Om en norrman hade tilldelats Nobelpriset i år hade det varit förargligt att inte ha läst honom. Därför läste jag en novell -
Sömnlösa - av Jon Fosse. Novellen är en variation av berättelsen om Josef och Maria som letar efter någonstans att vila och föda barnet. Asle och Alida har tvingats lämna sin hembygd och söker husrum i Bjørgvin. Men ingen vill ta emot dem. Berättelsen tar hela tiden omtag, de långa meningarna väller fram och fyller sida efter sida, gränsen mellan nu och då, insida och utsida suddas ut. Och det regnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar