Levin är svartsjuk på allt som rör sig runt Kitty och både Anna och Vronskij är olyckliga. Anna kämpar för att bli accepterad av societeten och går på teater, där det blir tydligt för henne hur utstött hon är. I relation till Vronskij är hon ofta svartsjuk, medan relationen till deras dotter är närmast obefintlig. Flickan tas om hand av tjänstefolk.
"Det fanns något orent i Vasenkas kroppshållning, i hans blick, i hans leende. Levin såg till och med något orent också i Kittys hållning och blick. Och åter mörknade det för hans ögon. Precis som för två dagar sedan kände hans sig plötsligt, utan minsta förvarning, slungad från lyckans, själsrons och värdighetens höjder rakt ner i förtvivlans, vredens och förnedringens avgrund. Åter blev allt och alla motbjudande för honom."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar