måndag 28 oktober 2019

Utmaning: Authors & Characters - Charlotte


Utmaning Authors & Characters: Charlotte

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.


Charlotte Brontë är den äldsta av författarinnorna Brontë och hon är mest känd för romanen Jane Eyre, vars handling jag gissar att de flesta av er är bekant med. Romanen Villette är mindre känd, men mist lika bra. Villette handlar om den föräldralösa Lucy som försöker försörja sig och klara sig själv. I staden Villette lyckas hon få arbete på en flickskola. Romanen utmanar genom avsaknaden av traditionell romantik och genom att berättaren inte är öppen mot läsaren.


Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf är andra delen i trilogin om den Löwensköldska ringen. I första delen möter läsaren den gotiska Selma Lagerlöf i en klassisk spökhistoria, där de allra mörkaste känslor svallar. Här skildras de fattigas hunger och utsatthet samt överhetens svek och hämndgirighet. Stämningen i Charlotte Löwensköld är ljusare och präglas av den unga Charlottes kärlek och förhoppningar. Charlotte Löwensköld är en riktig såpa, som innehåller ett hopkok av svek, intriger och äkta kärlek. En såpa av högsta kvalitet, naturligtvis. Här fokuserar författaren på att skapa ett nyanserat porträtt av den unga Charlotte, och det är denna komplexa gestaltning av en ung kvinna som är berättelsens stora behållning. Trots den ljusa, livsbejakande stämningen är dock handlingen även i Charlotte Löwensköld ödesbestämd.

måndag 21 oktober 2019

Utmaning: Authors and Characters - Kim


Utmaning Authors & Characters: Kim

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.


Kim Thúy blev omedelbart en favoritförfattare när jag läste Ru, den första av hennes romaner som översattes till svenska. Romanens berättare, liksom författaren, lämnade Vietnam som båtflykting på flykt undan kriget i slutet av 70-talet. Efter svåra upplevelser till havs och i flyktingläger anlände familjen till Kanada. I korta, icke-kronologiska avsnitt får vi ta del av barndomen i Vietnam, den ohyggligt skrämmande flykten, olidliga umbäranden i flyktingläger, ankomsten till en helt ny värld och utmaningen att leva i exil. Texten är sällsamt vacker, anspråkslös och saklig. Osentimentalt och lågmält skapar författaren bilder fyllda av röster, ljud, smaker, dofter, färger, känslor. Sedan dess har jag läst ytterligare två romaner av författaren, Mãn och Vi, och älskat dem båda.
"Det var min uppgift att födas för att ersätta de liv som gått till spillo. Det var min plikt att låta mitt liv bli en fortsättning på min mors liv.... Med dessa i det närmaste utbytbara namn markerade min mor att jag var en fortsättning på henne och att hennes historia skulle leva vidare genom mig." (sid 9-10)


I min bokhylla står en gammal utgåva av romanen Kim: hela världens lille vän av Rudyard Kipling. Jag har inte läst den och jag undrar om den åldrats väl eller om jag kommer att reta mig på exotifiering vid läsning av den. Ibland är det helt enkelt inte så lätt att läsa "gamla" texter. På wiki kan man läsa: "Boken visar en levande bild av Indien, dess myllrande befolkning, religioner och vidskepelse, och livet i basarerna och på vägarna". Har någon av er läst? Kanske jag bara är fördomsfull när jag är skeptisk?

måndag 14 oktober 2019

Utmaning: Authors & Characters - Tomas


Utmaning Authors & Characters: Tomas

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.

Det finns många författande Tomas man kan välja bland, men en jag älskar mer än de andra - Tomas Tranströmer. Jag minns ännu den enorma glädjen över att han tilldelades Nobelpriset 2011 och det var till Tranströmer jag gick för att läsa när min mor gått bort.

Närvaro av Gud.
I fågelsångens tunnel
öppnas en låst port.

