Exakt så här ska en berättelse skrivas! En del uttalat, en del utelämnat, en del antytt. 180 sidor väl valda ord som berättar om en barndom, en familjehemlighet, ett barns osvikliga förmåga att ana när saker döljs. Hemligheten är författarens självbiografiska berättelse om uppväxten i en judisk familj i efterkrigstidens Paris, en tid som präglades av händelser under kriget, händelser som aldrig berördes i ord.Philippe föds efter andra världskriget och är ett efterlängtat barn. Hans föräldrar har en egen affär där de säljer sportartiklar och deras liv handlar i hög grad om att vara atletiska och fysiskt starka. Philippe är dock ett klent barn och går på behandling hos familjens vän, sjukgymnasten Louise. Philippe är enda barnet, men han börjar tidigt fantisera om en äldre bror, en bror att gömma sig bakom och en bror som trycker ner honom. När Philippes klass ser en film om Förintelsen väcks starka känslor hos pojken. Han pratar med Louise om sina tankar och hon börjar berätta för Philippe om hans familjs hemligheter.
Grimbert gestaltar starka känslor och oerhört sorgliga händelser på ett osentimentalt, sparsmakat sätt. Trots det lilla omfånget förmedlar författaren både en familjs och ett lands sätt att hantera obehagliga sanningar genom tystnad. Sammantaget är Hemligheten en lågmäld och smärtsam berättelse som berör mig på djupet. Läs den här boken, men läs INTE baksidestexten, där avslöjas alltför mycket.
HEMLIGHETEN
Författare: Philippe Grimbert
Översättare: Lena Fries-Gedin
Förlag: Norstedts (2011)
Recensioner: Ingrid, Hermia
Jag tyckte också om den där boken, särskilt början. Tror att många skulle tycka om den, så låt oss hoppas att den fortfarande kan hitta en läsekrets trots att det var något år sedan den kom ut.
SvaraRaderaJa, jag tänker rekommendera den till många som har samma smak som jag.
Radera