onsdag 27 juli 2016
måndag 25 juli 2016
Störst av allt
I Störst av allt berättar Maja dels om rättegången och tiden i häktet i bokens nu, dels om det som hände tidigare, om relationen till Sebastian och allt som ledde fram till den hemska dagen i klassrummet. Dagen då hennes klasskamrater blev skjutna. Av Maja och Sebastian.
Maja berättar om världar som aldrig möts och världar få av oss känner till. Här finns de mest utsatta, ungdomar som måste leva gömda i Sverige för att inte avvisas till länder där deras liv inte är vatten värda. Här finns också de allra rikaste och mäktigaste, de som lever utanför lagen för att ingen någonsin skulle komma på tanken att anmäla dem. Och här finns de rikas barn, barn som är lika utsatta som de fattigaste, fast på helt andra sätt. När de här världarna möts slutar det i tragedi, vems ansvar är detta? Vems är skulden?
Språket har ett driv som gör boken omöjlig att lägga ifrån sig, fördelen med att lyssna var att jag kunde lyssna mest hela tiden överallt och vara totalt osocial. Lo Kauppi gör en mycket bra tolkning av texten, jag hör Majas utsatthet, smärtfyllda cynism och ilska i hennes röst.
Maja är en smart tjej med stor förmåga att se igenom vuxenvärldens dimridåer och hon berättar ironiskt om sina rollspelande föräldrar och samhällets förljugenhet. När Maja berättar om Sebastians familj vibrerar hennes röst av rädsla och hat. Under lång tid innan de fruktansvärda händelserna i klassrummet har hon levt under mycket stark press, utlämnad åt sina egna förmågor, totalt sviken av alla vuxna. Giolito skriver med stor empati och gestaltar de trauman Maja utsätts för och hennes reaktioner på ett trovärdigt, realistiskt, äkta sätt. Hon fångar tonåringens röst på ett fantastiskt sätt. Det som gör läsningen oerhört jobbig för mig personligen är att jag kan räkna upp andra namn, andra ungar som är lika svikna som Maja.
Sammantaget är Störst av allt en oerhört bra, spännande och intressant rättegångshistoria som gestaltar hur ungdomar sviks i ett samhälle där klassklyftorna ökar. Men framför allt är Störst av allt en berättelse om att vara ung, kär och rädd.
STÖRST AV ALLT
Författare: Malin Persson Giolito
Uppläsare: Lo Kauppi
Förlag: Bonnier Audio/Storytel
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bokhora, Johanna
söndag 24 juli 2016
Pokémon Go
En så'n Pokémonsommar det blivit! Varje dag ger vi oss ut och letar både till fots och i bil. Allra roligast är att ta en tur till Museiparken, där det samlas både människor och pokémons. Människor som inte känner varandra börjar prata och spela tillsammans, folk går ut och rör på sig. Här finns något för alla, man samlar och man strider. Ålder och kön spelar ingen som helst roll. Alla som har en mobil kan vara med.
Finns det viktigare saker i världen att ägna sig åt? Ja, det gör det förvisso, men jag har svårt för alla "smarta" tweets om att folk spelar Pokémon i stället för att rädda världen. Det är ju inte direkt så att man räddar världen på Twitter heller. Dessutom måste en värld värd att räddas innehålla lek.
Hur går det då? Jodå, det går bra, jag tror att jag har hygglig koll på tricksen. Mestadels gillar jag samlandet, men kan ta en strid för ett visst gym ;) Jag är i level 16, har samlat 70 Pokémons och min bästa är en Vaporeon med CP 1336.
Finns det viktigare saker i världen att ägna sig åt? Ja, det gör det förvisso, men jag har svårt för alla "smarta" tweets om att folk spelar Pokémon i stället för att rädda världen. Det är ju inte direkt så att man räddar världen på Twitter heller. Dessutom måste en värld värd att räddas innehålla lek.
