Bästautmaningen - Lustläsning

En vår fylld av sjukdomar, oro och jobbstress gör att jag behöver avkoppling. Berätta därför om den bästa lustläsningsboken. Jag återkommer med mitt tips under helgen.

31 år och tandvärk

Igår firade jag och maken 31-årig bröllopsdag, jag ägnade tyvärr dagen åt ett akutbesök hos tandläkaren efter en fasansfull natt med tandvärk. Nu är det smärtstillande och penicillin som gäller. Jobbar hemifrån idag och skriver psykologutlåtanden på löpande band. Men bryter av med lite lustläsning på "kafferasten".

Kärlek till De osynliga

Jag fyndade ju en del på bokrean och nu har jag börjat läsa en av mina nykomlingar - De osynliga av Roy Jacobsen. Kanske kan man säga att jag blev förtrollad redan då jag läste baksidestexten och efter c:a 30 lästa sidor är jag helsåld. Detta är fantastisk litteratur. Så lågmält, långsamt och stillsamt att jag sitter och ler när jag läser. Det blåser lite, kanske ska man bygga om huset, kanske ska den utvecklingsstörda systern skickas iväg någonstans. Eller så blir allt som det varit. Inte nog med att innehållet är underbart, boken är dessutom ursnygg! Visst finns det väl en "fortsättning" också?

Tematrio - Tid i titeln

Tiden går, men allt består eller hur är det man brukar säga? Många romaner handlar om tid på olika sätt och många har dessutom någon form av tidsangivelse i titeln. Berätta om tre romaner vars titel innehåller något som anspelar på tid!

1. Åren i Paris av Paula McLain handlar om kärleken mellan Ernest Hemingway och hans fru Hadley under några omvälvande år i Paris.

2. Tiden är inte än av Elin Boardy har jag nyligen läst och hyllat. Den handlar om en tid som var och en tid som är.

3.  Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark.

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Bäst är I väntan på Godot

Magsjukor och annat ohemult har gjort bloggandet minimalt den senaste veckan. Men jag ska i alla fall svara på förra veckans bästa-utmaning som handlade om irländska favoriter. Min favorit är den existentiella och absurda pjäsen "I väntan på Godot" av Samuel Beckett. Pjäsen innehåller många intressanta citat, bland annat detta: "Kvinnan föder grensle över en grav, dagen glänser till ett ögonblick, och sen är det natt igen."

I går blev det tyvärr ingen utmaning, vi tar omtag på fredag igen.

Tiden är inte än

En del böcker vet man genast att man kommer att gilla, medan andra tar lite längre tid på sig. En del böcker väcker känslor och berör omedelbart (ibland för mycket, lite för medvetet för min smak) medan andra känns distanserade och kräver mer engagemang av läsaren. I de senare fallen är det av tillit till författaren jag fortsätter att läsa och det brukar oftast löna sig. Tiden är inte än är en bok som tar tid på sig innan den griper tag i mig, men när det väl händer är det riktigt omskakande. Jag kan inte fånga i ord hur drabbad av igenkännande jag blev under läsningen när jag började fundera över identitet i relation till omvälvande förluster. Tiden är inte än är en allmängiltig bok som rör och berör oss alla.

Tiden är inte än utspelar sig i Europa i mitten av 1300-talet. Digerdöden har utplånat stora delar av Europas befolkning, i många familjer finns ingen eller bara någon enstaka kvar. En ung kvinna lämnar sitt hem i en sillabåt och ger sig ut Europa för att vandra från stad till stad. Under resan byter huvudpersonen kön, det är lättare att färdas som en ung man, även om inte detta heller är ofarligt. Resan leder bland annat till Danzig, Oswiecim (Auschwitz), Krakow, Prag, Dresden och Köln där huvudpersonen möter de som ännu överlevt. Bland de överlevande finns både de hjälpsamma, vänliga och de man måste akta sig för, här finns pestläkare, köpmän, rånare, skarprättare, gycklare, prostituerade och nunnor.

