Tullias värld

I boken Tullias värld möter läsaren en författare som ser tillbaka på sin ungdoms tid i Uppsala, en tid som ägnades åt promenader med en pojkvän och analyser av gamla texter i ämnet litteraturhistoria. Om "huvudpersonen" Tullia vet vi egentligen inte så mycket, de enda spåren efter henne är vad Tullias far Cicero lämnade efter sig i form av brev. "En gammal romanförfattare har lätt att höra röster" skriver dock författaren och tur är det för oss läsare. Trots bristen på källor skapar Kerstin Ekman ett porträtt av en ung kvinna, som stiger fram i sin historia och delar det universellt kvinnliga med oss. Hon är måhända flyktig och sedd genom faderns ögon, men hon är också en gestalt att känna igen sig i.

"Även om män har skrivit historien så är kvinnorna inflätade i den."

"Egentligen har vi nästan ingen kunskap om kvinnornas tankar och känslor förrän de själva började berätta om dem."

Tullia var den välkände romerske politikern och författaren Ciceros dotter och hon föddes under 70-talet f Kr. Hennes far var ofta frånvarande och gav henne smeknamnet Tulliola (den lilla Tullia). Tullia växte upp i kvinnornas värld, i ett förnämt, stort hus med många slavar. Redan som barn blev hon trolovad och hon hann under sitt korta liv med tre äktenskap, två skilsmässor och att bli änka. Hennes liv innehöll också den stora sorgen över en son som endast levde en kort tid efter förlossningen. Tullia avled i barnsäng i februari 45 f Kr.

Tullias värld är en essäbok om kvinnornas livsvillkor i antikens Rom, livsvillkor som i alltför hög grad präglar även vår tid. Många "kvinnliga" teman som menstruation, våldtäkter, förlossningar och amning belyses och författarens ilska över sakernas natur lyser tydligt igenom. Tullias värld är skriven av en oerhört beläst och kunnig författare och det är inte en bok man snabbt kan ögna. Jag har fått lov att googla många gånger för att lära mig mer om Horatius, Plinius, romersk historia m m. För mig har läsningen därför varit mycket givande, jag uppskattar en författare som utmanar och kräver lite av mig.

TULLIAS VÄRLD
Författare: Kerstin Ekman
Förlag: Albert Bonniers (2020)
Köp: Adlibris, Bokus

Utmaning: Authors & Characters - Therese

Utmaning Authors & Characters: Therese

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Jag "upptäckte" Tessa Hadley strax innan Bokmässan förra året och hade turen att få lyssna till henne där.

Romanen Sent på dagen handlar om två medelålders par, Alex och Christine, och Zach och Lydia, som varit vänner sedan ungdomen. När Zach hastigt avlider rubbas balansen och gamla känslor väcks åter till liv. Lydia flyttar hem till Alex och Christine för att försöka hitta ett sätt att hantera förlusten. Alla vännerna är överens om att just Zach var den de inte hade råd att förlora. Romanen inleds i berättelsens nutid med att Lydia telefonerar Christine för att berätta att Zack avlidit. Därefter växlar berättarperspektivet mellan nutid och tillbakablickar till den tidsperiod de alla lärde känna varandra. Trots sina olikheter är Christine och Lydia bästisar under studietiden. När de får en ny snygg lärare, Alex, blir Lydia omedelbart vanvettigt förälskad. Och Christine börjar dejta Alex bästa vän Zach. Någonstans på vägen blir det dock uppenbart för dem alla att de passar bättre ihop med kompisens partner. De byter, gifter sig, får barn, som även de blir bästisar, och åren går. 

Tessa Hadley skriver eleganta formuleringar som mycket precist gestaltar känslonyanser och detaljer. Under läsningen blir jag först förtjust i den sparsmakade prosan, därefter häftigt indragen i de dramatiska händelserna i inledningen, när vännerna försöker handskas med beskedet att vännen Zach avlidit. Här skildras chocken och den förlamande sorgen, utan tillstymmelse till kletig sentimentalitet. 

