Lyrans Noblesser: Hunden som vågade drömma

onsdag 24 maj 2017

Hunden som vågade drömma

2015 recenserade jag Hönan som drömde om att flyga av Sun-Mi Hwang och den hamnade högt upp på min Topplista över årets favoriter. Fabeln om hönan Knopp en lättläst berättelse om en liten frihetslängtande varelse som grubblar över meningen med livet och oroar sig för att inte kunna lägga ägg och få en liten kyckling. Författaren beskriver så befriande enkelt alla svåra tankar och alla starka känslor ett efterlängtat föräldraskap medför. Förväntningarna på Hunden som vågade drömma var därför minst sagt höga. Och ja, de infriades. Med råge.

Farfar Gaphals är en mångsysslare som förtjänar sitt levebröd både på skrot och på valpar. När valpen Tufsen föds märker Farfar Gaphals genast att det är något speciellt med henne, hon är helt olik sina syskon. Tufsen förstår också snabbt själv att hon inte är som de andra. Hon känner sig ofta ensam och utanför. När hennes mor och syskon blir stulna av en hundhandlare gör hon sitt yttersta för att försvara dem. Hon misslyckas tyvärr och blir därmed farfar Gaphals nya avelstik. Under sin livstid får Tufsen många valpar. Och hon förlorar många valpar. Varje gång blir hon förtvivlad, aggressiv och slutar äta. Men hon slutar aldrig drömma.

Hunden som vågade drömma är en en underbar berättelse om en hund och hennes relation till sin husse. Men boken om Tufsen handlar inte bara om en hund och hennes husse, utan också om en hundmammas kärlek till alla sina valpar. Det här är en vacker, sorglig berättelse om trofasthet. Läs den och våga drömma!