Den namnlösa huvudpersonen är en undflyende karaktär som byter både kön och namn (Sigrid, Olof, Jon m.m.) många gånger i berättelsen. Det här distanserade sättet att skriva en huvudperson kan nog vara ett hinder för en del läsare, jag tänker att "nyckeln" till att ta till sig berättelsen är att verkligen gå in i sig själv och fundera över vad man skulle göra om man förlorade allt. Precis allt. Den som förlorar allt den håller kär förlorar också lätt sig själv. Läsaren får inte förrän mot slutet veta vad som orsakat att huvudpersonen lämnat allt för att söka döden, men man anar tidigt att något förfärligt hänt. Kanske behöver man inte heller veta allt för att visa medkänsla och omtanke med människor på flykt?

Boardy skriver som vanligt en fin, lågmäld prosa med lyriska inslag. Berättelsen vecklar ut sig under läsningen, inte förrän mot slutet kan man se sammanhangen. Historien berättas av en allvetande berättare, som även knyter an till kommande framtida händelser och visar hur allt går igen. Detta gör att en roman som handlar om medeltidens farsoter och jakt på syndabockar känns obehagligt aktuell.

TIDEN ÄR INTE ÄN
Författare: Elin Boardy
Förlag: Wahlström & Widstrand (2017)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Kulturkollo, Johanna

Debutromanen Skam

Bloggkompisen Robert på Mina skrivna ord har gett ut en bok, stort grattis. Jag blir så imponerad av människor som fullföljer sina drömmar. Romanen är en historisk kriminalroman med titeln Skam. Jag och några andra bloggare har ställt lite frågor till Robert under veckan, här kan du läsa min lilla "intervju".

Hur kom du på att du ville skriva en roman, har du alltid velat det eller är det en "ny" idé?
Idén har funnits i ett antal år. Jag har flera färdiga manus hemma som väntar.

Hur valde du genre? 
I just det här fallet handlade det om att ett förlag efterlyste deckare, gärna i äldre tid. Priset var ett förlagskontrakt. Jag vann inte, men tyckte själv om mitt manus, och nu har jag fått möjlighet att ge ut det i bokform.

Vad har du gjort för historiska undersökningar för att skapa en trovärdig tidsmiljö?
Jag har bland annat fått kolla lite priser. I boken får en fattig kvinna 50 kronor, och då vill hon köpa en ko. Så jag fick söka en del för att hitta priset på kor. En annan sak som jag var tvungen att kolla upp var när en man i boken ska köpa brännvin. Var köpte man brännvin på 1800-talet? Systembolaget fanns inte. Annars har jag lite grann sett min barndoms somrar på den värmländska landsbygden framför mig. Vi besökte ofta några av bönderna som bodde där och som var födda runt förra sekelskiftet. De mjölkade fortfarande korna för hand och hässjade hö. När höet skulle tas in var det hästen som drog vagnen. Så jag har försökt tänka bort WC, el och telefon. I övrigt tror jag att det mesta var sig likt för dem. En av bönderna mätte fortfarande virket i kubikfot :)

Till slut, vad hoppas du att läsarna ska uppleva/tänka då de läser din bok?
Jag vill att de ska känna sig förflyttade till en svunnen tid, men ändå känna att människor nog inte var så annorlunda då än nu. Vi drar fortfarande förhastade slutsatser och vi kan vara rädda för vad andra ska tänka om oss.

Sven-Erik Magnusson

Ha det skönt framöver Sven-Erik och sprid lite glädje till de jag saknar allra mest. Värmland blir lite fattigare utan dig!

Tematrio - Vårtecken

Den här veckan är det officiellt vår. Och för en gångs skull kommer temat inte att vara begränsat till litteratur eller kultur. Alla svar är OK på frågan "vad har du sett för vårtecken hittills?"


