Mannen som planterade träd av Jean Giono är en av mina stora favoriter. Berättelsen om den stoiske mannen som, närmast Gudalikt, ägnar sitt liv åt att få marken att blomstra är en helt underbar "saga" om vad en människa kan åstadkomma om hon arbetar oförtrutet. Utan att låta sig påverkas av de världskrig som äger rum i närheten fortsätter mannen som planterar träd med sitt värv och resultatet blir paradisiskt. Som läsare blir man varm ända in i hjärteroten av att läsa en berättelse som visar ett alternativ till den moderna människans hektiska, egocentriska liv.
I Sal 2 av Julie Bonnie arbetar Béatrice på en förlossningsavdelning och möter varje dag de underverk och de tragedier som utspelar sig i livets och dödens väntrum. Romanen är en hyllning till kvinnokroppens livgivande, men det är en hyllning som inte romantiserar. Inte förskönar. Sal 2 är en av de vackraste, sårigaste, sorgligaste och mest kärleksfulla roman om att vara kvinna jag någonsin läst.
Älskaren av Marguerite Duras är en självbiografisk berättelse om en passionerad kärleksaffär mellan en femtonårig fransyska och hennes kinesiske älskare. Exotiskt och erotiskt, lidelse och lidande, rörigt och emellanåt (be)rörande, men egentligen inte riktigt i min smak.
Sartres debutpjäs Flugorna skrevs 1942 under den tyska ockupationen av Frankrike. Pjäsen är en version av den grekiska myten om Orestes, sonen som hämnas sin mördade far Agamemnon genom att mörda sin egen mor Klytaimnestra. I Sartres version handlar berättelsen inte om att följa sitt öde och hämnas, utan om att vara fri att välja hur man ska handla. Konflikten äger nu rum inuti människan i stället för mellan henne och gudarna.
Lilla smycket av Patrick Modiano handlar om unga Thérèse som så vitt hon vet är föräldralös. Hon lever ett mycket ensamt anonymt liv i Paris. En dag tycker hon sig se sin mor iklädd en gul kappa och följer efter henne. Modern sägs ha dött i Marocko tio år tidigare, men Thérèse känner starkt att det finns ett band mellan henne och kvinnan i den gula kappan. Läsaren får ta del av berättarjagets historia i små fragment när Thérèse börjar leta i sitt förflutna efter minnen av modern och barndomen. Berättelsen får en undflyende karaktär där en del bilder syns tydligt, medan andra blir diffusa, närmast drömlika.
Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir är en vacker roman, som skildrar hur åldrandet tvingar fram nya sätt att förhålla sig till livet och kärleken. Förutom det äktenskapliga perspektivet skildrar författaren också situationen i Sovjetunionen på 60-talet - en smärtsam upplevelse för många av dåtidens tänkare.
Såningmannen av Violette Ailhaud är en självbiografisk berättelse som utspelar sig i mitten av 1800-talet då en hel fransk by förlorar alla sina män. Ailhauds historia gestaltar starka kvinnor, kvinnor som kan överleva av egen kraft och kvinnor som både älskar och sörjer. Texten är poetisk, intensiv och sinnlig.
Igelkottens elegans av Muriel Barbery handlar om två huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Den ena är Renée Michel, en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Den andra huvudpersonen är Paloma, en brådmogen 12-åring som bor i fastigheten. En stark vänskap mellan Renée och Paloma växer fram, en vänskap som blir mycket betydelsefull för dem båda.
Hemligheten av Philippe Grimbert är en självbiografisk berättelse om uppväxten i en judisk familj i efterkrigstidens Paris, en tid som präglades av händelser under kriget, händelser som aldrig berördes i ord. Grimbert gestaltar starka känslor och oerhört sorgliga händelser på ett osentimentalt, sparsmakat sätt. Trots det lilla omfånget förmedlar författaren både en familjs och ett lands sätt att hantera obehagliga sanningar genom tystnad.
I Thérèse Raquin undersöker författaren Zola likt en vetenskapsman hur två olika temperament påverkar varandra när han låter den nervösa Thérèse stöta samman med den blodfulle Laurent. Romanen är typisk för sin tid och präglas av både positivism och darwinism, men den är helt klart läsvärd än idag.
Candide av Voltaire är en satirisk pikareskroman, utgiven första gången 1759. Den driver med tanken att vi lever i den bästa av världar och betonar att man endast kan nå framgång genom hårt arbete. Detta är en av upplysningens stora romaner, som innehåller kritik mot klassamhället och kyrkan. Dessutom är romanen hysteriskt rolig med sin groteska handling.
Pawana av Le Clézio är en vacker, sorglig berättelse som på ett fint sätt speglar författarens stil och engagemang mot förstörelse och förtryck. Le Clézio kombinerar underskön prosa med skildringen av fullständigt vedervärdiga händelser. Under läsningen blir jag djupt bedrövad över människans förutbestämmelse att förgöra livets uppkomst.
Med livet framför sej av Émile Ajar handlar om en pojke och hans relation till en döende mor. Här blandas tragik med komiska inslag på ett hjärtskärande sätt och här gestaltas hur kärlek uppstår på platser man inte väntar sig att finna den. En livsbejakande bok om ett barns inneboende styrka och förmåga att tillgodogöra sig de kärlekssmulor som bjuds.
Fallet av Albert Camus har formen av en lång monolog och texten kräver en läsare som söker förståelse. Ty, det riktigt utmanade med läsningen av denna bok är att inte distansera sig från den obehagliga huvudpersonen Clamence, utan att våga se hur allmänmänskliga en del av hans tankar och känslor är. Camus verkliga testamente, enligt Horace Engdahl.
Reaktorn av Élisabeth Filhol är en av förlaget SEKWAS obehagligaste och mest angelägna utgivning. Romanen handlar om de människor som arbetar på kärnkraftverken runt om i Europa. I Frankrike är de anställda av bemanningsföretag, deras arbetsvillkor är urusla och säkerheten blir därmed likaså. Skrämmande läsning.
Bonjour tristesse av Françoise Sagan handlar om ett sommarlov vid Rivieran. Här tillbringar den 17-åriga Cécile dagarna med att sola, bada och flirta med Cyril. Sedan modern dog har Cécile blivit faderns livskamrat. När en rival om fadern dyker upp fylls Cècile av ambivalenta känslor och hon utformar en intrikat och grym plan för att bli kvitt den nya kvinnan. Denna insiktsfulla och ärligt skärskådande roman skrev författaren vid 17 års ålder!
Bra tips, tack för dem. Just "Med livet framför sig" har jag tänkt läsa hur länge som helst. Tror tom att jag har både en fransk och en engelsk version. Jag kanske behöver skaffa en svensk översättning för att verkligen komma igång.
SvaraRaderaJa, den är verkligen läsvärd!
RaderaHemligheten är riktigt bra tycker jag, rekommenderar den=)
SvaraRadera