Hur går det då? Jodå, det går bra, jag tror att jag har hygglig koll på tricksen. Mestadels gillar jag samlandet, men kan ta en strid för ett visst gym ;) Jag är i level 16, har samlat 70 Pokémons och min bästa är en Vaporeon med CP 1336.
söndag 17 juli 2016
Ibsens Samtidsdramatik 1 & 2 och Hedda Gabler
Jag har läst en del dramatik av Ibsen både under gymnasietiden och på senare år. Favoritdramer är bland annat "Ett dockhem" och "Vildanden". Det är framför allt inslagen av hemligheter, avslöjanden och konsekvenser som fått mig att verkligen gilla Ibsens dramatik. Jag kan läsa obehindrat på norska och brukar emellanåt vara kritisk mot svenska översättningar, men Klas Östergrens tycker jag verkligen fungerar.
Ibsen hyllas ofta för sin stora kvinnoroller som t ex Nora i "Ett dockhem" och Hedda i "Hedda Gabler". "Ett dockhem" spelas idag världen över. Men Ibsen skrev även om barnens situation och utsatthet, detta kan ni läsa mer om här.
"Hedda Gabler" publicerades 1890 och fick negativa recensioner vid premiären. Sedan dess har den kommit att bli en klassiker som satts upp på mängder av scener, med mängder av olika tolkningar av huvudrollen. I korthet handlar "Hedda Gabler" om (varning för avslöjanden!) generalsdottern Hedda som gift sig med nyblivne doktorn i kulturhistoria, Jörgen Tesman. Paret har nyligen kommit hem från en lång bröllopsresa och ska sätta bo i nytt hem. Deras framtid hänger på att Tesman inom kort erhåller en utlovad professur. När Heddas gamla kärlek, tillika Tesmans gode vän, Ejlert Lövborg, dyker upp som återuppstånden från ett liv i dryckenskap, hotas framtidsutsikterna. Lövborg har med hjälp att den väna Fru Elvsted skrivit en text som gör honom till en konkurrent om professuren. Hedda ingriper med lögner och ränkspel som leder till katastrof för dem alla.
Hedda är en spännande karaktär som kan beskrivas på många sätt. Är hon helt enkelt en personlighetsstörd "ond" narcissist, en kvinna som blivit sviken och hämnas? Eller ska hennes beteende ses som en reaktion på dåtidens inskränkta kvinnoliv som maka och mor? På senare tid har den feministiska tolkningen dominerat, Hedda ses som en kvinna som förtvivlat kämpar för att få utrymme att leva. Som Victoria Benedictsson uttryckte det: ”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!”
"Hedda Gabler" publicerades 1890 och fick negativa recensioner vid premiären. Sedan dess har den kommit att bli en klassiker som satts upp på mängder av scener, med mängder av olika tolkningar av huvudrollen. I korthet handlar "Hedda Gabler" om (varning för avslöjanden!) generalsdottern Hedda som gift sig med nyblivne doktorn i kulturhistoria, Jörgen Tesman. Paret har nyligen kommit hem från en lång bröllopsresa och ska sätta bo i nytt hem. Deras framtid hänger på att Tesman inom kort erhåller en utlovad professur. När Heddas gamla kärlek, tillika Tesmans gode vän, Ejlert Lövborg, dyker upp som återuppstånden från ett liv i dryckenskap, hotas framtidsutsikterna. Lövborg har med hjälp att den väna Fru Elvsted skrivit en text som gör honom till en konkurrent om professuren. Hedda ingriper med lögner och ränkspel som leder till katastrof för dem alla.
Hedda är en spännande karaktär som kan beskrivas på många sätt. Är hon helt enkelt en personlighetsstörd "ond" narcissist, en kvinna som blivit sviken och hämnas? Eller ska hennes beteende ses som en reaktion på dåtidens inskränkta kvinnoliv som maka och mor? På senare tid har den feministiska tolkningen dominerat, Hedda ses som en kvinna som förtvivlat kämpar för att få utrymme att leva. Som Victoria Benedictsson uttryckte det: ”Detta avskyvärda att icke få vara människa endast kvinna, kvinna, kvinna!”
SAMTIDSDRAMATIK 1 & 2
Författare: Henrik Ibsen
Översättare: Klas Östergren
Förlag: Natur & Kultur (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bernur
lördag 16 juli 2016
Franska favoriter
Jag skulle ha firat Frankrikes nationaldag och min pappas 110-årsdag (nej, han lever inte) häromdagen, men var utslagen av ett elakt magvirus. Sedan dess har tragiska saker hänt i världen, både i Frankrike och på andra ställen. Men jag vill ändå hylla Frankrike och alla landets fantastiska författare med en lista över franska favoriter. Gammalt och nytt i salig blandning, hoppas ni hittar några tips.