1. Det absolut vanligaste vårtecknet kunde jag se idag i min trädgård; snö på mina nyuttagna utemöbler.

2. Ett annat givet tecken är total avsaknad av spirande vårblommor, varför är det alltid så sena i min trädgård?!

3. Ett lite roligare tecken är de nya fåglarna, välkommen säger jag till alla fina koltrastar som snaskar på allt de kan hitta.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

En engelsk gentleman

Sir Edward Feathers eller Gamle Filth (Failed In London, Try Hong Kong) som han kallats, är nu en gammal man som lever ett stillsamt liv med hustrun Betty. Hans tidigare liv har varit minst sagt turbulent och rört sig fram och tillbaka över stora delar av det brittiska kolonialväldet. Då Betty hastigt dör kommer barndomen ikapp Filth, som ibland har lite svårt att orientera sig i tid och rum. Han ger sig ut på en resa för att återse viktiga människor och platser, innan han ger sig iväg på den allra sista resan.

En engelsk gentleman är en helt underbar, lågmäld berättelse om ett barn som skickas över halva jordklotet för att tas hand om av främlingar. Författaren skildrar ett barns ensamhet, utsatthet och längtan efter närhet på ett osentimentalt och typiskt brittiskt "keep a stiff upper lip"-sätt. Kanske är det just det återhållsamma som gör mig så förtjust i berättelsen.

Romanen är inte helt lättläst, tid och rum växlar på ett sätt som kräver en vaken läsare. Men texten är helt klart värt ansträngningen, det här är ett oerhört fint porträtt av en man vars liv präglats av en kärlekslös barndom fylld av ohyggligheter och ett liv som välkänd advokat och domare i Hong Kong.  

En engelsk gentleman är den första romanen av tre om Edward Feathers och hans hustru som givit Jane Gardam en sen men stor och mycket välförtjänt framgång runt om i världen. De två andra delarna, En trogen hustru och De sista vännerna, kommer ut senare under 2017. Det ser jag fram emot.

EN ENGELSK GENTLEMAN
Författare: Jane Gardam
Översättare: Annika Hultman Löfvendahl/ Jan Hultman
Förlag: Weyler (2017)
Köp: Adlibris, Bokus

Bästautmaningen - Saint Patrick's day

Har ni burit grönt idag eller har ni blivit nypta? Dagen till ära vill jag att ni ska berätta om den bästa irländska romanen/författaren ni läst.

Jag återkommer när jag väl lyckats bestämma mig ...

Bokhyllorna på jobbet

Det är inte bara hemma bokhyllorna är proppfulla, även på jobbet läser jag massor. Här är bokhyllorna i mitt arbetsrum, fyllda av intressant psykologlitteratur. En stor andel har jag läst, men jag har så klart en förkärlek att handla på mig en del även på jobbet.

Tematrio - från/i havet (eller annat vatten)

Den här veckan har jag försökt klura ut en ovanligt tema, vi får väl se om ni tycker att det är lätt eller svårt. Berätta om en bok/dikt/text vars titel innehåller något från havet (eller annat vatten)!

1. Snäckorna - Karin Boye. En fin novell om föräldraskap.

2.  Näcken - Larsson/Korsell/Jonsson. Det säger sig väl självt att detta är en spännande bok!

3. Simma med de drunknade - Lars Mytting. Det känns lite makabert att ha med denna titel, men romanen handlar om en pojke vars föräldrar drunknat.


Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

TV-tittande

Ibland när jag inte läser lika mycket som vanligt är det för att jag fastnat i TVn. Just nu tittar jag på Mästarnas mästare, Superstars och Masterchef Australia. Det är inte helt enkelt att hinna med alla avsnitt. Den dagliga dosen av Masterchef Australia gör mig dock gott, det är härligt att se värmen mellan deltagarna. Och jag blir i alla fall nästan inspirerad att fixa till ngt i köket själv ...

