Jag har varit riktig oinspirerad under flera månader, d v s oinspirerad att blogga. Och ja, faktiskt också lite oinspirerad att läsa. Grundorsaken handlar om dålig hälsa. För många år sedan fick jag en cancertumör i lungan. Jag opererades och blev frisk. Men eftersom jag hade astma sedan innan och då förlorade en del av ena lungan har jag sedan dess dragits med svårigheter att andas. I perioder har det varit bättre och i perioder sämre. När det varit dåligt har jag dessutom tröstätit, gått upp i vikt, vilket så klart bara gjort allt ännu sämre. I vintras blev det så illa att jag blev andfådd av att klä på mig och min läkare börja prata om KOL. Som tur är fick jag en ny medicin och den gjorde att det blev lite bättre. Och när det blev lite bättre lyckades jag själv börja promenera. Och då blev det så klart ännu bättre. Nu tränar jag på lite olika sätt mest varje dag och jag mår mycket, mycket bättre. Men jag hinner inte blogga lika mycket som tidigare. Och jag hinner inte läsa så mycket heller. När jag är ute och går lyssnar jag på ljudböcker, men tyvärr är utbudet mycket begränsat. Därför lyssnar jag på böcker jag egentligen inte gillar (massa deckare och rätt sentimentala berättelser) och det är verkligen inte bra för mig. Tråkiga böcker orkar jag heller inte blogga om.
Däremot borde jag så klart försöka skriva något om
Under det rosa täcket av Nina Björk, som gav mig rejäl kraft i stavtagen. Nu lyssnar jag dessutom på
Ett eget rum av Virginia Woolf och känner mig hänförd. Jag hoppas att få till något inlägg om viktiga böcker om kvinnors livsvillkor så småningom.
Apropå litteratur och lungfunktioner vill jag passa på att dela ett fint citat från
Att läsa Lolita i Teheran: "En roman är ingen allegori, sade jag mot slutet av föreläsningen. Den är en sinnlig upplevelse av en annan värld. Om ni inte träder in i den världen, håller andan med romangestalterna och blir berörda av deras öde, kommer ni inte att kunna leva er in i dem, och inlevelse är romanens hjärtpunkt. Så här läser man en roman: man andas in upplevelsen. Så sätt igång och andas".
I
Nobeller finns också en mycket kort liten text av Aleksandr Solzjenitsyn som heter "Att andas". Denna avslutas med orden: Så länge man ännu kan andas under ett äppelträd efter ett regn, är livet alltjämt värt att leva!" Jag ska fortsätta att kämpa på med min andning, men jag hoppas hinna skriva lite här också emellanåt.
låter otroligt tufft... jag som gnällde om mitt onda knä efter Bokmässan.
SvaraRaderaAlla måste få gnälla om sitt. Jag har också ont i ett knä och brukar gnälla om det :)
SvaraRaderaTack för att du delar med dig, inte bara av dina fina bokutmaningar, utan också när hälsan inte är som man vill. Den underbara meningen av Solzjenitsyn tar jag till mig. Jag har haft glaskroppsavlossning i vänster öga sedan i maj och kämpar på att läsa men inte lika mycket. Håller med om att det är svårt med ljudböcker, men jag ska träffa en bibliotikarie och lära mig att ladda hem elektroniskt och läsa på läsplatta, som ögonläkaren rekommenderade mig. Jag vill helst se de skriva orden. Promenader är bra, även mina korta på 30 min. Önskar dig god bättring!
SvaraRaderaJa fy då. Hälsan kan verkligen sätta käpparna i hjulen och göra så man inte ens orkar göra det man älskar emellanåt. Kram på dig!
SvaraRaderaLåter tungt men så härligt att det blivit bättre nu! Och bloggande och läsning, tja... det är väl inte så att jorden går under om det inte blir så många blogginlägg ibland. Huvudsaken är att man har roligt när det väl blir av. Ta hand om dig!
SvaraRaderaTråkigt att du inte ens kan lyssna på böcker du känner ger något. Jag tänker ibland att Daisy borde vara öppet för alla. Där finns mer klassiker inlästa. Fast det är ju lite på gott och ont.
SvaraRaderaHoppas andningen blir bättre och att du mår bättre.
Vad skönt att höra att du hittat något som får dig att må bättre, hoppas nu du hittar bättre böcker att lyssna på också. Sköt om dig!
SvaraRaderaJag beundrar din kämpaglöd. Jag hoppas att du kan hitta några guldkorn bland ljudböckerna, trots allt.
SvaraRaderaSköt om dig!
SvaraRaderadet är viktigt att en lyssnar på sin kropp. tag det lugnt med bloggande och allt. skriv när du orkar och har lust. vi ser fram emot dina inlägg när de än kommer!
SvaraRaderaTack så jättemycket för all uppmuntran och omtanke!
SvaraRaderaMen fy bubblan, vad jobbigt, Lyran! Skönt att du känner dig lite bättre i alla fall. Du är en kämpe! Hoppas du blir stegvis bättre och återfår läslusten och -orken så småningom.
SvaraRaderaKram/Helén
Jag är glad att du skriver att du mår bättre nu! Det där med att hinna, det får man ta med ro. Har själv fått konstatera många gånger att jag blir lika trött av kul saker som av tråkiga, och att det inte brukade vara så. Försöker skicka omtanke härifrån- hoppas den hittar fram via cyberrymden!
SvaraRaderaEtt fint inlägg, men tråkigt att höra att du har en hälsa som inte är på topp. Skönt ändå att du hittar kraft i träningen (jag önskar att jag också kunde komma till det stadiet för inte heller min kropp mår bra efter tröstätandet). Läsning kan verkligen hamna lite i skuggan när annat i livet tar energi, men så måste det ju få vara. Läs och blogga när lusten faller på och ta väl hand om dig. Kram!
SvaraRadera