Kortfattad årsstatistik 2014

Jag läste 117 böcker sammantaget. Jag läste böcker från 35 olika länder. En stor andel (40 %) var skrivna av svenska författare. Ungefär 40 % var ljudböcker. Fördelningen kvinnor/män var i år 60/40. Jag läste alldeles för få klassiker och Nobelpristagare.

2014 års bästa

2014 års skrattfest

Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld borde jag så klart läst för länge sedan, men i år blev det av. Och det är jag verkligen glad för, den här romanen är makalöst bra. Vissa scener är så dråpliga att jag skrattade mig andlös och andra så hudlöst gestaltade att jag snyftade lite. Romanen om Maja, som råkar såga av sig en bit av tummen, blir hög, kär och har sex, och vars mamma försvinner, borde verkligen läsas i alla åldrar. Fenomenal gestaltning av både föräldrars och barns upplevelser.


2014 års ruskigaste

Väggen av Marlen Haushofer gestaltar det allra mest skrämmande - att bli ensam kvar, att vara den enda överlevande människan. En kvinna reser till en jaktstuga i bergen för att tillbringa en lugn helg med sin kusin och hennes man. Paret lämnar henne ensam i stugan första kvällen, de besöker en pub i den näraliggande byn. Under natten kommer parets hund Lo hem. På morgonen upptäcker kvinnan att hennes vänner inte kommit hem under natten och hon ger sig ut för att leta efter dem. Hon upptäcker abrupt att hon under natten blivit avskuren från omvärlden; en hög genomskinlig vägg omringar jaktstugan och området runt omkring. Utanför väggen ser allt liv ut att vara förstelnat. Kvinnan är ensam innanför väggen tillsammans med några husdjur och hon tvingas försöka överleva på egen hand. Romanen är skriven på ett sätt som upphäver gränser mellan det yttre och det inre, frågor av vad som är "sant" förlorar sin relevans. Läsning av Väggen är omskakande och rekommenderas.


2014 års tema

Temat vittneslitteratur gjorde sig påmint på flera sätt under året. I litteraturkursen läste vi Horace Engdahls och Peter Englunds tankar kring ämnet och romaner av Kertész och Solzjenitsyn. Minnen från den tid jag arbetade som psykolog med traumatiserade flyktingar gjorde sig påminda och jag googlade och läste mycket om kriget på Balkan. Därefter läste jag romanen Jugoslavien, mitt hemland av Goran Vojvonić, som handlar om en ung mans sökande efter en far och en identitet.


2014 års snackis

Hur kan en långsamt berättad, ganska händelsefattig och enkel berättelse som Stoner av John William plötsligt börja leva sitt eget liv på topplistorna? Ja, inte vet jag, men jag är mycket glad att jag läste den. Huvudpersonen Stoner är så vanlig att han skulle kunna vara vem som helst av oss. Han är en rättskaffens människa som under sitt liv får uppleva både sorg och glädje. Livet blir inte så mycket mer för någon av oss. Ändå är det så stort.


2014 års vackraste

Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. Alla har de lämnat sina hem, sannolikt för gott. En del är rädda, andra är förväntansfulla. En del har erfarenhet och förstår vad som väntar dem, andra är mycket unga och oskuldsfulla. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.


2014 års besvikelse

Augustprisvinnaren Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson och jag kom inte alls överens. Att jag lyssnade på en författaruppläsning bidrog sannolikt till min motvilja eftersom Andersson har en tendens att i uppläsningen förstärka det kyliga och det intellektuella, vilket leder till att romanen för mig blir ett ointressant frossande i intelligenta formuleringar. Och enbart intelligens imponerar inte på mig, hur knivskarp den än må vara.


2014 års allra bästa

Ja, inte bara årets, utan en av de allra bästa böcker jag någonsin läst är Mannen som planterade träd av Jean Giono, en liten tunnis med ett ofantligt stort och viktigt innehåll. Med ett lyriskt, metaforrikt språk visar författaren hur den enskilda människan genom hängivenhet kan förändra världen. Den här romanen vill jag verkligen uppmuntra alla att läsa, särskilt med tanke på den politiska depression det varit lätt att drabbas av i år.


2014 års snyggaste

Bilden av Pär Lagerkvists Samlade dikter gör verkligen inte den här ursnygga boken rättvisa. Det svagt guldfärgade på bilden är i verkligheten glänsande guld, det här är ett riktigt praktverk både på in- och utsidan. Formgivare är Moa Schulman, som även formgett flera andra böcker av Lagerkvist. Hittills har förlaget (Brombergs) även gett ut Bödeln och Dvärgen, i vår kommer den fantastiska Barabbas. Jag längtar.