Neapelkvartetten på TV

Elena Ferrantes kvartett om Elenas och Lilas liv blir TV-serie kan man läsa i New York Times. Serien planeras omfatta 32 delar och ska filmas i Italien. Jag längtar redan och hoppas verkligen att det blir en serie som följer romanen och inte fylls med fånigt intrigerande, som tyvärr är så vanligt (ja, jag brukar kritisera Downton Abbey för detta). Det myllrande efterkrigslivet i Neapel och alla de olika familjerna är en miljö som gjord för filmen. Jag skrev redan i recensionen av första delen, Min fantastiska väninnna, att jag kunde se olika scener framför mig och att jag trodde att boken skulle bli en bra TV-serie, så jag är så klart glad över nyheten. Regissören Saverio Costanzo uttrycker att den största utmaningen är att få fram samma känsla som i texten, jag tänker att det viktigaste är att skildra den komplexa relationen mellan Elena och Lila utan att förenkla. Det är ju just komplexiteten som är intressant, den är den relationella aspekten som lyfter läsupplevelsen till något utöver det vanliga.

Tio-listan - kvinnor om kvinnor

I stället för en bästa-utmaning blir det en tio-lista idag. Gör gärna egna listor och lämna en kommentar så vi kan hitta varandra.

Här är min tio-lista över bra romaner skrivna av kvinnor om kvinnor. För en gångs skull har jag försökt göra en lista utan att ha de vanliga klassikerna med, det var svårt.

TIO-LISTA - KVINNOR OM KVINNOR

Neapelkvartetten (Min fantastiska väninna, Hennes nya namn, Den som stannar, den som går) av Elena Ferrante skildrar en komplicerad vänskap mellan två flickor, Elena och Lila, som växer upp i Neapels fattigkvarter på 50-talet och blir vänner för livet. Elena gör en klassresa och lämnar hemstaden, medan Lila kämpar för att få ett drägligt liv på sitt eget sätt. Engagerande läsning.

I Tjänarinnans berättelse av Margaret Atwood har extremt konservativa, sexistiska krafter tagit över och kvinnan har reducerats till en barnalstrande varelse utan egen vilja och tankeförmåga. Världen är strikt patriarkal och hierarkisk. Och hotet om våld finns påtagligt närvarande. Det här är skrämmande, plågsam läsning som lämnar kvar upplevelser av förtvivlan och vrede.

I Quinnan och Dr Dreuf av Mare Kandre tar den kände kvinnoanalytikern Dr Dreuf emot kvinnor på löpande band. En dag dyker själva urkvinnan upp på mottagningen och börjar berätta om kvinnans livsvillkor under århundraden av förtryck och lidande. En egensinnig text som präglas av lättflyktiga associationer, underfundiga formuleringar och ett rasande tempo.

Trilogin om Maj (Att föda ett barn, Sörja för de sina och Liv till varje pris) av Kristina Sandberg handlar om en ung, osäker kvinna som "gifter upp sig", blir hemmafru i medelklassen och sliter med att vara alla till lags. Gestaltningen av Maj är äkta och trovärdig, hon blir en verklig person vars livsöde berör. Och irriterar.

Stål av Silvia Avallone är en helt underbar berättelse om tonårstid, vänskap och gryende sexualitet. Den lyhörda berättelsen av tonårens känslostormar äger rum i ett skitigt Italien, i en industristads misär. Lättläst, engagerande debutroman.

Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.

Darling River av Sara Stridsberg innehåller fyra berättelser om tillfångatagna honor, fyra varianter av ett och samma livsöde, det utnyttjade honbarnets öde. Romanens komposition är genialisk, språket glasklart och läsningen är som ett hårt slag i mellangärdet. Uppskakade bra!

I Utrensning av Sofi Oksanen har den unga kvinnan Zara tvingats in i prostitution och drogmissbruk. Hon flyr och hamnar hos en gammal kvinna på en liten gård, en kvinna vars historia i allra högsta grad berör Zara. En grym, angelägen historia berättad på ett unikt språk.

