Utvandrarsviten, bästa klassikern

Bästa klassikern enligt Lyrans Noblessers läsare är tveklöst Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit. Och även om jag inte röstade på den själv har jag inget emot den som vinnare, jag skulle själv ha med den på en topp 3-lista.

Utvandrarna
I mitten av 1800-talet utvandrar ett stort antal svenskar till det nya landet - Amerika. Bland dessa finns Karl-Oskar med familj och några av deras vänner från den lilla småländska socknen. Många av dem är fattiga bönder och drängar, som skrapat ihop allt de äger och har till en biljett. Resan blir mycket påfrestande. Utvandrarna är inledningen på en av de bästa romansviter jag läst.

Invandrarna 
Karl Oskar och Kristina har nått Amerikas kust och i Invandrarna fortsätter deras resa till Minnesota. Livet i Amerika är inte så lätt som en del av resenärerna väntat sig, man kan lätt bli lurad när man inte förstår språket. Till slut kommer familjerna fram ändå till resmålet och börjat sätta bo. Karl-Oskars bror Robert och hans vän Arvid lockas av drömmar att hitta guld.

Nybyggarna
I Minnesotas vildmark bryter Karl-Oskar ny jord och "förkovrar" sig. Jorden ger god avkastning och snart kan familjen köpa djur och bygga nytt hus. Kristina är mestadels havande och familjen växer. Växer gör också Ki-Chi-Saga, fler nybyggare bryter mark och bildar en församling. Utifrån börjar dock hot märkas, indianerna svälter och det börjar talas om krig mot södern.

Sista brevet till Sverige
Tillvaron vid sjön Ki-Chi-Saga har förändrats, kriget mellan nord och syd rasar, indianerna svälter och revolterar mot fördrivningen. Robert kommer hem från guldfälten, utan vännen Arvid och utan förmögenhet. Kristina är återigen gravid, trots att läkaren i tydliga ordalag varnat dem för att hon inte skulle klara ytterligare en barnsbörd. Breven till och från det gamla landet skickas alltmer sällan.

Jag har inte recenserat Utvandrarsviten, men jag minns mycket tydligt vissa inslag som gjorde min läsupplevelse så positiv. Jag måste erkänna att jag blev förvånad över författarens fantastiska gestaltningar av relationer, jag hade helt enkelt inte förväntat mig det. Särskilt minns jag de fina, ömsinta skildringarna av Karl-Oskars och Kristinas kärleksliv. Deras längtan efter närhet och intimitet gestaltas så att man verkligen förstår hur viktigt detta "nöje" var för paret. Därför kunde de heller inte låta bli varandra, trots alla risker ett havandeskap skulle innebära. En annan viktig relation i sviten är den mellan Kristina och Ulrika, två mycket olika kvinnor som till slut lyckas överbrygga sina olikheter i en varm vänskap. Sammantaget är det relationerna jag minns efter läsningen.

Vad i Utvandrarsviten är det ni fastnat för, varför väljer ni denna som en av de bästa svenska klassikerna?