Gengången

Jodå, Ingelin Angerborn levererar. Som vanligt. Jag har läst flera av hennes böcker för 9-12-åringar och jag har tidigare recenserat Månfågel, Hjärta av damm och Tredje tecknet. Gemensamt för alla böckerna är att de har en mycket nyanserat gestaltad ung flicka som huvudperson och att de är svåra att lägga ifrån sig när man börjat läsa dem. Kännetecknande för Angerborns böcker är realistiska familje- och vänskapsskildringar, lyhörda gestaltningar av den tidiga förälskelsens pirrande, och kusliga, magiska inslag. Som vanligt är allt sammanvävt på ett skickligt sätt, som får läsaren att bäva. Kusligheterna är alldeles lagom för den som inte vågar sig på mer uttalade skräckskildringar och blandningen av vardagsrealism och magi fungerar perfekt.

Ellinor och hennes mormor besöker en loppisbod och Ellinor hittar där ett underbart vackert guldfärgat smyckeskrin. Skrinet spelar Svansjön och inuti finns en liten ballerina och många små speglar. Men ballerinan dansar inte som de brukar och hennes ena fot ser lite underlig ut. Än mer underligt beter sig loppisinnehavaren, en blind kvinna som ger skrinet till Ellinor och säger att det är gratis för rätt person. Speglarna i skrinet gör att Ellinor känner sig yr när hon tittar i dem, det verkar nästan som om hon hamnar i skrinet. Som tur är har Ellinor träffat en jättesöt kille på stranden som hjälper henne med de mystiska saker som händer när Ellinor tittar länge i speglarna.

Gengången innehåller en perfekt blandning av vardaglighet och oväntade, lite otäcka magiska händelser. Här finns också en fint skildrad spirande förälskelse och lyhördhet inför Ellinors känslostormar. Som alltid lyckas Angerborn få till barnets röst på ett trovärdigt sätt. När jag läser får jag en känsla av att det är Ellinor själv som berättar för mig vad som hänt. Boken rekommenderas alla som gillar spänning utan att det blir alltför otäckt.

GENGÅNGEN
Författare: Ingelin Angerborn
Förlag: Rabén & Sjögren (2015)
Köp: Adlibris, Bokus