Sammantaget skriver författaren om det som sker inom och mellan människor, om det vi kanske helst vill dölja, om de små osanningar vi använder oss av för vår bekvämlighets skull. Det är just komplexiteten, de många lagren, författarens lyhördhet i gestaltningen och förmågan att hitta exakt rätt ord, som gör Sent på dagen till en fantastisk läsupplevelse. 

Teiresias visar sig för Odysseus i Hades, av Henry Fuseli

Teiresias är den blinde siaren i Thebe som avslöjar för kung Oidipus hur det gick till när kung Laios mördades. Theresias finns även med i myten om Herakles, där Teiresias avslöjar att det är Zeus som har gjort Herakles mor Alkmena med barn, och i Odysséen, där Odysseus söker upp Teiresias i dödsriket för att få råd.

Hönan som drömde om att flyga

Under sommaren kommer en bokcirkel för adoptivfamiljer att startas i Värmland, första boken är min favorit om Hönan som drömde om att flyga.

I adoptivfamiljer är ett viktigt tema likheter och olikheter och böcker som handlar om att man inte måste vara lika till det yttre för att älska varandra läses ofta. En av våra favoritbilderböcker är Flaxa med vingarna av P.D. Eastman, en alldeles underbar bok om ett oväntat föräldraskap. Nu har jag hittat en liknande bok som vänder sig till läsare i alla åldrar, Hönan som drömde om att flyga av koreanska Sun-Mi Hwang.

Hönan Knopp har en mycket stark egen vilja och stor förmåga att fantisera om olika mer eller mindre tänkbara framtidsutsikter. Hon är också en mycket nyfiken och modig liten höna som tröttnat på att värpa ägg efter ägg bara för att se bondens fru komma och ta dem ifrån henne. Knopp bestämmer sig för att vägra värpa och försöka rymma. Friheten utanför ladan lockar och drömmen är att få ruva ett ägg och få en liten kyckling. Med stor tur lyckas Knopp levande lämna ladan och dessutom lyckas hon hitta ett övergivet ägg ute i trädljungen. Det är bara att börja ruva. När ägget väl kläcks visar det sig dock att det inte var ett hönsägg hon ruvat, för ut kommer en liten andunge. Olikheterna gör dock inte Knopp mindre benägen att skydda sin lilla unge och överösa den med kärlek, trots att tuppen och de andra hönorna hånar henne för att ungen är av annan sort.

"Knopps tankar var i en enda röra, men hon var allt annat än skamsen. Hon hade ruvat sitt ägg med hela sin själ. Hon hade önskat att han skulle födas. Hon hade älskat honom ända sedan han låg i ägget. Hon hade aldrig funderat över vad som fanns inuti. Visst, han är en and, ingen kyckling. Vem bryr sig? Han vet ändå att jag är hans mamma!"

Berättelsen om den lilla frihetslängtande hönan är lättläst och säger mycket om både höns och människor. Den lilla hönan grubblar en del över meningen med livet och oroar sig för att inte kunna lägga ägg och få en liten kyckling. Detta är tankar de flesta som längtat efter barn lätt kan känna igen sig i. Att kärleken inte heller har något med likhet att göra vet också många av oss. Sun-Mi Hwang lyckas så befriande enkelt beskriva alla svåra tankar och alla starka känslor ett efterlängtat föräldraskap medför, den här boken är en liten pärla jag hoppas att många kommer att upptäcka.

HÖNAN SOM DRÖMDE OM ATT FLYGA
Författare: Sun-Mi Hwang
Översättare: Ninni Holmqvist
Illustratör: Nomoco
Förlag: Norstedts (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

Utmaning: Authors & Characters - Gustav

Utmaning Authors & Characters: Gustav

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Jean-Marie Gustave Le Clézio tilldelades Nobelpriset 2008, i motiveringen beskrivs Le Clézio som "uppbrottets, det poetiska äventyret och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen". Jag har läst ett par av författarens romaner, som varit riktigt fina. Men min favorit är novellen Pawana.