Lyssna när författaren läser sin dikt Gläntan och notera likheten med vid-behovrummet i Harry Potter.



Thomasine är en av de tre huvudpersonerna i Elin Olofssons senaste roman Herravälde. Handlingen utspelar sig 1921 och frågor om kvinnornas rösträtt, förmåga att tänka och möjlighet att klara sig utan en man är mer aktuella än någonsin. I en fängslande berättelse gestaltas frågor om kön, klass och makt och de tre kvinnornas livsöden engagerar, berör och upprör. Herravälde är en riktig bladvändare som jag varmt rekommenderar.


lördag 12 oktober 2019

Sara Danius avliden



Startar datorn och nås av det tråkiga beskedet att Sara Danius avlidit. Jag visste inte att hon återinsjuknat i den cancer hons tidigare kämpat med. Det känns helt enkelt väldigt ledsamt.

Sara Danius blev kanske mest känd i samband med alla tråkiga turer och skandaler kring Akademien de senaste åren. Och vem minns inte hennes underbara kreation på förra årets Nobelfest? Men Sara Danius var naturligtvis framför allt en briljant litteraturprofessor som uppmärksammade och beskrev samband som gick andra helt förbi. Jag minns när jag lyssnade på henne på Bokmässan för några år sedan då hon beskrev de franska realisterna utifrån detaljer som t ex en blå tvål. Just nu känner jag mest lust att läsa essäerna samlade i Husmoderns död och andra texter.


fredag 11 oktober 2019

Författaren och hans verk


Kan man som författare anse sig stå utanför det politiska livet? Kan man bedöma en författares verk, utan att ta hänsyn till hans agerande i "verkligheten"? Jag förmår faktiskt inte alls tycka det. Däremot kan jag så klart inse att all jordens läsare inte tycker lika om författarna utifrån deras åsikter och handlande. Det finns/fanns garanterat läsare som inte alls skulle störa sig på författare som hyllar Stalin, Hitler, Pinochet m fl. Jag tillhör inte den kategorin.

Men att som privatperson läsa eller inte läsa, gilla eller inte gilla är en sak. Att tilldela någon ett stort pris är dock en politisk handling, även om man inte vill låtsas om det. Och utifrån detta är det för mig obegripligt hur Peter Handke kan tilldelas Nobelpriset 2019. Här är några citat från Nobels testamente om kriterierna för att tilldelas priset: ”i idealisk rigtning”, ”idealitet”, ”vidhjärtad humanitet”, ”mänskligheten den största nytta”. Jag har väldigt svårt att se hur Handke lever/levt upp till dessa. 

Jag tänker inte skriva mer om författaren, det är lätt att hitta information om hans ställningstagande för Slobodan Milošević på nätet. 

Men några ord och platser från Balkankriget ska inte glömmas bort, dessa är bl a Omarska, Prijedor, Trnopolje, Tomasica, Srebrenica

torsdag 10 oktober 2019

Nobelpriset till Olga Tokarczuk och Peter Handke


Nobelpriset år 2018 tilldelas polska Olga Tokarczuk med motiveringen:”För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform”. Jag har länge väntat på att kunna köpa hennes Gammeltida och andra tider på Adlibris, men den är slut. Experterna rekommenderar nästa 1000-sidiga Jakobsböckerna. 

Nobelpriset år 2019 tilldelas österrikaren Peter Handke med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människan konkreta erfarenhet”. Det jag kan säga om honom är att jag inte känner till honom och inte läst ngt av honom. Utifrån hans ställningstagande i Balkankriget har jag också lite motstånd att läsa honom. Det finns heller inga böcker på svenska av honom på Adlibris.

Båda priserna går således lite otippat till centraleuropeér. Ingen av dem har jag läst, kanske får jag lust att göra det så småningom.

onsdag 9 oktober 2019

Fler Nobelpriskandidater


Jag har en del favoriter till 2018 och 2019 års Nobelpris utöver de som finns med på Unibets oddslista.

