Tematrio - Uppväxtskildringar

Just nu lyssnar jag till Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt, en alldeles eländig irländsk uppväxtskildring. Och sådana finns det gott om i litteraturen, både (själv)biografiska och fiktiva. Jag har alltid läst och uppskattat barndomsskildringar och det var svårt att begränsa sig till endast tre böcker denna vecka. Men jag hoppas ändå att ni kan ge tips på fler. Berätta om tre bra barndomsskildringar (de behöver inte vara eländiga)!

1. Gäst hos verkligheten är Pär Lagerkvists självbiografiska berättelse om pojken Anders, som bor i en vanlig svensk familj i en lägenhet vid järnvägsstationen. Romanen skildrar både den inre och den yttre verkligheten och handlar bl a om pojkens stora rädsla för döden och tilltagande förakt för de äldres fromma religiositet.

2. Nässlorna blomma är Harry Martinsons självbiografiska roman om pojken Martin, som är yngst i en syskonskara om åtta barn. Då fadern avlider och modern reser till Kalifornien auktioneras de kvarvarande barnen ut i socknen. Det här är en smärtsamt vacker roman om ett oönskat barns ensamhet och kamp för att överleva. Här blandas djupaste sorg med okuvligt hopp.

3. Mig äger ingen av Åsa Linderborg är Åsas berättelse om hennes uppväxt med en ensamstående pappa, en ensamstående pappa med alkoholproblem. Romanen är en osentimental skildring av en torftig barndom och en kärleksförklaring till en pappa som gjorde sitt bästa, trots egna begränsningar i föräldraförmågan.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Axolotl - Jorden Runt V

"Förr grubblade jag mycket över axolotln. Jag gick och tittade på dem i akvariet i Jardin des Plantes och där kunde jag stanna i timtal och betrakta dem, iaktta deras deras orörlighet, deras ofattbart tröga rörelser. Numera är jag själv en axolotl."

Så inleder Julio Cortázar sin mest berömda novell Axolotl. Omedelbart associerar jag till Kafkas inledning av Förvandlingen, hans berömda novell om en metamorfos. Även Axolotl handlar om en metamorfos, en förvandling så skickligt gestaltad att jag själv måste kontrollera att mina händer är mänskliga och att inga gälar vuxit ut under läsningen.

Mycket kortfattat handlar denna novell om en man som varje dag besöker akvariet för att titta på axolotlarna, han fascineras av dem och ser stora likheter mellan människan och axolotln. På någon nivå uppstår ett band mellan mannen och axolotln ett band som till slut blir så starkt att mannen förvandlas till en axolotl och tar plats i akvariet. Förvandlingen och förhållandet mellan olika positioner i tid och rum förstärks av bytet av tempus från dåtid till nutid.

Det närmaste jag kan komma mannens upplevelse är mitt möte med orangutangen Zoey i somras, jag blev då stående hos henne en evighet och hade svårt att slita mig därifrån. Så lika vi var. Men jag gick därifrån som mig själv och jag tror nog att Zoey också fortfarande är en orangutang. Fascinationen och upplevelsen av likhet och kontakt påminner dock om det mannen (och axolotln?) upplever.

Axolotl är en existentiell novell som kan analyseras och tolkas i evighet utifrån teman som identitet, dissociation och människans uråldriga skräck inför att inte kunna röra sig och att inte kunna förmedla sig. Men Axolotl är framför allt en text att uppleva, läs den och låt känslan krypa under huden på er. Ja, Axolotl kan nog kallas både svår och konstig, men den är så kort att jag hoppas att många vågar prova den ändå. Läs och låt er uppslukas (fast förbli gärna mänskliga).

AXOLOTL
Författare: Julio Cortázar
Översättare: Jan Sjögren
Förlag: Modernista (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Bokmania

Sammanfattning av Amerika - Jorden Runt V

Då var det dags att summera och berätta om vad vi läst under månaden i de olika delarna av Amerika. Själv hade jag läst några av böckerna sedan tidigare och några var nya för mig. Jag är själv rätt nöjd med blandningen av Nobelpristagare, den mycket speciella novellen Axolotl och de andra texterna. Hoppas att ni alla hittade något ni tyckte var intressant.

Posta era länkar i Link-uppen så håller vi en tumme för att det funkar för alla. Lämna gärna också en kommentar och berätta om er upplevelse av resan.      

An InLinkz Link-up

Nya böcker

Här är mina fina nya bekantskaper. Är sugen på flera av dem på stört, men får försöka hålla mig till planeringen.