Pawana (valfisk) är en till omfånget liten berättelse, till innehållet en av världslitteraturens stora berättelser, berättelsen om hur människan ödelade Edens lustgård för egen vinnings skull. Pawana bygger på en verklig berättelse om valfångaren Charles Melville Scammon, som upptäckte den mytomspunna lagun i Mexiko där gråvalarna årligen samlades för att kalva. Slakten som följde blev brutal och gråvalarna kom närmast att utrotas. Med på färden var den unge pojken John från Nantucket, vars röst vi får höra berätta om jakten på honor, både gråvalshonor och den unga indianska slavinnan Araceli.

Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst. Att läsa Le Clézio när han skildrar naturkatastrofer är en sällsamt vacker, smärtsam upplevelse.

Sammantaget är Pawana en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Jag vill gärna rekommendera Pawana till de som ännu inte stiftat bekantskap med Le Clézio, berättelsen ger en enkel ingång till ett magnifikt, Nobelprisat berättande.

"Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen." Så inleds en av våra mest kända romaner, Hemsöborna av August Strindberg. Carlsson kommer till Hemsö för att arbeta hos änkan Flod. Han är typen som vet allt bäst och detta retar madam Flods son Gusten. Men Carlsson lyckas rätt bra med att få ordning på lantbruket och änkan Flod fattar tycke för honom. Lättläst och humoristisk, men med en dyster underton, en av Strindbergs bästa.

Short List Women's Prize for Fiction

Women's Prize for Fiction har presenterat årets kortlista och den innehåller flera böcker som verkligen lockar mig.

Dominicana av Angie Cruz handlar om en ung flicka som gifter sig med en äldre man för att få ett bättre liv, och flyttar från Dominikanska republiken till New York. Handlingen utspelar sig på 1960-talet. Den här boken vill jag gärna läsa, gillar temat och tidsperioden.

Girl, Woman, Other av Bernardine Evaristo tilldelades Bookerpriset 2019. Boken består av tolv olika berättelser, som utspelar sig i olika delar av England. "A choral love song to black womanhood in modern Great Britain". Verkar intressant, lite beroende på hur väl den hänger ihop.

A Thousand Ships av Natalie Haynes är en roman om de många kvinnorna som finns i utkanten av alla berättelser om de manliga hjältarna i antikens Grekland. Jag har läst och tyckte mycket om den. Ett hett tips till alla som gillar antiken och berättelser om trojanska kriget.

The Mirror and the Light av Hilary Mantel är den mycket efterlängtade och avslutande delen av  trilogin om Thomas Cromwell. Jag har läst och verkligen älskat de båda tidigare delarna Wolf Hall och För in de döda. Det här är den allra bästa historiska romansviten, skriven i nutid, och den författare jag hoppas ska tilldelas allsköns priser.

Hamnet av Maggie O’Farrell är en historisk roman inspirerad av William Shakespeares liv. Berättelsen utspelar sig i Stratford-Upon-Avon år 1596 och handlar om en bror som försöker finna hjälp åt sin sjuka syster då föräldrarna inte är hemma. Det här är verkligen en roman jag ser fram emot! Jag har läst och gillat författaren tidigare och älskar välskrivna historiska romaner.

Weather av Jenny Offill handlar om bibliotekarien Lizzie, som får ett jobberbjudande som kommer att förändra hennes liv. Författaren har tidigare gett ut romanen Avd. för grubblerier, den orkade jag faktiskt inte läsa ut. Vi får se om jag försöker med den här i stället.

Utlottning på Instagram

Ni missar väl inte att jag lottar ut Nätterna på Winterfeldtplatz av Elin Boardy på mitt Instagram? In och delta!

Utmaning: Authors & Characters - Samuel

Utmaning Authors & Characters: Samuel

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Samuel Beckett (1906-1989) tillhörde den närmaste kretsen kring James Joyce och många av hans verk låg i linje med tidigare verk av Joyce, Proust och Faulkner. Det existentiella och absurda låg i tiden och Becketts debutpjäs från 1952 – I väntan på Godot – blev omåttligt populär.

I väntan på Godot handlar om Vladimir (Didi) och Estragon (Gogo) som väntar längs en vägkant vid ett träd på någon vid namn Godot. De tycks inte veta vem Godot är, de vet heller inte när han kan tänkas komma eller exakt var. Översittaren Pozzo och hans slav Lucky dyker upp och försvinner igen. En ung pojke kommer med bud från Godot, som är förhindrad att komma. I morgon kommer han dock alldeles säkert ... Dag två upprepas det mesta, men flera av karaktärerna minns inget av gårdagen.

