Nawal El Saadawi

Nås av den mkt tråkiga nyheten att Nawal El Saadawi har lämnat oss. Läkare, feminist, författare, fängslad och fängslande är några ord att beskriva denna fantastiska kvinna. Jag lyssnade till henne på Bokmässan 2018, alldeles tagen. Optimism och hopp och en förmåga att se det positiva i att bli fängslad och tvingad i exil, präglade Nawal El Saadawi. En del tårar föll när hon dök upp, denna lite till åren komna kämpe. ”It can not be free election if it is built with money”, sa Nawal El Saadawi som också hävdade att USA inte är någon demokrati. Hennes åsikter var extrema och kontroversiella, många skruvade lite besvärat på sig då hon var som mest kritisk. Hon hade rätt på alla punkter. 

Sonya Hartnett och Torsdagsbarn

Foto: Greg Beyer

Sonya Hartnett är en australisk författare, som framför allt skriver ungdomsböcker som utspelar sig i fattigdom på landsbygden. I ett författarporträtt hos Bonnier Carlsen kan man läsa att författaren själv anser att "hennes böcker tillhör den amerikanska skräckromantikens genre". Böckerna beskrivs innehålla en "svart humor som gör att fruktansvärda och hopplösa händelser blir både komiska och tragiska på en och samma gång". Enligt författarporträttet hos Atrium Förlag har Hartnett "omtalats som den enda ungdomsförfattaren med Nobelpriskaraktär". Författaren tilldelades år 2008 Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (ALMA) med motiveringen: "Sonya Hartnett är en av den moderna tonårsromanens främsta förnyare. Med psykologiskt djup och ett under ytan vibrerande raseri skildrar hon ungas villkor utan att väja för livets mörka sidor. Detta gör hon med språklig virtuositet och lysande berättarförmåga: hennes verk blir en kraftkälla."

Torsdagsbarn blev Sonya Hartnetts internationella genombrott. Boken framröstades av DN:s kritiker som en av alla tiders viktigaste ungdomsböcker. Berättelsen utspelar sig på australiska landsbygden under 30-talets depression. Den unga berättaren Harper tar läsaren med till en hård tillvaro och en lillebror som försöker handskas med livet på ett säreget sätt. Jag har äntligen tagit itu med att läsa den här boken som stått mer än 10 år och väntat i bokhyllan. Hittills har jag bara läst ett enda kapitel och ändå är jag redan förtrollad. Återkommer med mer inryck när jag läst klart.

Romansviter på Internationella Kvinnodagen

Vill idag uppmärksamma internationella kvinnodagen med en lite uppdaterad lista över finfina romansviter med kvinnliga huvudpersoner. Listan omfattar lite av varje, bland annat unga häxor, bullbakande hemmafruar, nyblivna mammor, proletärungar, vikingatid/medeltid och de allra mest utsatta. 

• Gerda Anttis romansvit om Astrid (Ett ögonblick i sänder, Jag reder mig nog, Bara lite roligt…) handlar om Astrid som bor på landet, har en lite fårskock (underbar födelsescen!) och ägnar sig åt att väva. Relationen till maken går på tomgång och en ny man dyker upp i Astrids liv. Men får man göra så, får man ha lite roligt?


• Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg har skrivit den bästa romanserien (Cirkeln, Eld, Nyckeln) om unga tjejer. Kortfattat handlar "Engelsforstrilogin" om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter, samtidigt som vardagen fortsätter som tidigare. Fantastisk blandning av magi och socialrealism.


• Suzanne Collins trilogi om den tonårstjejen Katniss Everdeen (Hungerspelen, Fatta eld, Revolt) är en spännande dystopisk berättelse om den lilla människans kamp mot förtryck. Katniss utses som deltagare i de vedervärdiga hungerspelen, lyckas manövrera sig genom tävlingen, spelar ut de styrande och blir en symbol för folkets resning. Mycket spänning och kärlek.


• Elena Ferrantes "Neapelkvartetten" (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går, Det förlorade barnet) skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.


• Hanne-Vibeke Holst skriver om könsroller, jämlikhet och politik. Genombrott som författare gjorde hon med sin romantrilogi om hur det kan vara att bli mamma när man är mitt i en intensiv, spännande karriär (Thereses tillstånd, Det verkliga livet, En lycklig kvinna). Böckerna om Therese Skårup skildrar komplicerad kärlek och omvälvningen att bli förälder med både humor och allvar.