Mannen som planterade träd av Jean Giono är en av mina stora favoriter. Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska, egocentriska liv.
I Sal 2 av Julie Bonnie arbetar Béatrice på en förlossningsavdelning och möter varje dag de underverk och de tragedier som utspelar sig i livets och dödens väntrum. Romanen är en hyllning till kvinnokroppens livgivande, men det är en hyllning som inte romantiserar. Inte förskönar. Sal 2 är en av de vackraste, sårigaste, sorgligaste och mest kärleksfulla roman om att vara kvinna jag någonsin läst.
Älskaren av Marguerite Duras är en självbiografisk berättelse om en passionerad kärleksaffär mellan en femtonårig fransyska och hennes kinesiske älskare. Exotiskt och erotiskt, lidelse och lidande, rörigt och emellanåt (be)rörande, men egentligen inte riktigt i min smak.
Sartres debutpjäs Flugorna skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna.
Lilla smycket av Patrick Modiano handlar om unga Thérèse som så vitt hon vet är föräldralös. Hon lever ett mycket ensamt anonymt liv i Paris. En dag tycker hon sig se sin mor iklädd en gul kappa och följer efter henne. Modern sägs ha dött i Marocko tio år tidigare, men Thérèse känner starkt att det finns ett band mellan henne och kvinnan i den gula kappan. Läsaren får ta del av berättarjagets historia i små fragment när Thérèse börjar leta i sitt förflutna efter minnen av modern och barndomen. Berättelsen får en undflyende karaktär där en del bilder syns tydligt, medan andra blir diffusa, närmast drömlika.
Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir är en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare.
Såningmannen av Violette Ailhaud är en självbiografisk berättelse som utspelar sig i mitten av 1800-talet då en hel fransk by förlorar alla sina män. Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. Texten är poetisk, intensiv och sinnlig.
Igelkottens elegans av Muriel Barbery handlar om två huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.
Hemligheten av Philippe Grimbert är en självbiografisk berättelse om uppväxten i en judisk familj i efterkrigstidens Paris, en tid som präglades av händelser under kriget, händelser som aldrig berördes i ord. Grimbert gestaltar starka känslor och oerhört sorgliga händelser på ett osentimentalt, sparsmakat sätt. Trots det lilla omfånget förmedlar författaren både en familjs och ett lands sätt att hantera obehagliga sanningar genom tystnad.
Madame Bovary av Flaubert handlar om den unga Emma som gör allt för att undkomma äktenskapets och moderskapets tristess. Ofta har hennes osedliga leverne debatterats och även hennes vana att läsa sentimentala romaner. Själv tycker jag att det i vår samtid är intressant att se hur konsumism beskrevs redan i mitten av 1800-talet. Finns i snygg pocketutgåva.
I Thérèse Raquin undersöker författaren Zola likt en vetenskapsman hur två olika temperament påverkar varandra när han låter den nervösa Thérèse stöta samman med den blodfulle Laurent. Romanen är typisk för sin tid och präglas av både positivism och darwinism, men den är helt klart läsvärd än idag.
Candide av Voltaire är en satirisk pikareskroman, utgiven första gången 1759. Den driver med tanken att vi lever i den bästa av världar och betonar att man endast kan nå framgång genom hårt arbete. Detta är en av upplysningens stora romaner, som innehåller kritik mot klassamhället och kyrkan. Dessutom är romanen hysteriskt rolig med sin groteska handling.
Pawana av Le Clézio är en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst.
Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
Fallet av Albert Camus har formen av en lång monolog och texten kräver en läsare som söker förståelse. Ty, det riktigt utmanade med läsningen av denna bok är att inte distansera sig från den obehagliga huvudpersonen Clamence, utan att våga se hur allmänmänskliga en del av hans tankar och känslor är. Camus verkliga testamente, enligt Horace Engdahl.