”Beckett har lyckats med en teoretisk omöjlighet, skriva ett stycke där inget händer, ändå sitter publiken klistrad vid sina stolar. Dessutom, eftersom andra akten nästan är en repris av den första, har han lyckats skrivit en pjäs där inget händer, två gånger”, skrev teaterkritikern Vivian Mercier. Och handlingen i dramat är verkligen i det närmaste obefintlig. Upprepningen i andra akten och karaktärernas minnesförlust ger dessutom en känsla av förvirring och tidlöshet. Didi och Gogo har väntat sedan urminnes tider och de kommer att vänta i all evighet. Genom deras passivitet manifesterar sig tillvarons hopplöshet och meningslöshet.

Dialogen är dramats höjdpunkt. Didi och Gogo samtalar oavbrutet i fragmentariska, ofullständiga meningar. Dessutom har de svårt att förstå varandra, de talar snarare förbi varandra än med varandra. Den komiska effekten av detta är obetalbar. Didi och Gogo gnatar och grälar som ett gift gammalt par. Trots alla missförstånd, och all irritation, är värmen mellan dem påtaglig. Deras samtal tycks få dem att uppleva någon form av mening i tillvaron, åtminstone för stunden.

Det är slumpen som styr och människorna lever sina liv i passivitet och meningslöshet, tycks dramat förmedla. Men detta tunga budskap förmedlas åtminstone med en stor portion humor och med många möjligheter att tolka innehållet utifrån eget huvud.

I en av mina favoritberättelser finns en underbar skildring av den bästa vän man kan tänka sig. En sån som alltid ställer upp, följer med en på äventyrliga resor och räddar en från läskiga orcher och annat otyg. Jag pratar så klart om Samwise Gamgi i Tolkiens underbara Sagan om Ringen. Jag väntar och väntar på att trilogin ska dyka upp som ljudbok på Storytel för jag är riktigt sugen att lyssna på den igen.

Virrpetter

Morfar Petter har haft minne som en häst under hela sitt liv. Han fungerar långt bättre än mormor Ines dator, som nästan alltid är sjuk. Morfar Petter kan rabbla inköpslistor och dessutom tämja kråkor och vattna maskrosor utan att trampa på en endaste blomma. Men en dag vaknar morfar Petter och har glömt att han ska klippa gräset och köpa en kyckling att ha till middag när barnbarnet Sigrid kommer på besök. I stället köper morfar Petter massor av godis och kakor. Allteftersom tiden går glömmer morfar Petter mer och mer, nycklar försvinner och klädseln passar inte alltid årstiden. En dag har morfar Petter för en kort stund till och med svårt att komma ihåg vem den lilla krutgumman bredvid honom i sängen är. Som tur är finns det ett daghem för gamla tanter och farbröder som tappat minnet, dit kan man gå för att fiska upp gamla borttappade minnen.

Berättelsen om morfadern som förlorar sina minnen och börjar leva i en fantasivärld är inkännande och lekfull, trots det allvarliga ämnet. Som läsare blir jag alldeles varm i hjärteroten av den härliga gestaltningen av kärleken mellan det gamla paret. Och emellanåt fnissar jag när morfadern träffar grannar, som inte vet vad de ska tro om hans uppenbarelse. Illustrationerna av Gunilla Kvarnström är underbara, uttrycksfulla och humoristiska. Här finns många detaljer att uppmärksamma och prata med barnen om.

Sammantaget är Virrpetter en avdramatiserande, varm och finurlig berättelse om att drabbas av demens. Den passar barn från c:a 5 år och saknar övre gräns :)

VIRRPETTER
Författare: Johanna Wahlfisk
Illustrationer: Gunilla Kvarnström
Förlag: Lindskog Förlag (2020)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bokprataren, Prickiga Paula

Kristina Lugn avliden

Kristina Lugn, akademiledamot och en av Sveriges största poeter, har avlidit. Ännu finns inga närmare uppgifter om orsak. Jag har inte läst särskilt mycket av Lugn, men gillade verkligen hennes Stulna juveler när det begav sig.  Texterna i den handlar ofta om den lite slitna vardagen, men så plötsligt glimmar en formulering till som gör att man ser något nytt. Mycket allvar och en hel del galghumor. Dessutom hittade jag ett citat i "Hundstunden", jag numer ofta använder mig av:

"Det finns en massa kvinnor i min ålder som har ännu sämre anledningar att tycka om sig själva".