Jamaica Kincaid (Annie John)
Colm Tóibín (Marias testamente, Nora Webster, En lång vinter)
Nina Bouraoui (Intet liv, Kärlekens geografi)
Hilary Mantel (Wolf Hall, För in de dödaSkuggan av ett liv)
Michael Ondaatje (Anils skugga)
Arundhati Roy (De små tingens Gud, Den yttersta lyckans ministerium)
Marie N'Diaye (Tre starka kvinnor)

Om jag bortser från vad som är realistiskt, skulle jag önska två västerländska, engelskspråkiga författare i år, Hilary Mantel och Colm Tóibín. Det kommer inte att ske. Jag kan ju också hoppas på två författare jag faktiskt nyligen talat med, Mircea Cartarescu och Jamaica Kincaid. Kanske skräller Akademien med en den tidigare stötesten Salman Rushdie, som skrivit den sanslöst bra romanen Midnattsbarnen? Nåväl, i morgon är det äntligen dags att ropa äntligen igen!

måndag 7 oktober 2019

Utmaning: Authors & Characters - Karin


Utmaning Authors & Characters: Karin

Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna.



Karen Blixen hade kaffefarm i Kenya från 1914 till 1931, här levde hon i nära relation till naturen och de afrikanska folken. Under denna tid upplevde hon också både de lyckligaste stunderna och de svåraste motgångarna i sitt liv. Här formades hennes framtida författarskap. 


Den afrikanska farmen innehåller egentligen flera delar som sinsemellan är ganska olika. Här finns det vackra, poetiska mötet med det exotiska Afrika, beskrivningar av den hårda kampen att överleva, en berättelse om djup vänskap och upptäckarlusta, kortare anekdoter med tydlig sensmoral och ett tragiskt slut på äventyret. Sammantaget är Den afrikanska farmen en mycket intressant berättelse om en ovanlig kvinnas möte med en främmande kultur och en fantastisk skildring av ett vackert, men inte alltid gästvänligt land.

Babettes Gästabud av Karen Blixen är en berättelse om två prästdöttrar på 1800-talet i en liten norsk by. Systrarna får i ungdomen möjlighet att välja kärlek och berömmelse, men avstår för att leva ett enkelt kristet liv i i sin barndoms by. En dag kommer en ung fransk kvinna till dem för att söka hjälp; Babette är på flykt undan oroligheter i Paris. Detta är en mycket vacker historia om kärlek, Gud och konsten. 


Den bästa dagen är en dag av törst av Jessica Kolterjahn är en litterär fantasi med Karin Boye i huvudrollen. Boken är skriven i jagform och språket ligger nära min föreställning om hur Boye själv skulle skrivit. Insprängt i texten finns även en del autentiska citat och blinkningar till Boyes tidigare publikationer, vilket förstärker illusionen att det är Boyes röst vi hör. Kolterjahns Karin går i psykoanalys, blir förälskad och får ekonomiska bekymmer i 30-talets Berlin. Hon dräneras på livslust av sitt självförakt, mörkret är skrämmande och olidligt lockande. Här finns inte plats för några ljumma känslor, Karin tycks vara självförbrännande. Sammantaget är Den bästa dagen en fängslande berättelse om en färgstark huvudperson skriven på vacker lyrisk prosa. Den rekommenderas varmt!

lördag 5 oktober 2019

Nobelprisoddset


Så här såg oddsen ut för Nobelpriskandidaterna i början av veckan hos Unibet. Jag har markerat vilka jag läst och vad jag läst av dem. Jag har läst hälften av dem och av de jag läst är mina favoriter Maryse Condé, Ngugi Wa Thiong'o och Margaret Atwood. Men många av mina favoriter finns inte med på listan. Tre av dem finns inte med för att författarna inte längre är i livet. Jag är lite bitter över att Chinua Achebe, Assia Djebar och Amos Oz aldrig fick priset. Men även många andra författare finns med på mina lista, jag återkommer med en sådan. Spontant känns det som om ganska många av författarna är lite "svåra" men det kanske är mest för att jag inte läst dem jag känner så. Mest intresserad av de olästa är jag av Olga Tokarczuk. Eftersom jag redan pratat med Mircea Cartarescu och sagt att jag tror att han kommer att få priset, vore det ju i o f s kul om han fick det ;)