Reaktorn av Élisabeth Filhol är en av förlaget SEKWAS obehagligaste och mest angelägna utgivning. Romanen handlar om de människor som arbetar på kärnkraftverken runt om i Europa. I Frankrike är de anställda av bemanningsföretag, deras arbetsvillkor är urusla och säkerheten blir därmed likaså. Skrämmande läsning.
Bonjour tristesse av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och hon utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder!
Mannen som planterade träd av Jean Giono är en av mina stora favoriter. Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska, egocentriska liv.
I Sal 2 av Julie Bonnie arbetar Béatrice på en förlossningsavdelning och möter varje dag de underverk och de tragedier som utspelar sig i livets och dödens väntrum. Romanen är en hyllning till kvinnokroppens livgivande, men det är en hyllning som inte romantiserar. Inte förskönar. Sal 2 är en av de vackraste, sårigaste, sorgligaste och mest kärleksfulla roman om att vara kvinna jag någonsin läst.
Älskaren av Marguerite Duras är en självbiografisk berättelse om en passionerad kärleksaffär mellan en femtonårig fransyska och hennes kinesiske älskare. Exotiskt och erotiskt, lidelse och lidande, rörigt och emellanåt (be)rörande, men egentligen inte riktigt i min smak.
Sartres debutpjäs Flugorna skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna.
Lilla smycket av Patrick Modiano handlar om unga Thérèse som så vitt hon vet är föräldralös. Hon lever ett mycket ensamt anonymt liv i Paris. En dag tycker hon sig se sin mor iklädd en gul kappa och följer efter henne. Modern sägs ha dött i Marocko tio år tidigare, men Thérèse känner starkt att det finns ett band mellan henne och kvinnan i den gula kappan. Läsaren får ta del av berättarjagets historia i små fragment när Thérèse börjar leta i sitt förflutna efter minnen av modern och barndomen. Berättelsen får en undflyende karaktär där en del bilder syns tydligt, medan andra blir diffusa, närmast drömlika.
Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir är en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare.
Såningmannen av Violette Ailhaud är en självbiografisk berättelse som utspelar sig i mitten av 1800-talet då en hel fransk by förlorar alla sina män. Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. Texten är poetisk, intensiv och sinnlig.
Igelkottens elegans av Muriel Barbery handlar om två huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.
Hemligheten av Philippe Grimbert är en självbiografisk berättelse om uppväxten i en judisk familj i efterkrigstidens Paris, en tid som präglades av händelser under kriget, händelser som aldrig berördes i ord. Grimbert gestaltar starka känslor och oerhört sorgliga händelser på ett osentimentalt, sparsmakat sätt. Trots det lilla omfånget förmedlar författaren både en familjs och ett lands sätt att hantera obehagliga sanningar genom tystnad.
I Thérèse Raquin undersöker författaren Zola likt en vetenskapsman hur två olika temperament påverkar varandra när han låter den nervösa Thérèse stöta samman med den blodfulle Laurent. Romanen är typisk för sin tid och präglas av både positivism och darwinism, men den är helt klart läsvärd än idag.
Candide av Voltaire är en satirisk pikareskroman, utgiven första gången 1759. Den driver med tanken att vi lever i den bästa av världar och betonar att man endast kan nå framgång genom hårt arbete. Detta är en av upplysningens stora romaner, som innehåller kritik mot klassamhället och kyrkan. Dessutom är romanen hysteriskt rolig med sin groteska handling.
Pawana av Le Clézio är en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst.
Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
Fallet av Albert Camus har formen av en lång monolog och texten kräver en läsare som söker förståelse. Ty, det riktigt utmanade med läsningen av denna bok är att inte distansera sig från den obehagliga huvudpersonen Clamence, utan att våga se hur allmänmänskliga en del av hans tankar och känslor är. Camus verkliga testamente, enligt Horace Engdahl.
Reaktorn av Élisabeth Filhol är en av förlaget SEKWAS obehagligaste och mest angelägna utgivning. Romanen handlar om de människor som arbetar på kärnkraftverken runt om i Europa. I Frankrike är de anställda av bemanningsföretag, deras arbetsvillkor är urusla och säkerheten blir därmed likaså. Skrämmande läsning.
Bonjour tristesse av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och hon utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)