Sen for jag hem

Till slut kom så äntligen den tredje och avslutande delen om Jana Kippo. Den var minst sagt efterlängtad. Och den levde upp till mina högt ställda förväntningar och tog med mig på en svindlande känslomässig resa rakt ner i sorg, elände och våldsamheter. Tack och lov uppblandat med svart humor och ett underfundigt, vidlyftigt språk.

I första boken, Jag for ner till bror, återvänder Jana Kippo till sin hemby Smalånger i Västerbotten. Här bor hennes tvillingbror Bror fortfarande kvar i deras barndomshem, Kippogården. Jana, som egentligen bara planerat ett kort besök, sugs snabbt in i det liv hon lämnat och börjar arbeta inom hemtjänsten, där hon efterträder Maria, barndomsvännen som nyligen avlidit. I mötet med alla de gamla kommer Janas liv ikapp henne och minnen av övergrepp och våld tränger sig på.

I andra boken, Vi for upp med mor, har modren avlidit och ska begravas i sin hemby Kukkojärvi i norra Norrbotten. Där lever större delen av befolkningen på strikt, gammaltestamentligt, religiöst sätt. Männen styr och kvinnorna föder barn. Bror lockas av gemenskapen, medan Jana försöker få honom att ta sitt förnuft till fånga.

I inledningen av tredje boken avlider Janas tvillingbror i en olycka och livet förändras totalt. Vem är hon utan sin bror? Samtidigt som Jana brottas med ensamhet och sorg reser hon till Stockholm,  där hennes konstverk, lergubbarna, ställs ut. Där träffar hon en ung kvinna, Nikki, som hon kanske blir förälskad i. Och där får hon se bilder av stenskulpturer som för henne söderut till den bohuslänska kargheten.

Handlingen i nutid varvas med återblickar till Janas tidigare liv, som i hög grad präglats av våldsamma relationer.

Det är inte så ofta (längre) som jag blir totalt uppslukad av böcker, men Smirnoffs trilogi går inte att värja sig mot. Här finns en råhet jag egentligen inte alls vill ta till mig, men Jana Kippos bitska ironi gör hennes historia uthärdlig att ta del av. Flera gånger sitter jag och fnissar till allsköns eländiga händelser. Texten är suggestiv med sina korta meningar, avsaknad av skiljetecken och sammanskrivningar av namn. Uppfinningsrikedomen när det gäller ordskapande är bländande, jag kommer på mig själv med att säga en del ord högt för att få höra dem. Böckerna om Jana Kippo är sammantaget helt fantastisk litteratur!

SEN FOR JAG HEM
Författare: Karin Smirnoff
Förlag: Polaris (2019)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: och dagarna går

Utmaning: Authors & Characters - Paula

Utmaning Authors & Characters: Paula

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, vara olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Jean-Paul Sartre, författaren och filosofen, grundaren av existentialismen, har jag läst pinsamt lite av. Romanen Äcklet står oläst i hyllan. Debutpjäsen Flugorna har jag dock läst, tack vare en litteraturkurs. Den skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I dramat Orestien av Aiskylos styrs handlingen i pjäsen av släktens förbannelse, gudarnas vilja, offer, hämnd och – i den sista delen – försoning. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna. Guden – Zevs – existerar, men har ingen makt.

Friheten gestaltas i Sartes verk som det mest eftertraktade tillståndet. Men friheten tycks medföra en tomhet som Orestes skulle vilja befria sig från. Frihetens pris är utanförskap och ett betungande ansvar. Detta utanförskap leder till att man blir alienerad från andra, men även från sig själv. Människans dilemma är också att hon ofta inte vet att hon är fri och därför inte kan bruka sin frihet.

