Miss och träff med Sara Stridsberg

Det här inlägget skulle i värsta fall kunna handla om hur jag missade det jag sett fram emot mest under dagen - att lyssna på Sara Stridsberg. För av någon outgrundlig anledning missade jag att gå på hennes seminarium klockan 11, vilket sedan höll på att gräma livet ur mig.

Som tur är visade sig Sara göra ett nytt framträdande under eftermiddagen så jag fick ta en fin bild och lyssna på henne. Sara berättade om sin bok Beckomberga - en bok jag naturligtvis ska läsa - och hon berättade lite om personliga erfarenheter som ligger bakom romanen. Bland annat berättade Sara om sina funderingar kring att Beckomberga nu ska bli ett tjusigt bostadsområde. Medan hon skrev sin roman tyckte hon det var provocerande, men nu har hon blivit tillfreds med tanken. Fast hon önskar att det där skulle finnas en liten guldstaty av en flicka på väg att besöka sin pappa. En fin tanke tycker jag.