Kaptenens verser av Pablo Neruda - Jorden Runt V

Pablo Neruda 1904 - 1972 var en chilensk poet, författare, diplomat och politiker. Han anses vara en av de viktigaste poeterna under 1900-talet och hans skrev i en mängd olika stilar. 1971 erhöll Neruda Nobelpriset i litteratur "för en poesi, som med verkan av en naturkraft levandegör en världsdels öden och drömmar". Priset var kontroversiellt p g a Nerudas politiska aktivitet (han var bland annat senator för Chiles kommunistiska parti och tvingades att bo en del av sitt liv i exil).

Pablo Nerudas berömda kärleksdikter, Kaptenens verser, skrevs när han bodde på Capri på 50-talet. (Detta måste ju ha skett under den tid min favoritfilm Il Postino utspelar sig, Neruda har där en viktig roll). Eftersom dikterna i Kaptenes verser riktar sig till Nerudas älskarinna (sedermera tredje hustru) gavs de från början ut anonymt.

Det är mycket svårt för mig att skriva så mycket om själva dikterna, jag kan inte relatera till dem. Precis som Fiktiviteter skriver är det så mycket "tillbedjan och skönhet" i texterna att det är svårt för mig att ta dem riktigt på allvar. Min upplaga innehåller däremot erotiska naturbilder som jag tycker är fantastiska.

Men det måste ju finnas något mer hos Neruda, tänker jag och börjar googla. Jag hittar snabbt till Jenny Wrangborgs blogg och blir inspirerad att läsa några dikter lite mer noga. Den finns ju där, den glimmar till - aktivismen - den som gör dikterna till mer än "bara" individualistiska kärleksyttringar. Här kommer ett exempel i engelsk översättning:

"The Flag"

Stand up with me.

No one would like
more than I to stay
on the pillow where your eyelids
try to shut out the world for me.
There too I whould like
to let my blood sleep
surrounding your sweetness.

But stand up,
you, stand upp,
but stand up with me
and let us go off together
to fight face to face
against the devil's webs,
against the system that distributes hunger,
against organized misery.

Let's go,
and you, my star, next to me,
newborn from my own clay,
you will have found the hidden spring
and in the midst of the fire you will be
next to me,
with your wild eyes,
raising my flag.

Jag kommer nog att försöka läsa mer Neruda, delar av Canto General är jag nyfiken på. Det här inlägget avslutar jag med det för många av oss mest välkända Neruda-citatet, orden som upprepades gång på gång efter tragedin på Utøya: "Ni kan döda alla våra rosor, men aldrig hindra våren".

KAPTENENS VERSER
Författare: Pablo Neruda
Översättare: Lasse Söderberg
Fotograf: Georg Oddner
Förlag: Bra Lyrik/Bra Böcker (1984)

Tematrio - Äntligen lästa (eller i alla fall köpta) böcker

En del böcker har blivit stående länge i min bokhylla och en del författare har jag liksom "sparat".  Men varje år blir någon av dem läst och min långa lista har kortats betydligt under de år jag bokbloggat. Berätta om tre böcker ni äntligen sett till att läsa eller om tre böcker ni borde läsa snart!

1. Under det rosa täcket av Nina Björk läste jag i somras. Den hade då stått i min bokhylla något år och på min läslista rätt många år. Och ja, det var verkligen läsvärd.

2. Sara Lidman läste jag äntligen i början av året. Jag hade höga förväntningar och tycker att Tjärdalen infriade dessa. Det kommer att bli mer Lidman för min del.

3. Ivar Lo-Johansson är en annan författare jag väntat länge med att läsa. I år ska det bli av. Den snygga pocketversionen av Måna är död väntar så fint uppställd i ett fönster.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Bästsäljare och jag

Jag menar inte att vara så kritisk. Och jag önskar att jag kunde låta mig svepas med av en del mer eller mindre fantastiska historier. Men det går ju bara inte. Jag blir så kritisk. Den senaste jag åtminstone lyckades läsa ut är Miniatyrmakaren av Jessie Burton, en delvis magisk, delvis mycket realistisk berättelse som utspelar sig i Nederländerna på 1600-talet. Men handlingen är så krystad och de övernaturliga inslagen känns inte alls integrerade i berättelsen. Ett plus är dock att miljön är intressant.

