Bra romaner jag läst men inte skrivit om

Jag skriver inte om allt jag läser, jag hinner helt enkelt inte det. Idag blev jag påmind hos A Room of My Own om en bra bok som inte synts alls på min blogg. Detta ledde till en idé att i alla fall skriva ett inlägg om några bra böcker jag läst men inte recenserat.

Körsbärslandet av Dörte Hansen är en mycket stark debutroman. Romanen gestaltar upplevelser av främlingskap och utanförskap hos flera generationer kvinnor. Jag tyckte mycket om romanens torra humor, komiska situationer och udda figurer. Lättläst, men med djup.

De oroliga av Linn Ullman är en augustprisnominerad självbiografisk berättelse som ger barnet Linn en tydlig röst. Under läsningen har jag flera gånger funderat över om just vetskapen om vilka föräldrarna är spelar roll, för min del tror jag faktiskt inte att det gör det. Den här berättelsen om en liten flicka och två världsberömda, egocentriska föräldrar står helt klart på egna ben.

En mörderska bland oss av Hannah Kent utspelar sig på Island under 1800-talet. Inför sin avrättning placeras den dödsdömda pigan Agnes Magnúsdóttir på en avsides belägen gård hos en familj. Här ska hon vänta på att få sitt straff för att hon dräpt sin husbonde och älskare. Men hur gick brottet egentligen till? Boken är en suverän historisk roman om fattiga kvinnors villkor.

Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson är också en fantastiskt bra debut. Berättelsen utspelar sig i Gårdsten och Bergsjön på 80-talet, här bor Miira, som går i finneklassen, tillsammans med mamma och pappa. Miira tar ingen skit, hon tänker överleva och bli statsminister. En stark berättelse skriven på ett tätt, egensinnigt språk.

Världen av Juan José Millás är en självbiografi som utspelar sig i de fattiga kvarteren i Madrid på 50-talet. Det här är en helt underbar text som pendlar mellan smärtsam ärlighet, barnets perspektiv på världen och en typ av humor som faktiskt får mig att le. Om ni gillar osentimentala, med ändå rörande, texter ska ni inte missa den här enastående berättelsen som slingrar sig fram likt en psykoanalytisk session med en ung pojke/äldre man på divanen.

Berta Funcke (1885) av Mathilda Malling (pseudonym Stella Kleve) är något så spännande som en svensk dekadensroman om en ung, loj, modern kvinna. Romanens underliggande erotiska anda gjorde skandal. I de senare verken av Mathilda Malling anpassade hon sig mer till sin samtid och blev mycket populär. Dock inte längre hos kritikerna.

Tiden det tar av Hanne Ørstavik handlar om Signe som nyligen flyttat till landet med barn och man. När julen nalkas kommer hennes föräldrar på besök för att bjuda på julkalas. Efter att ha läst Signes skildring av föräldrarnas relation och sin egen uppväxt är det lätt att förstå hennes panik inför att bli indragen i familjesystemet igen. En mästerlig skildring av trasiga människors relationer.

I Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl tillbringar en poet en sommar på kurort. Berättelsen utspelar sig i slutet av 1800-talet och skildrar både tidens syn på sjukdomar och tidens enorma skillnader i rättigheter mellan män och kvinnor och mellan rika och fattiga. En jobbigt bra berättelse.

Gryningsfeber av Péter Gárdos är en lågmäld berättelse om kärlek med udda förtecken. Texten bygger på brev mellan författarens föräldrar som båda överlevt förintelsen och kommit till Sverige med hjälp av Röda Korset. En riktigt fin, osentimental berättelse.

Villette av Charlotte Brontë är mycket mindre känd än författarens Jane Eyre, men kanske den bättre av romanerna. Villette handlar om den föräldralösa Lucy som försöker försörja sig och klara sig själv. I staden Villette lyckas hon få arbete på en flickskola. Romanen utmanar genom avsaknaden av traditionell romantik och genom att berättaren inte är öppen mot läsaren. Spännande.

Tjärdalen av Sara Lidman är författarens klassiska debut från 1953. I byn Ecksträsk i norra Västerbotten har en man byggt en tjärdal och en annan förstör denna och blir skadad på kuppen. Ska han då ändå tas om hand av byborna? Vem omfattas av människornas medkänsla, vem är din nästa? En fantastisk debut skriven på ett nydanande språk.

Tjänarinnans berättelse av  Margaret Atwood skildrar en tänkbar, fasansfull utveckling i USA. Extremt konservativa, sexistiska krafter har tagit över, kvinnokroppen har blivit statens att förfoga över. Emellanåt plågsam läsning som lämnar kvar upplevelser av förtvivlan och vrede. Angelägen läsning!