I Flugorna är det bara Orestes som vet att han är fri och han fattar beslutet att hämnas sin döde far genom att mörda hans mördare, d v s Orestes egen mor och hennes älskare. Flugorna motsvarar Aiskylos hämndgudinnor och kommer svärmande genast efter morden. Orestes syster Elektra dukar under inför Zevs lockelser och flugornas hot, medan Orestes tar sitt ansvar och befriar därmed staden från dess kollektiva ånger. Slutet, där Orestes visar stadens invånare att de kan bli befriade från sina samvetskval om de väljer ett liv i frihet under ansvar, är magnifikt.

Flugorna skrevs och sattes upp mitt under andra världskriget då Frankrike var ockuperat. Man skulle kunna tänka sig att Sartres fokus på människornas underlåtenhet, deras medlöperi och skuld speglar Vichyregimens agerande under kriget.

Sammantaget är Flugorna en otroligt fascinerade pjäs där man som läsare tvingas fundera över sin egen inställning till Gud, den fria viljan och människornas skuld. Fantastisk läsning.

Jag undvek länge att läsa Jelinek för jag trodde att hon var svår. Då hon erhöll Nobelpriset 2004 hade detta föregåtts av konflikter inom Akademien och vissa ansåg att det var skandal att hon fick priset. Egentligen borde ju detta gjort att jag kastade mig över författaren, men i stället blev jag lite försiktig. Som tur är plockade jag ändå till slut fram min fina Nobelklassiker Älskarinnorna och började läsa. Efter två sidor var jag fast, det här är en text som kräver uppmärksamhet och engagemang av sin läsare. Precis i min smak. Nu efteråt sitter jag och funderar på om boken var "svår"? Det var i alla fall inte svårt att vare sig läsa texten eller förstå den ursinniga vrede som fullkomligt väller ut ur boksidorna. Kanske kan man säga att Jelinek är svår för att hon är annorlunda, men framför allt tycker jag att man ska säga att hon är genialisk.

Älskarinnorna handlar om två kvinnors eländiga livsöde. Båda kvinnorna lever i små inskränkta byar i ett samhälle som fullkomligt krossar kvinnor. Även männen far illa, de går under av sina arbeten. Brigitte älskar Heinz och hon älskar framför allt det liv han kan ge henne. Brigitte älskar på ett mycket målinriktat sätt, vilket också visar sig ge resultat. Hon blir förvisso inte lycklig, men hon blir gift och hon kommer att äga saker. Paula drömmer i stället rosenröda drömmar om verklig kärlek. Och denna kärlek har hon tänkt sig att dela med skogsarbetaren Erich. Han har i sin tur inte tänkt sig att dela något med henne, han märker nästan inte ens att ha i förbifarten råkar göra henne med barn. Paula blir utsatt för spott och spe i den lilla byn när hon varit dum nog att bli på smällen. Så småningom lyckas hon få Erich att gifta sig med henne, men det går naturligtvis käpprätt åt helvete i alla fall.

Det Jelinek gestaltar i Älskarinnorna är ett kvinnoförtryck och ett kvinnohat som totalt dominerar hela samhället. Samhället är Österrike på 70-talet, ett förljuget samhälle som gör allt för att dölja obehagligheter. I berättelsen finns dock inga tidsmarkörer, Brigittes och Paulas öden är allmängiltiga. Det man framför allt slås av i Jelinkes text är hennes totala kompromisslöshet, hennes ursinne och hennes intelligenta ironiserande. Jelinek skildrar sina huvudpersoner så kyligt och distanserat, hånfullt skrattande åt deras naiva förhoppningar. Det finns ingen empati eller värme att försöka gömma sig bakom, som läsare får man bara försöka rida ut stormen.

Även textmässigt är Jelinek unik. Hon undviker versaler i början av meningarna och hon upprepar samma (eller liknande) meningar om och om igen - tills hon hamrat in budskapet hos läsaren. Tempot är frenetiskt och utan pauser.