Jag har dessutom oerhört svårt för "gripande" berättelser som jag ofta tycker är sentimentala. Förra året läste jag Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker och försökte verkligen väcka liv i min tynande romantiska ådra. Det lyckades inte, det är bara att inse att jag inte uppskattar när huvudpersonerna ges funktionsnedsättningar för att väcka läsarens medkänsla. Jag känner mig bara manipulerad och irriterad. Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr lade jag ganska snabbt ner, jag tror inte att den passar mig alls. Efter att ha googlat runt hittar jag till slut Ernst Klein som beskriver samma känsla som jag har:

Romanen är oerhört vackert berättad. Men för mig blir personerna aldrig levande. De är som figuranter i ett skuggspel. Det kan hända att jag fortfarande är alltför präglad av Svetlana Aleksijevitjs skildring av verkliga barns krigsupplevelser för att fullt ut kunna ta till mig romanens uppdiktade berättelser.

Jag har också nyligen läst Aleksijevitj och jag träffar dessutom så gott som dagligen barn och ungdomar som nyligen kommit hit från Syrien, Afghanistan och andra länder. Det där vackra, språkliga skimret lyser med sin frånvaro i deras berättelser. Kanske är det därför jag inte står ut med utsmyckade texter.

Nåja, det är ju inget att gråta över att jag inte riktigt kan ta till mig en del populära romaner, det finns ju mycket annat jag gillar. T ex har jag nyligen börjat läsa Gryningsfeber av Péter Gárdos och den är hittills mycket lovande. Gryningsfeber är också en bok om kärlek, men den gestaltas så lågmält och utan en massa utsmyckningar. Då kan jag tro på den.

Hausfrau - Jorden Runt V

Amerikanska Anna bor med sin schweiziske make och bankman Bruno och deras tre barn i en förort till Zürich. Familjen är välbärgad och på ytan ser allt trevligt och idylliskt ut. Under ytan präglas dock Annas liv av tomhet och leda. Anna är outsägligt ensam, hon har ingen ursprungsfamilj och inga vänner. Kanske förmår hon inte skapa djupa vänskapsband. Bruno är distanserad, äktenskapet ger inte Anna den närhet eller den upplevelse av att vara levande hon behöver. Tvångsmässigt inleder hon den ena sexuella förbindelsen efter den andra. För att ta tag i sin situation börjar Anna gå regelbundet till Doktor Messerli i jungiansk psykoanalys. Och hon börjar studera tyska. Inget av detta ger dock Anna den förankring och de relationer hon har behov av.

Hausfrau har jämfört med både Madame Bovary och Anna Karenina. Och visst finns här likheter, bland annat i hur obevekligt Anna drivs mot ett tragiskt slut. Men trots den till synes närgångna skildringen av Annas samtal med sin analytiker och de detaljerat återgivna sexuella mötena kommer man inte nära Anna. Hon är vag i konturerna, diffust gestaltad och sedd på avstånd. Vem är hon egentligen, hur blev hennes liv så här?

Annas berättelse är plågsam att läsa. Jag blir klaustrofobisk och vill bryta mig fri medan jag läser. Och jag vill inte fortsätta läsa för berättelsen går obönhörligen mot undergången. Men jag kan ju inte låta bli ... Jag blir också så oerhört frustrerad över att hon går i jungiansk analys, som psykolog skulle jag vilja rekommendera henne att gå en anknytningsfokuserad psykoterapi hos en vettig psykoterapeut. Det finns ju hjälp att få även för kvinnor som Anna!

HAUSFRAU
Författare: Jill Alexander Essbaum
Översättare: Inger Johansson
Förlag: Brombergs (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Dagens bok, Anna

Tematrio - Kärlek

Det blev inget bloggat om kärlek igår trots att det var Alla Hjärtans Dag. Därför passar jag på att välja kärlek som veckans tema. Berätta om tre bra böcker eller filmer som handlar om kärlek!

1. Som ni säkert förstår av Claudio Magris är en ömsint skildring av kärleken och människans svårighet att vara ensam.

2. I En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf skildrar författaren kärlekens läkande kraft när Gunnar och Ingrid turas om att rädda varandras liv.

3. Övertalning av Jane Austen är en historisk, romantisk, mycket underhållande satir och en riktig kärleksroman; hennes bästa tycker jag.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Mer reashopping

Några böcker till blev beställda från den andra stora bokhandelsjätten. Hartnetts bok trodde jag att jag hade, men den fanns inte i någon bokhylla. Paris kommer det att skrivas en del om på bloggen framöver ... Och True Murder är ju med på Jorden Runt-resan.