I Sultanbrudens skugga av Assia Djebar vill den välutbildade, emanciperade Isma lämna sin make. För att bli fri agerar hon äktenskapsmäklerska och ordnar en ny hustru till honom. Det här är en skildring av våld och förtryck, blandat med ett stråk av hopp - ett skimmer från sagans värld.

Förändringar av Ama Ata Aidoo är en lättläst, engagerande, osentimental berättelse som belyser den afrikanska kvinnans kamp för ökad frihet och självständighet. Här får vi möta tre kvinnor som på olika sätt försöker skaffa sig ökade möjligheter att styra över sina liv och samtidigt uppleva trygghet, närhet och kärlek.

Olikhetsutmaningen - nytt och gammalt

Lindas nya veckoutmaning handlar om olikheter, kul tycker jag. Första temat är "något nytt och något gammalt". Det var inte självklart lätt för mig, för ibland läser jag inte så mycket nytt. Men det har jag gjort nu.

Denna veckas nya är naturligtvis Chimamanda Ngozi Adichies text Brev till en nybliven förälder, ett feministiskt manifest i femton punkter. I texten riktar sig författaren till en vän som just blivit mor till en dotter. Men råden gäller så klart inte bara döttrar, den här pamfletten borde läsas av alla nyblivna föräldrar. Med svenska mått är en del av Adichies "budord" självklara, men långtifrån alla.

När jag börjar leta efter klassiska kvinnor som skrivit om föräldraskap hittar jag inte så mycket och det slår mig att många av dem inte fick några barn. För att lyckas skriva blev de tvungna att välja bort annat. Mary Wollstonecraft (1759-1797) var en av de tidiga feministiska filosoferna. Hon är mest känd för Till försvar för kvinnans rättigheter där hon argumenterar för att både män och kvinnor är rationella varelser och att samhället bör grundas på förnuft. Hon drev bland annat en skola för flickor och skrev Thoughts on the Education of Daughters. Tyvärr var hon bara själv mor under några år innan hon dog. Mary Wollstonecraft avled i samband med att hon födde sin andra dotter, Mary Shelley, som senare kom att skriva Frankenstein eller den moderne Prometeus.

Bäst är Pappan och havet

Bästa boken om ett ödsligt tillhåll är för mig Pappan och havet av Tove Jansson, den bästa av hennes Muminböcker (i mitt tycke). Boken inleds i Mumindalen, där Muminpappan går omkring och känner sig onödig. Han vill ut på äventyr och lyckas få med sig familjen på att resa till en ö för att bli fyrvaktare. Boken handlar om att skapa en identitet och mening med sitt liv. Det kan man behöva göra även i vuxen ålder. Och den handlar om att övervinna sin rädsla. Här finns kärlek, nyfikenhet och farligheter i en fin blandning.

Ny roman av Arundhati Roy

 "En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du, om du lyssnar noga, höra henne andas."

Jag läser på Facebook att Arundhati Roy ska ge ut en ny roman under 2017. Och hoppar till av glädje. Efter att ha gett ut Booker-prisade De små tingens gud har Arundhati Roy varit politisk aktivist och samhällsdebattör. Hon har bland annat skrivit boken Kapitalismen en spökhistoria, en text som visar hur hur "ekonomisk tillväxt ofta koncentreras i toppen och utarmar människorna i botten". Läs gärna mer här. Arundhati Roy har engagerat sig i fredsfrågor, för ursprungsbefolkningars rättigheter och i miljöfrågor. Den nya romanen, The Ministry of Utmost Happiness, är under översättning så jag ska vänta och läsa den på svenska. Undrar vilket svenskt förlag boken kommer på?

Vit mans slav

Sonja Åkessons dikter vill jag läsa mer av, härligt mustiga ordval. Här är ett smakprov, hennes kanske mest kända dikt. Jag tycker att den passar idag för att påminna oss om att kvinnor i världen fortfarande behöver en kvinnodag.