2014 års blogghändelser

Årets stora blogghändelse var naturligtvis att jag även började blogga på Kulturkollo. Och även för övrigt har jag varit med om roliga bloggrelaterade saker; jag var t ex som vanligt på Bokmässan och jag besökte för första gången Stockholm Literature. Det är verkligen kul att träffa alla bloggisar och snacka böcker så mycket man bara vill!


2014 års läsutmaning

Hur gick det med utmaningen Världens kvinnor - att läsa 20 specifika böcker ur bokhyllan? Ja det blev faktiskt hela 22 stycken, om än inte fördelade riktigt över de planerade världsdelarna. Det blev tyvärr bara 3 lästa från Afrika, men desto fler från Europa. Men visst är det ändå godkänt. Kanske gör jag en liknande utmaning nästa år, har jag bara nog många böcker med på listan borde det gå bra.

Inför 2015

Under hösten och vintern i år har livet utanför bokvärlden varit krävande och tufft. Detta har även gjort att bloggandet ibland känts som en förpliktelse. Nästa år ska jag därför vara extra noga med att ägna mig åt luststyrd läsning och skrivande. Inte en massa åtaganden, få utmaningar och mycket läsglädje!

Tematrio - Årsbästa

Dags för årets sista tematrio och som vanligt använder jag ett tema för att utvärdera året. Berätta om de tre bästa böckerna du läste under 2014!

1.  Mannen som planterade träd av Jean Giono är en liten tunnis med ett ofantligt stort och viktigt innehåll. Med ett lyriskt, metaforrikt språk visar författaren hur den enskilda människan genom hängivenhet kan förändra världen. Läs den!

2. Huvudpersonerna i Vi kom över havet av Julie Otsuka är många, det de har gemensamt är att de reser över havet från Japan till USA för att gifta sig. Alla har de lämnat sina hem, sannolikt för gott. En del är rädda, andra är förväntansfulla. En del har erfarenhet och förstår vad som väntar dem, andra är mycket unga och oskuldsfulla. För många blir livet inte alls som de tänkt sig. På ett poetiskt, rytmiskt språk gestaltar författaren kvinnornas upplevelser av sorg, längtan, utanförskap och ensamhet.

3. I Väggen upptäcker den kvinnliga huvudpersonen plötsligt en morgon att en genomskinlig, ogenomtränglig vägg rests runt henne och den gård där hon vistas. Inga levande människor finns innanför väggen och allt utanför ser ut att ha dött mycket hastigt. Som enda sällskap har kvinnan en ko, en hund och en katt. Dagarna ägnas åt att försöka överleva och ta hand om djuren. Ohyggligt skrämmande och tankeväckande.

"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Mina julklappsböcker

Jag sitter här och funderar över vilka böcker som ska få vara med på julklappsboksfotot? De jag fick i paket? Eller de jag fick i paket och de jag köpte mig själv? Bestämmer mig nog för de senare alternativet.

 

Av familjen fick jag precis de två böcker jag önskat mig (tänka sig!) Liv till varje pris och Beckomberga. Jag lyssnade på både Kristina Sandberg och Sara Stridsberg på Bokmässan och har velat ha böckerna ända sedan dess. Jag har läst och gillat första delen i trilogin om Maj, del två står sedan länge och väntar i bokhyllan. Av Stridsberg har jag bara läst Darling River, den var fantastisk i all sin hemskhet.

 

Min vana trogen köpte jag dock ett par klappar till mig själv också, i år blev det För in de döda (andra delen i trilogin om Cromwell/Boleyn) av Hilary Mantel och Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Nu ska här läsas!

 

Fick ni några hårda, platta julklappar?

God Jul

Sillen är inlagd, klapparna är packade, granen är klädd, skinkan är griljerad, familjen är på väg. Hittills allt planenligt således. Fast det årliga julbadet blev bara en ynka lite dusch för varmvattnet tog slut. Jag är härligt trött eftersom jag låg och läste halva natten och planerar att smygläsa lite i Vibeke Olssons senaste - Glödens färger - så fort tillfälle ges. Eller tas rättare sagt, man får ju aldrig lästid om man inte tar sig den. Nåväl, hoppas allt är väl hemma hos er alla och att ni också ser till att norpa er lite lästid - God Jul!

Tematrio - julböcker

Det har inte blivit mycket skrivet om julen på bloggen i år, hoppas nästa vinter blir lite bättre. Men så här 2 ynka dagar innan dopparedan kan vi väl ha ett litet jultema. Berätta om tre bra böcker som handlar om julen!

