2014 års skrattfest
Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld borde jag så klart läst för länge sedan, men i år blev det av. Och det är jag verkligen glad för, den här romanen är makalöst bra. Vissa scener är så dråpliga att jag skrattade mig andlös och andra så hudlöst gestaltade att jag snyftade lite. Romanen om Maja, som råkar såga av sig en bit av tummen, blir hög, kär och har sex, och vars mamma försvinner, borde verkligen läsas i alla åldrar. Fenomenal gestaltning av både föräldrars och barns upplevelser.
2014 års ruskigaste
Väggen av Marlen Haushofer gestaltar det allra mest skrämmande - att bli ensam kvar, att vara den enda överlevande människan. En kvinna reser till en jaktstuga i bergen för att tillbringa en lugn helg med sin kusin och hennes man. Paret lämnar henne ensam i stugan första kvällen, de besöker en pub i den näraliggande byn. Under natten kommer parets hund Lo hem. På morgonen upptäcker kvinnan att hennes vänner inte kommit hem under natten och hon ger sig ut för att leta efter dem. Hon upptäcker abrupt att hon under natten blivit avskuren från omvärlden; en hög genomskinlig vägg omringar jaktstugan och området runt omkring. Utanför väggen ser allt liv ut att vara förstelnat. Kvinnan är ensam innanför väggen tillsammans med några husdjur och hon tvingas försöka överleva på egen hand. Romanen är skriven på ett sätt som upphäver gränser mellan det yttre och det inre, frågor av vad som är "sant" förlorar sin relevans. Läsning av Väggen är omskakande och rekommenderas.
2014 års tema
Temat vittneslitteratur gjorde sig påmint på flera sätt under året. I litteraturkursen läste vi Horace Engdahls och Peter Englunds tankar kring ämnet och romaner av Kertész och Solzjenitsyn. Minnen från den tid jag arbetade som psykolog med traumatiserade flyktingar gjorde sig påminda och jag googlade och läste mycket om kriget på Balkan. Därefter läste jag romanen Jugoslavien, mitt hemland av Goran Vojvonić, som handlar om en ung mans sökande efter en far och en identitet.
2014 års snackis
Hur kan en långsamt berättad, ganska händelsefattig och enkel berättelse som Stoner av John William plötsligt börja leva sitt eget liv på topplistorna? Ja, inte vet jag, men jag är mycket glad att jag läste den. Huvudpersonen Stoner är så vanlig att han skulle kunna vara vem som helst av oss. Han är en rättskaffens människa som under sitt liv får uppleva både sorg och glädje. Livet blir inte så mycket mer för någon av oss. Ändå är det så stort.
2014 års vackraste
Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. Alla har de lämnat sina hem, sannolikt för gott. En del är rädda, andra är förväntansfulla. En del har erfarenhet och förstår vad som väntar dem, andra är mycket unga och oskuldsfulla. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.
2014 års besvikelse
Augustprisvinnaren Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson och jag kom inte alls överens. Att jag lyssnade på en författaruppläsning bidrog sannolikt till min motvilja eftersom Andersson har en tendens att i uppläsningen förstärka det kyliga och det intellektuella, vilket leder till att romanen för mig blir ett ointressant frossande i intelligenta formuleringar. Och enbart intelligens imponerar inte på mig, hur knivskarp den än må vara.
2014 års allra bästa
Ja, inte bara årets, utan en av de allra bästa böcker jag någonsin läst är Mannen som planterade träd av Jean Giono, en liten tunnis med ett ofantligt stort och viktigt innehåll. Med ett lyriskt, metaforrikt språk visar författaren hur den enskilda människan genom hängivenhet kan förändra världen. Den här romanen vill jag verkligen uppmuntra alla att läsa, särskilt med tanke på den politiska depression det varit lätt att drabbas av i år.
2014 års snyggaste
Bilden av Pär Lagerkvists Samlade dikter gör verkligen inte den här ursnygga boken rättvisa. Det svagt guldfärgade på bilden är i verkligheten glänsande guld, det här är ett riktigt praktverk både på in- och utsidan. Formgivare är Moa Schulman, som även formgett flera andra böcker av Lagerkvist. Hittills har förlaget (Brombergs) även gett ut Bödeln och Dvärgen, i vår kommer den fantastiska Barabbas. Jag längtar.
2014 års blogghändelser
Årets stora blogghändelse var naturligtvis att jag även började blogga på Kulturkollo. Och även för övrigt har jag varit med om roliga bloggrelaterade saker; jag var t ex som vanligt på Bokmässan och jag besökte för första gången Stockholm Literature. Det är verkligen kul att träffa alla bloggisar och snacka böcker så mycket man bara vill!
2014 års läsutmaning
Hur gick det med utmaningen Världens kvinnor - att läsa 20 specifika böcker ur bokhyllan? Ja det blev faktiskt hela 22 stycken, om än inte fördelade riktigt över de planerade världsdelarna. Det blev tyvärr bara 3 lästa från Afrika, men desto fler från Europa. Men visst är det ändå godkänt. Kanske gör jag en liknande utmaning nästa år, har jag bara nog många böcker med på listan borde det gå bra.
Inför 2015
Under hösten och vintern i år har livet utanför bokvärlden varit krävande och tufft. Detta har även gjort att bloggandet ibland känts som en förpliktelse. Nästa år ska jag därför vara extra noga med att ägna mig åt luststyrd läsning och skrivande. Inte en massa åtaganden, få utmaningar och mycket läsglädje!
Många bra tips! Har nog tänkt läsa Vi kom över havet. Har också tänkt satsa på läsning utan förpliktelser och utmaningar i år, känns hemskt bra.
SvaraRadera