selma Lagerlöf. Nej, Selma ska inte reduceras till en sagotant, mycket av det hon skriver har djup mening, ett aktuellt innehåll och är konstfärdigt komponerat. Fast jag som gillar sagor, tycker ju att det stämmer på sagor. Just sagan om Bortbytingen ställer t ex många frågor om vem som är vår nästa. Utifrån ett psykologiskt perspektiv på föräldraskap kan man läsa sagan som en berättelse om att inte uppleva barnet som sitt eget.
– Titta på barnet, och säg om du kan begripa varför det ser så underligt ut! sa hustrun och räckte det till honom. Han tog emot det ur hennes händer, men knappt hade han gett det en blick, förrän han spottade tre gånger och slängde det ifrån sig.
– Det är en trollunge! sa han. Det är inte vårt barn.
Hustrun satt alltjämt kvar vid vägkanten. Hon var inte snabbtänkt och kunde rakt inte förklara för sig vad som hade hänt.
– Men vad gör du med barnet? frågade hustrun.
– Märker du inte att det är en bortbyting? frågade mannen. Trollena har passat på, när våra hästar skenade. De har stulit vårt barn och lagt hit ett av sina egna.