"ofta gifter sig dessa kvinnor eller går under på annat sätt" (sidan 12)

"ibland kommer erich och paula också i framtiden att komplettera varandra, t ex när erich ger henne stryk och paula tar emot stryk" (sidan 70)

"som två insekter har det gamla äkta paret bitit sig fast vid varandra, likt två djur som käkar upp varandra, den en är redan halvvägs inne i den andras kropp." (sidan 80)

Sammantaget är Älskarinnorna helt enkelt en av årets allra häftigaste läsupplevelser. Det här är en bok som definitivt hamnar på min bästa-lista.

Arbetarklassiker

En annorlunda 1:a maj, med tomma gator. Men här bjuds på tips på arbetarklassiker.

Martin Andersen Nexö - Ditte människobarn är ett av författarens storverk (det andra är Pelle Erövraren). Flickan Ditte överges av modern och uppfostras av sina morföräldrar. Livet är en ständig kamp och, trots en okuvlig optimism, är Ditte utsliten redan i unga år. Fantastisk, gripande skildring av ett hårt liv.

Moa Martinson - I Kvinnor och äppelträd  bryter Mor Sofi och Fredrika mot socknens seder och börjar bada i bykhuset varje vecka. Sofis ättlingar Ellen och Sally växer upp i Norrköpings fattiga gränder och lär känna varandra då de båda flyttat till landsbygden. Fram växer en stark vänskap där de båda kvinnorna hjälper varandra i kampen mot fattigdom och elände. Den här romanen skildrar kvinnors och mäns olika livsvillkor. Kvinnan är fast förankrad i sin kropp och sitt barnafödande, medan män lättare uppslukas av sin idévärld. Kvinnan är mer benägen till uppoffringar för att barnen ska få mat, med män super upp löningen. Kvinnor och barn är en enhet medan män kommer och går. En oerhört bra och lättläst klassiker!

Per Anders Fogelström - Mina drömmars stad och de efterföljande romanerna om staden och dess förvandling är något av det allra bästa i svensk litteratur. Det är den stora omvandlingens tid och nya möjligheter öppnar sig. Den unge Henning far till Stockholm för att arbeta och skapa en ljus framtid. Han får slita hårt, men får också uppleva vänskap och kärlek. Romanen är en rakbladsvass analys och skildring av urbaniseringens och industrialiserings förödande konsekvenser för människans livsvillkor.

Elsie Johansson - Romanserien om Tåpelles skildrar fattigdom, hårda livs- och arbetsvillkor samt människans inneboende stolthet och strävan efter värdighet. Berättelsen kryper under huden på läsaren och väcker starka känslor. Nancy drömmer och frihet och kärlek, men drabbas av förödmjukelser och svek. Flickan ger dock aldrig upp, utan kämpar på för att förbättra sin och familjens livssituation.

John Steinbeck - Vredens druvor utspelar sig i USA under depressionen. Tom Joad och hans familj vräks och ger sig iväg mot Kalifornien för att få arbete. Drömmen om ett bättre liv finns dock bara i reklambladen. Många fattiga familjer har sökt sig till västkusten och blir offer för giriga, samvetslösa arbetsgivare. Trots fattigdom och umbäranden finns dock en stark solidaritet bland de utsatta människorna.

Åsa Linderborg - Mig äger ingen är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa, en ensamstående pappa med alkoholproblem. Romanen är en osentimental skildring av en torftig barndom och en kärleksförklaring till en pappa som gjorde sitt bästa, trots begränsningar i föräldraförmågan. Pappan Leif var den unga lokala fotbollsstjärnan, som gifte sig tidigt och började arbeta på fabriken, precis som hans far före honom. Men arbetet på en fabrik är nedbrytande, både fysiskt och själsligt. Och hur ska man hantera att både vara stolt över att vara en god arbetare och samtidigt hata arbetet?

Aino Trosell - Hjärtblad är berättelsen om den unga dalkullan Hulda som växer upp i armod och upplever vad verklig hunger är. Tidigt får hon ta del av arbetet genom att valla byns getter. Som många andra kullor ger sig Hulda ut på vandring för att tjäna pengar genom att sälja olika varor. Hågen står till äventyret i Stockholm. Det här är en mycket intressant kvinnohistorisk skildring som varvar ett gripande livsöde med en historielektion som inbegriper industrialiseringen, arbetarrörelsens framväxt och kampen för kvinnlig rösträtt.