"Vara Vit Mans slav"

Vit Man vara snäll ibland, javisst
dammsuga golven och spela kort
med barnen i Helgen.

Vit Man vara på för Jävligt humör
och svära fula ord
många dagar.

Vit Man inte tåla Slarv.
Vit Man inte tåla stekad Mat.
Vit Man inte tåla Dum mening.
Vit Man få stora Anfall
snubbla barnens pjäxor.

Vara Vit Mans slav.

Föda Annan Mans barn.
Föda Vit Mans barn.
Vit Man taga hand
Bekosta alla barnen.
Aldrig bliva fri Stora Skuld
till Vit Man.

Vit Man tjäna Lön på sina Arbete,
Vit Man köpa Saker.
Vit Man köpa hustru.

Hustru diska sås.
Hustru koka lort.
Hustru sköta grums.
Vara Vit Mans slav.

Vit Man tänka många Tankar bliva tokig?
Vara Vit Mans slav.
Vit Man supa full slå sönder Saker?
Vara Vit Mans slav

Vit Man tröttna gammalt bröst gammal
mage
Vit Man tröttna gammal hustru
ber fara åt Helvete?
Vit Man tröttna Annan Mans barn?

Vara Vit Mans slav.

Komma krypa knäna
tigga
vara Vit Mans slav.

Sagan om Turid

Turid lever under vikingatiden, en tid då striderna var många och gudarna nyckfulla. Männen har makten och övergrepp är vardag, särskilt för trälarna. Turid har stora krafter och kan gå i andevärlden. Ändå är hon mest av allt sugen på att lära sig läsa och skriva. Första boken skildrar en ung flickas hemby och familjeliv, i de senare böckerna har Turid blivit vuxen och befinner sig på resande fot.

Böckerna om Turid ger en mycket intressant inblick i livet under vikingatiden, det märks att författaren gjort omfattande efterforskningar. Skildringen av vardagen med alla dess sysslor är för mig den stora behållningen. Turids värld är hård med krig, sjukdomar och svält. Jag måste erkänna att jag ibland tyckte att det blev ganska jobbig läsning med alla övergrepp. Sviten är rekommenderad från 12-15 års ålder, men jag skulle inte sätta den i händerna på min (snart) 12-åring än på några år. Jag blev också mot slutet lite trött på att stora delar av berättelsen utspelade sig i fantasivärldar, även om detta gestaltar en aspekt av vikingatiden vi inte pratar så mycket om. Sammantaget är böckerna om Turid fantastisk läsning om en tid som både är lik och olik vår egen. Böckerna är oerhört fängslande, samtidigt som de ger kunskap och insikter. De rekommenderas varmt.

KUNGADOTTERN, KRIGSTID, KORPGUDINNAN
Författare: Elisabeth Östnäs
Förlag: Berghs Förlag
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Fiktiviteter, Anna

Tematrio - Kvinnor

Den här veckan är kvinnodagsveckan här på bloggen, jag ska bjuda på både lite gammalt och nytt med kvinnotema. Temat för trion den här veckan blir därför väldigt lätt, berätta om tre bra texter som handlar som kvinnor. Klassiker, lyrik, faktaböcker, elaka mammor, vackra häxor o s v välj själv! Eller blanda hejvilt.

Jag väljer att skriva lite om tre klassiska kvinnor jag fastnat för.

1. Sapfo i tolkning av Emil Zilliacus.

"Gudars like"

Gudars like syns mig den mannen vara,
han som mitt emot dig kan sitta, han som
i din närhet lyssnar till din kära stämmas
älskliga tonfall

och ditt ljuva, tjusande skratt, som alltid
i mitt bröst fått hjärtat i häftig skälvning.
Ser jag blott dig skymta förbi mig flyktigt,
stockar sig rösten;

tungans makt är bruten och under huden
löper elden genast i fina flammor;
ögats blick blir skymd och det susar plötsligt
för mina öron.