1. En röd liten fågel i juletid av Fannie Flagg handlar om den medelålders Oswald Campbell som får besked av sin läkare att han bara har några månader kvar att leva. Han rekommenderas att flytta till ett varmare klimat. Av en slump får han telefonkontakt med en kvinna i den lilla staden Lost River och hon ordnar inackordering åt honom hos en granne. Undrens tid tycks inte vara förbi ... Charmigt, trivsamt och lättläst.

2. Den heliga natten av Selma Lagerlöf innehåller sex berättelser med varierande julteman. Berättelserna handlar om de mirakel som uppstår när människan verkligen tror på Guds ord, om vikten av att ödmjuka sig inför Gud, stå vid sitt ord och hålla fred under julen. Liksom i alla Selmas berättelser finns kärleken med som en vägledande kraft och övernaturliga händelser vävs in i det vardagliga livet.

3. Mamma Mu och Kråkans jul av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist är favoriten bland barnböckerna. Det är dagen före julafton och Kråkan, som glömt bort detta, han har inte packat in ett endaste paket till sig själv. Som tur är har han samlat på sig många saker som han gärna ger sig själv i present. Men sedan gäller det ju att invänta julafton också... En fin typisk Mamma Mu-berättelse, med underbara illustrationer. Passar från c:a 3 års ålder.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Här ligger jag och blöder

Här ligger jag och blöder av Jenny Jägerfeld, utgiven av Gilla Böcker, 2010

Det tog lång tid för mig att börja läsa Här ligger jag och blöder för den är en bok för unga människor på många sätt. Texten är så eländigt liten att den verkligen är en utmaning för en 50+are, jag stönade länge innan jag väl tog itu med den. Men jag är verkligen glad att jag knölade mig genom den besvärligt lilla texten för innehållet är fantastiskt!

Maja går estetprogrammet på gymnasiet och har det så där besvärligt med sig själv, kompisar och familj som man brukar ha det i hennes ålder. Föräldrarna är skilda, Maja bor hos sin pappa och träffar mamman på helgerna. De helgerna brukar pappan supa och ragga, vilket Maja vet allt om eftersom hon läser hans mail och Facebook. Mamman är svårare att ha koll på och förstå sig på, hon läser mestadels psykologiböcker och jobbar. Boken inleds med att Maja i skolan råkar såga av sig ena toppen av tummen. Alla blir oroliga, utom mamman som inte ens svarar på mail. När Maja, den efterföljande helgen, reser till mamman dyker hon inte upp på hela helgen. Maja går i stället på fest hos grannen, blir full och kanske kär. Men var är egentligen mamman?

Det är sällan jag verkligen skrattar när jag läser, men den här vansinnigt roliga, rappa texten har flera gånger fått mig att frusta. Författaren lyckas få till de mest dråpliga situationer utan att de verkar långsökta eller konstruerade.

Men under all humor finns givetvis ett bråddjup av besvärliga, smärtsamma känslor. Känslor flera i familjen har svårt att verbalisera. Maja lämnas på många sätt ensam att försöka hantera känslostormar, skolans krav, komplicerade kompisrelationer och den spirande kärleken. Både Maja och hennes föräldrar bär på känslor och tankar som de inte delar med varandra. Romanens styrka är just denna psykologiska realism. Jenny Jägerfeld är utbildad och verksam psykolog, vilket märks (hej kollega).

Som läsare blir man mycket engagerad i Majas berättelse, det här är en roman man helst läser i ett sträck. Här ligger jag och blöder tilldelades Augustpriset 2010 som årets barn- och ungdomsbok, jag skulle gärna se att den även lyftes fram för lite äldre läsare.

Sara blir ständig

Snart borde väl de aderton överväga att ändra begreppet ständig till något som mer speglar verkligheten, för nu byter de allt rätt ofta. Englund har inte varit ständig mer än 6 år, folk har väl nätt och jämnt hunnit lära sig att skilja mellan Engdahl och Englund. Nåja, i vilket fall har Peter Englund annonserat att han kommer att avgå och hans efterträdare blir Sara Danius. Danius har bara varit ledamot under ett år, så det var raskt marscherat. Hon är dessutom den första kvinna på posten som ständig, det är väl värt ett extra HURRA! Jag lyssnade på Sara Danius när hon pratade om franska realister på Bokmässan 2013, det var intressant.

Tematrio - Bokklappar

Årets näst sista trio innan jul får väl ändå lov att handla om bokklappar. Vad önskar ni er? Eller vad vill ni ge bort? Eller vilka böcker vill ni tipsa andra att köpa i julklapp?

