När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall är en helt underbar roman om sinnessjukdom, och dess inverkan på både den sjuke och dennes omgivning. När det unga, blyga lärarinnan Hilma träffar den oerhört charmerande adjunkten Sigrid uppstår mycket snabbt tycke. Hilma kommer från enkla förhållanden och är inte van den intensiva uppvaktning Sigfrid har att erbjuda. Han är prästson, från en relativt välbärgad familj, han är välutbildad och har förmåga att uttrycka känslor och tankar på ett sätt Hilma inte är van vid. Sigfrid är starkt engagerad i många saker, bland annat i arbetarrörelsen. Hilmas mycket traditionella föräldrar blir förfärade när det hör vad den blivande svärsonen har att säga. Överlag är allt helt enkelt litet mycket med Sigfrid och bröllopet skyndas på. På bröllopsnatten inser Hilma att något är allvarligt fel med hennes make.
Den självbiografiskt färgade berättelsen om Sigfrid och Hilma utspelar sig på 1930-talet, en tid då unga kvinnor är skyddslösa och kan offras, en tid då arbetare kan skjutas. Sigfrids familj är medveten om hans sjukdom och om att detta tillstånd medför äktenskapsförbud, men underlåter att informera Hilma om detta. I stället lämnar de över ansvaret för den sjuke mannen till henne att hantera bäst hon kan. Trots alla svårigheter blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis och glädjen över dottern, barnet som inte skulle fått födas, ändlöst stor.
Sammantaget är
När man skjuter arbetare en omskakande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.
NÄR MAN SKJUTER ARBETARE
Författare: Kerstin Thorvall
Förlag: Albert Bonniers (1993)
Uppläsare: Gunilla Nyroos (Storytel)
Köp: Adlibris, Bokus
Låter som en mycket stark berättelse. Känns som att den är riktigt läsvärd.
SvaraRaderaJa absolut Robert, en av de allra bästa.
Radera