"I människornas hjärtan mognar vredens druvor och blir tunga, och i deras hjärtan väntar tunga klasar på skördetiden."Vredens druvor blev vid utgivningen 1939 mycket populär och den väckte våldsam debatt i USA. Den vann Pulitzer-priset 1940 och var den huvudsakliga orsaken till att John Steinbeck erhöll Nobelpriset 1962 med motiveringen ”för hans på en gång realistiska och fantasifulla berättarkonst, utmärkt av medkännande humor och social skarpsyn”.
Vredens druvor är dyster läsning, men här finns ändå en hel del ljusglimtar. Den lojalitet och solidaritet som växer fram mellan de utsatta människorna är stark. Steinbeck citerar Bibeln (Predikaren 4:9-12) om vikten av att stödja varandra.
"Bättre är att vara två än en, ty de två få större vinning av sin möda. Om någondera faller, så kan ju den andre resa upp sin medbroder. Men ve den ensamme, om han faller och icke en annan finnes, som kan resa upp honom. Likaledes, om två ligga tillsammans, så hava de det varmt; men huru skall den ensamme bliva varm? Och om än någon kan slå ned den som är ensam, så hålla dock två stånd mot angriparen. Och en tretvinnad tråd brister icke så snart."Jag har lyssnat på Vredens druvor i en mycket bra uppläsning av Martin Halland på Storytel. Hela boken tar lite drygt 21 timmar att lyssna på, men det är den väl värd. Förutom en spännande, tragisk berättelse om familjen Joad får lyssnaren också ta del av ett stycke historia som inte ska glömmas bort. Stilen är realistisk, in i mista detalj får läsaren en tydlig bild av människornas levnadsvillkor, man kan nästan själv känna den gnagande hungern. Bokens karaktärer är tydliga, ibland närmast övertydliga. Steinbeck arbetade med gott och ont i deras ytterligheter.
Sammantaget är Vredens druvor en angelägen läsning som skildrar ett cyniskt utnyttjande av människor och den solidaritet detta i bästa fall skapar.
VREDENS DRUVOR
Författare: John Steinbeck
Översättare: Torsten Jonsson
Uppläsare: Martin Halland
Förlag: Viatone/Storytel
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bokmania, Jenny
Den här läste jag när jag var ung. Vill läsa om den någon gång.
SvaraRadera