Svetten rinner ned och en ristning griper
all min arma kropp. Jag blir mera färglöst
blek än ängens strå. Och det tycks som vore
döden mig nära.  

2. "Vierge moderne" av Edit Södergran

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

3. Under litteraturpluggandet stötte jag på en 1880-talsförfattare jag inte tidigare hört talas om - Alfhild Agrell. Hon var samtida med de mer välkända Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler. Agrell skrev framför allt samhällskritisk dramatik - s k tendensdramatik. I sin samtid var hon stor, t ex spelades hennes dramer ofta fler ggr på teatrarna än Strindbergs.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Saknad

Lånad bild

"När mammor dör"

När mammor dör,
då förlorar man ett av väderstrecken.
Då förlorar man vartannat andetag,
då förlorar man en glänta.
När mammor dör, då växer sly överallt.

Göran Tunström

Livlöst är livet,

där inte du är kvar.

Världen är ett väldigt skal.

som ingen kärna har.

ur "Tillägnan" av Karin Boye

Snigeln & flickan - novell #13

Familjen von Stockenstam gör en dagsutflykt till sitt lantställe en vacker höstsöndag. 9-åriga Rosa är lycklig och ser fram emot att återse sommarens paradis. Men sommarens ljusa, soliga dagar är borta. Huset är mörkt och dystert, naturen översvämmas av löv. Rosa upplever förvandlingen som skrämmande och tänker att allt orsakats av en klibbig och fet snigel. Inte blir det bättre när hennes docka insisterar på att bada, trots att föräldrarna bestämt förbjudit bad ...

Flickan & snigeln är en kort text som, trots sin enkelhet, förmedlar en känsla av något instängt, ångestfyllt och hotfullt. Detta är mitt första möte med författaren och jag lockas helt klart att ta itu med någon av hennes romaner.

"O fruktansvärda slemmiga trollsnigel, som vållar små flickor förtret och förgriper dig på underbara dockors ben!"

Novellen är läst som en del i novellutmaningen Läs en novell II.

FLICKAN & SNIGELN
Författare: Agnes von Krusenstjerna
Förlag: Novellix (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

Bästautmaningen - ödsliga hus

Jag hänger på Kulturkollos tema om karga och ödsliga platser och vill att ni idag berättar om den bästa bok ni läst som utspelar sig i en fyr, ett ödsligt spökslott, en oåtkomlig fästning eller liknande.

Jag återkommer under helgen med min favorit, det blir nog en om en fyr.

Rum 213, filmen

Igår var jag med dottern på bio. Det var länge sedan sist och vi var båda överens om att se Rum 213. Både dottern och jag har läst boken och älskar Ingelin Angerborn. Vi visste dessutom båda två att filmen nog skulle kunna vara lite läskig. Men hur läskig den var hade jag ingen aning om. Jag skulle närmast beskriva den som motsvarigheten till När lammen tystnar, för 11-åringar. Många ungar på bion satt mkt nära sina vuxna och även min dotter ville hålla handen. Hon har sett alla Harry Potter-filmer och hela Sagan om Ringen, men Rum 213 var ruskig på ett annat sätt, den där krypande spänningen när huvudpersonen gå omkring i mörkret, ni vet ... Nåväl, förutom att vara läskig, var filmen också mycket bra. Vi gillade skådespelarna och det allra mesta av handlingen. Särskilt relationsaspekterna var bra skildrade, både krånglet mellan tjejerna och den första kärleken. Titta på trailern här nedanför och gå och se filmen. Men läs boken först.

Utmaning läsa klassiker

Linda har utmanat sig och andra hågade att läsa 10 klassiker i år. I tillägg skulle de vara skrivna innan 1950, vilket begränsar urvalet en hel del. Men visst kommer jag att hinna läsa 10 klassiker i år, jag har redan läst 2-3 st. Här är lite olästa klassiker från min bokhylla, kanske jag kan lyckas läsa hälften av dem i år?