Feminism pågår

Under den här vintern ska alla elever i åk 2 på gymnasiet få Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichies som gåva. Jag applåderar och väntar med spänning på att få vara delaktig i läsningen tillsammans med eleverna. Men jag skulle gärna vilja börja samtalen om genus och jämställdhet tidigare än på gymnasiet och därför blev jag överlycklig av att läsa Feminism pågår av Sassa Buregren och Elin Lindell. Den här oerhört bitska, roliga och informativa boken vänder sig till barn i mellanstadieålder, men den passar egentligen för alla som inte vet så mycket om feminismens historia, komplexitet och självklarhet. Min dröm är att alla elever ska få den här boken som gåva i åk 6. Kära boblmaf, hjälp till att sprida intresset för denna angelägna bok! Köp den, låna den, läs den, recensera den och ge bort den!

Feminism pågår innehåller information om feminismens ursprung och definitioner från från både Nationalencyklopedin och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Här kan man också läsa om bland annat Mary Wollstonecraft, suffragetterna och Simone de Beauvoirs betydelse för dagens samhälle. Dessutom innehåller boken skrattretande klarsynta gestaltningar av allt från dagens dataspel, analyser av språkbruk och en genomgång av olika former av feminism. Allt detta och mer därtill är framställt på ett lättillgängligt, tankeväckande och framför allt mycket roligt sätt.

FEMINISM PÅGÅR
Författare: Sassa Buregren
Illustrationer: Elin Lindell
Förlag: Natur & Kultur (2016)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket, BokLus

Bokreabeställning

En ganska liten bokreabeställning blev det, jag är inte så imponerad över utbudet i år.

Tematrio - Feminism i ord och bild

Egentligen borde jag kanske väntat en månad med detta tema, men jag har läst en så bra bok om feminism att jag måste få skriva lite om den redan idag. Veckans tema är därför feministisk litteratur; skriv om dikter, essäer, romaner o s v efter egen smak. Berätta om tre bra texter med feministisk vinkel! Om ni vill ha tips kan ni kolla in den Feministiska kanon hos Feministbiblioteket.

1. Jag har precis läst ut en fantastisk bok om feminismens historia, komplexitet och självklarhet. Boken – Feminism pågår av Sassa Buregren och Elin Lindell – vänder sig till barn i mellanstadieålder, men kan med fördel läsas av alla som behöver lite feministisk upplysning. Texten och bilderna är oerhört roliga, bitska, underhållande och informativa. Läs och sprid!

2. I somras lyssnade jag till Under det rosa täcket av Nina Björk när jag var ute och gick. Igenkänningsfaktorn var hög, jag blev rasande och klampade muttrande omkring. Jag vill vara en människa och inte tillskrivas en massa egenskaper utifrån mina kroppsdelar!

3.  Egalias döttrar av Gerd Brantenberg var nog den första feministiska bok jag läste. Jag minns fortfarande hur jag vrålade av skratt åt ord som herken, män som bar pehå och lockade skägget. Undrar om den skulle vara lika bra idag?


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare

Jag läste de poetiska novellerna i Jag har det rätt bekvämt, men skulle kunna ha det lite bekvämare av Lydia Davis i början av året och nu har vi diskuterat den under några veckor i Facebookgruppen Kulturkollo läser. Davis noveller känns ibland mer som korta dikter än som traditionella noveller och samlingen består av både kortare och längre texter. Som ingen annan förmår Davis att med några få ord gestalta en vardag jag tidigare inte fått syn på. Som läsare tappar jag hakan av hennes träffsäkerhet och funderar över varför jag inte sett saker och ting mer klart tidigare. I våra diskussioner valde jag orden "unik, överraskande, upplysande och lysande" för att karaktärisera texten. Under gårdagens samtal om huruvida Davis får oss att associera till någon annan författare kom flera av oss att tänka på Bodil Malmsten. Både Bodil och Davis gestaltar den vanliga vardagen med lekfullhet och precision (som Anna uttryckte det). Här finns massor av Davis-citat för den som är nyfiken.

Jag fastnade speciellt för för några texter som handlar om hur människan tänker i alla sin litenhet och storhet. I "De båda Davis och mattan" gestaltas hur saker får värde när andra gillar dem. Vem borde äga en matta, den som köpt den eller den som gillar den mest? På samma sätt värderar även en del föräldrar sina barn. Systern som inte riktigt dög åt sina föräldrar fick en helt annan status i familjen efter sitt möte med drottningen av England (i "Min syster och drottningen av England"). Novellen "Landningen", som handlar om vad som skulle ha kunnat bli en flygkatastrof, är också en favorit. Alla gånger det går bra blir en flygrädd som jag lättad. Jag älskar dessutom de  olika klagobreven som dyker upp i slutet av bokens olika delar, de är helt enkelt min typ av torr humor.