• Elsie Johanssons romanserie (Glasfåglarna, Mosippan, Nancy) om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Den unga Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Hon ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.


• Moa Martinsons fantastiska självbiografiska trilogi om flickungen Mia (Mor gifter sig, Kyrkbröllop, Kungens rosor) handlar om barns och kvinnors tillvaro i en värld där alla måste slita för brödfödan. En fin gestaltning av en mor-dotterrelation. Moa var den enda kvinnan bland proletärförfattarna och hennes böcker är skrivna för att ge en kvinnlig motvikt till alla de ”pojkskildringar” som skrevs.


• Vibeke Olssons svit om sågverksungen Bricken (Sågverksungen, Bricken på Svartvik, Sågspån och eld, Amerikauret, Glödens färger, Som ett träd i skogen) utspelar sig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på sågverket Svartvik. Där växer den unga flickan upp, där blir hon förälskad, gifter sig, får barn och upplever personliga förluster och stora omvälvningar i samhället. Böckerna är klassiska arbetarromaner, skrivna ur barns och kvinnors perspektiv. Här skildras arbetarrörelsens, nykterhetsrörelsens och väckelserörelsens framväxt, sprungna ur vardagens behov. 


• Kristina Sandbergs trilogi om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina, Liv till varje pris) handlar om en ung osäker kvinna som, efter att ha blivit oplanerat gravid, gifter sig med en något äldre välbärgad man av ”fin” familj. Läsaren får följa Maj i hennes oro och våndor över hur hon ska räcka till, vad hon ska bjuda på till middag, hur hon ska få bort alla fläckar. En socialrealistisk ”hemmafruroman” med psykologisk skärpa. Sandberg tilldelades Augustpriset 2014 för den tredje delen.


• Cora Sandels svit om Alberte (Alberte och Jakob, Alberte och friheten, Bara Alberte) handlar om  den försiktiga Alberte som lever instängd i en borgerlig miljö i Nordnorge vid sekelskiftet. På ett stillsamt sätt skildrar författaren en ung kvinnas livsvillkor, längtan, drömmar och frihetskamp.


• Kerstin Thorvalls ”memoarliknande” romantrilogi (När man skjuter arbetare, I skuggan av oron, Från Signe till Alberte) handlar om äktenskap och relationen mellan mor och dotter. I första delen gifter sig flickan med det enkla ursprunget med läroverksadjunkten, utan att veta att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.


• Sigrid Undsets trilogi Kristin Lavransdotter (Kransen, Husfrun, Korset), brukar beskrivas som en av litteraturens största kärleksromaner. Den utspelar sig under medeltiden och gestaltar en jordnära relation mellan två älskade. KL bidrog i hög grad till att författaren tilldelades Nobelpriset i litteratur 1928 med motiveringen ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv.


• Herbjørg Wassmos efterkrigsberättelse (Huset med den blinda glasverandan, Det stumma rummet, Hudlös himmel) om tyskungen Tora, som växer upp i en liten norsk fiskeby på 50-talet, är en romansvit som väcker starka känslor. Tora far riktigt illa under uppväxten och utsätts för övergrepp av sin styvfar. Hon söker sig till böckernas värld och till slut in i en egen värld för att överleva. Wassmo fick Nordiska rådets litteraturpris 1987 för den tredje delen.


• Trilogin Sagan om Turid (Korpgudinnan, Krigstid, Kungadottern) av Elisabeth Östnäs handlar om en ung flicka som lever på vikingatiden, i en tid då striderna var många och gudarna nyckfulla. Männen har makten och övergrepp är vardag, särskilt för trälarna. Turid har stora krafter och kan gå i andevärlden. Ändå är hon mest av allt sugen på att lära sig läsa och skriva. Första boken skildrar en ung flickas hemby och familjeliv, i de senare böckerna har Turid blivit vuxen och befinner sig på resande fot. Bra historisk svit för unga. Och äldre.

En smakbit ur Gud hjälpe barnet

Återigen söndag och dags för en ny smakbit. Varannan vecka är det Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i smakbitsutmaningen, varannan vecka är det Mari på bloggen Flukten fra virkeligheten. Fler smakbitar denna vecka hittar ni här. 

