Jag läser ofta ganska långsamt, stillsamt berättade böcker och låter gärna en bok få lite tid på sig. Därför blir jag lite ställd när jag börjar läsa något som river tag i mig och uppslukar mig direkt. Men visst är det kul när det händer. Precis så blev det häromdagen när
Den svavelgula himlen av Kjell Westö landade i postlådan. Jag läste inledningen bara för att "smaka" lite, men nu har jag svårt att återgå till
Anna Karenina, där de harvar på ute på landet. Jag har tidigare bara läst
Hägring 38 av Westö, den var helt fantastisk. Jag tror att
Den svavelgula himlen också blir en upplevelse att läsa.
Efter Anna K.
Den boken verkar intressant! Ska lägga till den på min läslista. Just nu läser jag Sommaren före kriget (Simonsson). Svår i starten, men nu har jag vant mig vid den långsamma handlingen, men den är så mysig och nu drivs handlingen framåt. Läser den sakta, trots att den är på över 400 sidor.
SvaraRaderaHa en skön forts på sommaren!
Tack, ja visst är det skönt att ha tid för långsam långläsning.
Radera