1. En årets allra finaste böcker - både på ut- och insidan - är Pär Lagerkvists Samlade dikter utgivna av Brombergs. Bilden gör inte utsidan rättvisa, den glänser i guld i verkligheten. Och glänser det gör ju Lagerkvists dikter också, om än på lite olika sätt. Här finns gnistrande starka känslor och skimrande vackra strofer i överflöd. Vem skulle inte bli glad över att få detta praktverk i julklapp?

2. Ett annat praktverk många nog skulle bli glada att hitta under granen är Lars Lerins Augustprisade Naturlära. Tung som en tegelsten och fylld av undersköna bilder och vemodiga, vardagsnära ord.

3. Till sist vill jag tipsa om en bok som till storleken inte alls kan jämföra sig med de två första, Mannen som planterade träd av Jean Giono. Trots det lilla formatet tvekar jag inte att utse denna lilla pärla till årets bästa bok; den handlar om hur en enstaka människa med idogt arbete kan förändra världen.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Väggen av Marlen Haushofer

Väggen av Marlen Haushofer i (ny) översättning av Rebecca Lindskog, utgiven av Thorén & Lindskog, 2014

Under ganska lång tid har jag försökt få till en vettig recension av Väggen, men eftersom jag själv varit sliten och känt mig instängd har det inte gått så bra. Nu gör jag ett nytt försök så får vi se hur det går ...

En kvinna reser till en jaktstuga i bergen för att tillbringa en lugn helg med sin kusin och hennes man. Paret lämnar henne ensam i stugan första kvällen, de besöker en pub i den näraliggande byn. Under natten kommer parets hund Lo hem. På morgonen upptäcker kvinnan att hennes vänner inte kommit hem under natten och hon ger sig ut för att leta efter dem. Hon upptäcker abrupt att hon under natten blivit avskuren från omvärlden; en hög genomskinlig vägg omringar jaktstugan och området runt omkring. Utanför väggen ser allt liv ut att vara förstelnat. Kvinnan är ensam innanför väggen tillsammans med några husdjur och hon tvingas försöka överleva på egen hand.

Det här är en roman som ger fler frågor än svar. Är hon instängd? Eller utestängd? Finns väggen i verkligheten? Eller inuti kvinnan? Jag har tidigare skrivit om Väggen på Kulturkollo och där försökt beskriva min upplevelse av att romanen upphäver gränsen mellan yttre och inre. Kvinnan och hennes begränsade omvärld är ett, allt som sker händer både inuti och utanför. Kan man kalla det psykos? Eller demens? Eller autism? Ja, kanske. Fast det blir så irrelevant att ge skeendet ett namn när man är mitt i det.

Berättelsen väller fram över sidorna, texten är skriven som dagboksanteckningar där berättaren hoppar fram och tillbaks mellan olika tidpunkter och ger läsaren små glimtar av vad som ska komma. Detta gör att man som läsare blir helt fast i texten, lika instängd innanför bokens väggar som kvinnan är. Man är tvungen att fortsätta läsa, vare sig man vill eller inte och man läser med bävan inför det man vet ska ske. Kvinnan skriver för att på något sätt befästa sin existens och läsaren blir ett vittne till hennes öde.

Till stor del handlar texten om den prosaiska vardagen, här finns många beskrivningar av kvinnans vedermödor med att så, skörda och ta hand om djuren. I förvånansvärt liten grad ägnar hon sig åt att sörja allt hon förlorat i det tidigare livet. Emellanåt skriver hon ner mer abstrakta tankegångar, tiden är t ex något hon funderar över.

"Men om tiden bara existerar i mitt huvud och jag är den sista människan, så kommer den att ta slut när jag dör. Tanken gör mig upprymd, jag kanske har makten att dräpa tiden. Det stora nätet kommer att slitas sönder och falla i glömska med sitt sorgliga innehåll. Man borde vara tacksam mot mig för det, men efter min död kommer ingen att veta att jag dräpt tiden."

Sammantaget är Väggen en helt fantastisk, fängslande och mycket skrämmande roman. Den gestaltar människans ursprungliga skräck inför att vara helt ensam, att vara den sista levande människan på jorden. Man läser romanen i ett andetag och blir aldrig riktigt sig själv igen.

