fredag 11 januari 2019
Härtill var jag nödd och tvungen
Ja, inte hade jag planerat att bara tvärt sluta skriva på bloggen, men stressnivån över allt gjorde det till slut nödvändigt att bara logga ut. Både mentalt och konkret. Nu känns det lite bättre, men jag vet inte riktigt hur regelbundet jag kommer att blogga. Jag har i alla fall lyckats läsa lite och får kanske vara nöjd med det ett tag. Men jag hoppas ändå att tid, kraft och lust att skriva om litteratur ska infinna sig igen. Jag vill inte ge upp bloggen ännu.
Omsorgsfullt nedplitat av
Lyrans Noblesser
Etiketter:
Bloggsnack
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du gör helt rätt, prioritera rätt och ta hand om dig!
SvaraRaderalivet är upp och ner, hoppas du hittar bra avkoppling ❤️
SvaraRaderaVi finns kvar! Ta hand om dig själv.
SvaraRaderaTa det i din egen takt! Och må bättre!
SvaraRaderanej, ge inte upp bloggen! inte konstigt om det knyter sig ibland. du kommer säkert tillbaka. kul med ett litet livstecken. snart kommer våren och ljuset
SvaraRaderaDu är saknad <3
SvaraRaderaIbland kommer livet emellan och då får man fokusera på det som känns viktigast just då. Kram på dig!
SvaraRaderaHoppas du snart mår bättre och får lust att blogga igen!
SvaraRaderaEg er ute på tur i Feedly-feeden min for å sjå kva for nokre bloggar det framleis er liv i. Og det er fint å sjå at du ikkje vil gi opp bloggen sjølv om det blir sjeldnare oppdateringar. Sjølv har eg hatt lange pausar i sjukdomsperiodar. Det er greit. Og så går det an å komme sterkare tilbake igjen, eller la vere. For meg er det viktig å tenke at blogg skal vere noko eg har overskot til å drive med.
SvaraRaderaTa vare. Stress ned. Og ver snill med deg sjølv.