Några andra favoriter handlar om djur. Den detaljerade betraktelsen "Korna" har jag läst flera gånger och varje gång fascineras jag över hur mycket man kan observera och hur mycket man kan tillskriva de här djuren. En annan favorit handlar om saknaden efter en hund ("Hundhår").

Sammantaget är Davis texter underfundiga, humoristiska och mycket tänkvärda. Läs, begrunda och njut.

JAG HAR DET RÄTT BEKVÄMT MEN SKULLE KUNNA HA DET LITE BEKVÄMARE
Författare: Lydia Davis
Översättare: Malin Bylund Westfelt
Förlag: ETTA Förlag (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Fiktiviteter, Bokmania

Bodil Malmsten i våra hjärtslag

Möts på Facebook om det mycket tråkiga nyheten om Bodils bortgång. Hela bokbloggosfären fylls av hyllningar och sorg. Jag minns att jag för några år sedan, trots att det kändes mycket fånigt, berättade på Fejjan att jag älskar Bodil. Det gör jag fortfarande och jag tänker att hon kommer att göra himlen till en lite roliga plats. Här är en repris av mina tankar kring en av hennes loggböcker.

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag av Bodil Malmsten, utgiven av Modernista, 2012

Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag är den fjärde av Bodils loggböcker. Ja just det, Bodil kallas Bodil här på bloggen och inte Malmsten. För jag tycker att jag känner Bodil och jag gillar henne skarpt. Andra författare däremot håller jag ett visst avstånd till och kallar vid efternamn. Men hur mycket lär man egentligen känna Bodil när man läser hennes loggböcker? I ärlighetens namn inte särskilt mycket alls, tror jag. Men jag väljer att tro att jag känner henne för jag vill gärna att Bodil ska vara precis sådan som hon framställer sig i sina texter. Och om man tänker efter är det ju Bodils passion, hennes ilska, hennes åsikter och hennes sätt att uttrycka sig jag gillar. Och detta är jag säker på är "äkta".

Som sagt är detta den fjärde av loggböckerna, men det är den första jag läser. Jag visste inte alls vad jag hade att vänta mig när jag började, nu kollar jag Bokbörsen febrilt för att se om jag kan få tag på alla de andra loggböckerna. Inbundna vill jag ha dem. De andra är Kom och hälsa på mig om tusen år, Hör bara hur mitt hjärta bultar i dig och De från norr kommande leoparderna. Gemensamt för loggböckerna är att de beskrivs som "den löpande skildringen av intryck och händelser i ett liv som liknar mitt". Innehållet är personligt på så sätt att det speglar Bodils åsikter, men det privata behåller hon för sig själv: "Vill jag skriva om mitt privatliv, min intimitet, gör jag det genom personer som inte liknar mig i dikter, noveller och romaner". Att fokus ligger på det personliga i stället för på det privata är en av orsakerna till att jag tokgillar den här texten. Gemensamt för loggböckerna är dessutom de underbara titlarna, lånade av olika diktare.

Det är inte lätt att beskriva vad texterna i boken egentligen handlar om. De handlar om väsentliga saker även om Bodil emellanåt klär dessa i lustiga kostymer. T ex skriver hon en del om familjen Tejp som drabbats av nedskärningar på kontoret. Kanske kan man beskriva loggböckerna som en samling samhällssatiriska vardagsbetraktelser skrivna med intelligent udd. Men texterna innehåller också många funderingar kring det egna författarskapet. Hur mycket ska man offra som författare, ska man offra sitt eget liv?

Kort sagt är Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag njutbar text, sylvass satir och finurlig humor. Bodils texter är lätta som bomull, men innehållsrika som osmium (grundämnet med högst naturlig densitet). Missa inte!

En bön för de stulna - Jorden Runt V

En bön för de stulna handlar om den unga flickan Ladydi, som växer upp på mexikanska landsbygden i en kultur präglad av drogkarteller och åsikten att kvinnor är varor man kan hantera hur som helst. Därför gäller det för mödrarna att dölja döttrarnas skönhet, de förfular deras ansikten med smink, missfärgar deras tänder och ser till att hålla dem gömda när knarkkartellens bilar kommer. I byn finns inga män kvar, de har övergivit sina familjer för ett liv i drogernas värld. Eller för att arbeta i USA. Kvinnorna kämpar för att överleva och för att beskydda sina döttrar. Vackra flickor är villebråd och en dag kommer bilen till Ladydis by.