Den här söndagen varvar jag läsning, skid-VM och utevistelse. Vädret är underbart, våren är här! Den bok jag just läst ut är Gud hjälpe barnet av Toni Morrison, en helt fantastisk roman om hur barndomstrauman formar livet. Här kommer ett par smakbitar:

Det tog inte mer än en timme efter att de dragit ut henne mellan benen på mig innan jag insåg att något var fel. Väldigt fel. Hon var så svart att jag blev rädd för henne. Nattsvart, svart som en sudanes.

De kommer att sumpa det, tänkte hon. Båda två kommer att klamra sig fast vid var sin tragisk liten berättelse om oförrätter och sorg - några urgamla motgångar och bedrövelser som livet slängde på deras rena och oskyldiga yngre jag.

Black History Month

Februari månad, Black History Month, är en årlig återkommande påminnelse om afroamerikanernas historia och nuvarande situation. Detta uppmärksammas framför allt i USA, men även i Storbritannien. Jag vill gärna vara delaktig genom att presentera några romaner skrivna av eller om de svartas livsvillkor både nu och då. 

Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie är en underbar kärleksroman och mycket mer. Den innehåller även knivskarpa diskussioner kring ras, kön - och hår. Berättelsen utgår från en afrikansk hårsalong i USA, dit afrikanska kvinnor kommer för att fixa håret. Att fixa håret för svarta kvinnor är oerhört laddat av dolda värderingar och det kräver ofantligt mycket arbete. Hur "svart" man är styrs av hårets krullighet och det är definitivt inte eftersträvansvärt att vara "svart". Genom alla hårdiskussioner skildrar författaren ett kolonialt förtryck och svarta kvinnors strävan att vara så lite "svarta" som möjligt. Sorgligt och upprörande! Och lärorikt.

Älskade/Beloved av Toni Morrison är en roman fylld av magiska föreställningar och den berättas i minnesfragment från olika tidsperioder. Den svarta kvinnan Sethe bor med sin tonårsdotter Denver i ett hemsökt hus i Ohio. Inbördeskriget är slut och slavarna har befriats. En dag kommer Sethes gamle vän Paul D på besök och lyckas driva iväg husets spöke. Någon dag senare dyker dock en främmande ung kvinna upp på gården, en kvinna som säger sig heta Beloved. Spöket tycks ha kommit tillbaks, i en annan form. Den här romanen har jag fått läsa flera ggr innan jag verkligen kunde ta den till mig. Det var den värd!

Dödssynden av Harper Lee utspelar sig i den lilla fiktiva staden Maycomb i Alabama i en tid då segregationen mellan svarta och vita var total. Berättaren är den unga flickan Scout, som bor tillsammans med sin storebror och fadern, advokat och en av stadens stöttepelare. När fadern får i uppdrag att försvara en svart man som anklagas för att ha våldtagit en vit kvinna förändras stämningen i den lilla staden och livet för alltid. Hatet, orättvisan och rädslan tar över.

Medborgare - en amerikansk dikt av Claudia Rankine är en bok som inte är så lätt att beskriva, den rymmer poesi, korta berättelser och bilder. Texterna osar av både klart uttryckt och återhållen vrede, mest berörd och beklämd blir jag av alla episoder där mörkhyade är osynliga. Och då de svarta är synliga förväxlas de ofta med varandra, eller uppfattas som hotfulla. I värsta fall dödar man dem - av misstag. Hur kan man då vara en medborgare? Det här är en angelägen ögonöppnare, skriven på ett spännande, nyskapande, utmanande sätt.

Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodsons är är en självbiografisk berättelse skriven i versformat. Författaren skildrar sin uppväxt i olika delar av USA , 60- och 70-talet, en tid då en hel del saker utvecklades på ett positivt sätt för den afroamerikanska befolkningen. Woodson tilldelades ALMA-priset 2018 med motiveringen: "Jacqueline Woodson låter oss möta unga människor som kämpar för att hantera sin utsatthet och finna en plats där tillvaron kan få fäste. På ett närmast tyngdlöst språk skriver hon fram berättelser med en djup och sammansatt klang. Jacqueline Woodson fångar en unik poetisk ton i en vardag som delas mellan sorg och hopp."

Tvillingrösten av Buchi Emecheta handlar om Kehinde och hennes man Albert som ska återvända till Nigeria efter flera år i London. Kehindes inre röst, den sedan födseln döda tvillingsystern Taiwo, är skeptisk till att återvända till hemlandet. Och det visar sig att hennes onda aningar besannas då Kehinde i Nigeria förväntas acceptera den traditionella kvinnoroll hon i London undkommit.