Boken om Blanche och Marie

 

Jag har inte läst så mycket av P O Enquist, men har redan (efter 2½ romaner) märkt att jag alltid fängslas av hans berättelser. Och inte bara av hans fiktion, utan även av den verklighet denna ofta bygger på. Därför sitter jag nu här och googlar Marie Curie och Blanche Wittman. Och jag blir mer och mer insnärjd i den fasansfulla historien om kvinnorna på Salpêtrière. Om ni vill läsa mer om hur de "galna" kvinnorna behandlats och uppvisats inför publik vill jag verkligen rekommendera Enquists Boken om Blanche och Marie. Läs också den här intressanta artikeln av Amanda Svensson i Expressen.

Sveriges Radios Romanpris

 

De nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris 2015 är:

Den andra kvinnan av Therese Bohman

Psykodrama av Magnus Dahlström

Kalmars jägarinnor av Tove Folkesson

Timme Noll av Lotta Lundberg

Kafkapaviljongen av Tony Samuelsson

Twist av Klas Östergren

Jag har tyvärr inte läst någon av dem, men är glad att jag blev påmind om Timme Noll igen. Minns att jag blev nyfiken på den under Bokmässan. När det gäller Therese Bohman har jag inte läst hennes Den drunknade heller ännu, den är jag också intresserad av.

Tematio - Bokaccessoarer

Dags för lite juligare teman. Den här veckan börjar vi med önskeklappar som är bokrelaterade. Berätta om tre "bokaccessoarer" du önskar eller skulle kunna tänka dig att ge bort!

 

1. Fina bokstöd har jag ett par, men nu skulle Selma och Gustaf vilja ha lite sällskap. Jag är nog mest sugen på Edith Södergran och Kafka.

 

 

 

 

2. I Bokbutiken finns det mesta man kan önska sig vad gäller bokprylar. Själv är jag galet förtjust i allt med Kulturtantloggan!

 

 

 

3. Ett riktigt snyggt pocketfodral i skinn skulle jag gärna vilja ha för jag är rädd även om mina pocketböcker.

 

"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

En kommer hit

 

Invandrarna

En kommer hit för att fly från nöden
En kommer hit för att undgå döden
En kommer hit av terror tvungen
En kommer hit för att gifta sig med kungen.

Dom är tyskar, iranier, greker och turkar
Mest är de snälla, andra är skurkar.
En del är ärliga, andra är skumma.
En del är genier, andra dumma.

Mest är de fredliga, andra vill slåss.
Med andra ord; de är som oss!
Med fel och brister, tuffa och mjuka.
Fast inte lika avundsjuka…

Vissa är färgade, andra är arier
som köper sin bruna färg i solarier.
Vissa är svarta, andra är gula.
Vissa är vackra, andra är fula.

Men fast de ibland av annan färg é
Är de precis som vi i Sverige.
Och när dom vill jobba här är tacket.
”Ni får inte jobba för facket!”

En del är båtfolk från Vietnam
Som inte kan sjunga ”We shall overcome”.
Och inte kan ”rulla di rulla” som vi.
En del har andra gudar än vi.

En del söker lugnet istället för bråket.
Det enda vi svenskar kan bättre är språket.
Det sägs att vi stammar från Adam och Eva.
Som inte var svenskar – men ja må dom leva!

Bosse Parnevik (1992)

Månadssummering - November 2014

# Hägring 38 - Kjell Westö
# Undret - R J Palacio
# Mississippi - Hillary Jordan
# Springa med åror - Cilla Naumann
# Hon ska det bli! - Bo R Holmberg
# Singoalla - Viktor Rydberg
# Väggen - Marlen Haushofer
# Författaren i familjen - Grégoire Delacourt
# Anna Svärd - Selma Lagerlöf
Trots en rejäl svacka med det mesta i november lyckades jag läsa en del riktigt bra böcker.

Hägring 38 var mitt första möte med Westö och jag blev så förtjust i hans sätt att skriva. Måste hitta mer av honom, har ni tips?

Undret var en hyggligt bra roman om en pojke med ett missbildat ansikte. Fin, men ibland lite sentimental.

Det är inte mer än ett par veckor sedan jag läste ut Mississippi, men jag minns inte mycket av den. Tämligen förutsägbar om relationen mellan svarta och vita i USA.

Springa med åror berörde och Författaren i familjen var en fin livsskildring.

Hon ska det bli! gillades både av dottern och mig, en härlig skildring av den första kärleken.

Månadens klassiker Singoalla och Anna Svärd var båda läsvärda klassiker.

Månadens, och en av årets, höjdpunkt var den ruggigt bra Väggen, recension kommer när jag samlat ihop mig.

Tematrio inställd

Tematrion är inställd idag eftersom jag inte mår så bra, hoppas återkomma nästa måndag!