Anne Carson 
Maryse Condé (Färden genom mangroven)
Can Xue 
Haruki Murakami (Norwegian Wood)
Lyudmila Ulitskaya (En munter begravning)
Ngugi Wa Thiong'o (Floden mellan bergen, En blomma av blod)
Margaret Atwood (Oryx och Crake, Syndaflodens år, Penelopiaden)
Marilynne Robinson (Gilead)
Olga Tokarczuk 
Péter Nádas (Fotograferingens vackra historia)
Adunis 
Gerald Murnane 
Mircea Cartarescu (Travesti)
Yu Hua (Solskenet i munnen - novellsamling)
Ismail Kadaré (Aprils frusna blommor)
Javier Marías 
Jon Fosse (Sömnlösa)
László Krasznahorkai 
Milan Kundera (Varats olidliga lätthet)
Peter Handke 
Yoko Tawada 
César Aira 
Yang Lian 
Ko Un (Fråga månskenet om vägen: Zendikter)
Ernesto Cardenal 
George R. R. Martin 

onsdag 2 oktober 2019

Bokmässan, lite eftersnack

Lite mer måste jag skriva om bokmässan även på bloggen. Det var fantastiska dagar, även om jag missade en del som jag planerat in. Det är ju i o f s alltid så ... En av de bästa sakerna var naturligtvis att jag fick ett guldkort av Bokmässan så att jag fick tillgång till alla seminarier och en del annat. Tack!

Jag kom hem med en lagom hög med nya böcker, Vi for upp med mor av Karin Smirnoff, Drömmen om okapin av Mariana Leky, Älskade av Toni Morrison och Lucy av Jamaica Kincaid. Tyvärr måste jag kanske erkänna att önskelistan på Adlibris blivit mycket längre, en del böcker villhöver jag verkligen.


En bok jag inte köpt (ännu) är Lars Lerins bilderbok Trollet är inte hemma. Den ska jag försöka köpa på Sandgrund någon gång när Lerin är där. Jag fick i alla fall en lite pratstund med och en fin bild av hela familjen.


Silvia Avallone kramades mest på Bokmässan. Hon är också noga med att kommentera när man taggar henne på Insta. För det får hon extra kärlek. Jag läser ju nu hennes nya roman Där livet är fullkomligt.


En av min svenska favoriter är Elin Boardy. Jag har läst alla hennes romaner (Allt som återstår, Mot ljuset, Mary Jones historia och Tiden är inte än). Faktiskt gillar jag dessutom alla skarpt, trots att de är mkt olika. Det kommer en ny bok nästa år, undrar vad den kommer att handla om?


Mysigast att stå i kö tillsammans med var Anna-Karin Palm, som nyligen författat en biografi om Selma Lagerlöf: Jag vill sätta världen i rörelse. Den har jag tyvärr inte läst ännu, däremot har jag läst Palms fantastiska roman Målarens döttrar. Och jag måste så klart läsa Selma-biografin för den har fått så positiva omdömen.


Sydkoreanska Han Kang läste ur sin nya bok Den vita boken på Babel och jag passade på att fota när de filmade. 


Jag är lite deppig över att jag (p g a att jag inte mådde bra) missade samtalet mellan Maggie O'Farrell och Max Porter, det var fantastiskt har jag hört. Jag missade också att få en signering av Tessa Hadley, men kommer att trösta mig genom att köpa hennes bok Syskonen.

Nu säger jag adjö till Bokmässan 2019 och börjar genast vänta på Bokmässan 2020, då är Sydafrika temaland!