Inför skrivandet av En bön för de stulna ägnade Jennifer Clement många år åt att intervjua unga kvinnor som utnyttjats sexuellt, blivit fängslade eller blivit slavar under skulder. Oändligt många unga kvinnor i Mexico har fallit offer för knarkkartellerna. På landbygden gräver familjerna gropar för att de unga flickorna ska kunna gömma sig när knarkkartellernas bilar kommer. I städerna stjäls flickor på öppen gata. Hela Mexiko är fyllt av gömda kvinnor. Och av stulna kvinnor.

Texten är brutalt realistisk, känslomässigt återhållsam och den har en poetisk prägel som gör att man som läsare kan njuta av att läsa om vedervärdiga händelser. Ladydis berättelse känns som en hård knytnäve i solarplexus, man tappar andan och vrider sig för att undkomma. Ändå kan man inte sluta läsa. Clement gestaltar inte kvinnorna som hjälplösa offer, hon skildrar också deras sammanhållning som ger dem styrka att fortsätta kämpa mot alla odds.

Sammantaget är En bön för de stulna ett omskakande dokument som vittnar om unga kvinnors utsatthet, maktlöshet och hjälplöshet i ett korrumperat system.

Läs gärna författarens egen beskrivning av romanen och av situationen i Mexiko.

EN BÖN FÖR DE STULNA
Författare: Jennifer Clement
Översättare: Niclas Hval
Förlag: Albert Bonniers (2015)
Köp: Adlibris, Bokus
Recensioner: Feministbiblioteket, Bokhora

Hägern - (repris) Jorden Runt V

Det är inte ofta jag fantiserar om att skriva skönlitteratur, jag är mycket nöjd med min roll som läsare. Men emellanåt dyker det upp en bok jag önskar att jag hade skrivit och så är verkligen fallet med den suveräna kortromanen Hägern av Lise Tremblay. För hennes gestaltning av den okända lilla byn i det fransktalande Quebec väcker så många minnen från min egen uppväxt i en liten värmländsk bruksort. Här finns tryggheten och förutsägbarheten, men också inskränktheten och rädslan för allt som är annorlunda. Ja, här har jag vuxit upp.

Hägern innehåller fem löst sammanfogade kapitel där olika bybor - eller sommargäster - berättar sin berättelse om den lilla avfolkningshotade byn. Huvudperson är dock inte någon av berättarna, huvudperson är själva byn. Det är byn som bär traditionerna, men också byn som försöker överleva genom att låna ut sig till turistande jägare och sommarstugegäster. Och byn som många gånger förlorar kampen och mister sina invånare - främst de kvinnliga. Byn sluter sig och försöker "vara sig själv nog" samtidigt som den blir alltmer beroende av inkomster från besökarna, främlingarna.

"Alla vet att det inte är bra att låta främlingar komma för nära. Sådana vänskapsrelationer slutar alltid dåligt. Här i byn har vi tappat räkningen på hur många gånger det hänt".

"Sedan dess har jag av egen erfarenhet lärt mig att byns enda regel är lögnen. Alla vet allt och alla låtsas som att de inte vet någonting".

Enkelt och korthugget berättad känner jag i min kropp den klaustrofobiska, melankoliska stämningen som präglar byns vardag. Här kan man inte stanna utan att totalt anpassa sig. Frågan är om byn går att lämna? Eller bär man den med sig inuti?

HÄGERN
Författare: Lise Tremblay
Översättare: Elin Svahn
Förlag: Rámus (2015)
Köp: Adlibris, Bokus

Tematrio - USA

Eftersom vi är på väg till eller nyligen har landat i Amerika tycker jag att det kan vara på sin plats med ett USA-tema. Jag vet att många läser mkt från det stora landet i väst även om inte jag gör det. Så jag tar gärna emot tips. Berätta om tre läsvärda böcker från USA!

1. Stoner av John Williams var länge bortglömd, men har på senare tid funnit många nya läsare. Och det är denna långsamma, eftertänksamma berättelse om en mans liv värd.

2. Dödssynden av Harper Lee är berättad i ett långsamt tempo och ofta med tonvikt på sånt som är viktigt för små flickor. En fantastisk småstadsskildring på både gott och ont.

3. När kejsaren var gudomlig av Julie Otsuka är en upprörande, smärtsam berättelse om hur japanska immigranter behandlades i USA under andra världskriget. Oerhört fint språk.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!