Jord och aska

Jord och aska av Atiq Rahimi, utgiven av Leopard Förlag, 2011 översättning av Sabrina Nouri/Kristina Ekelund

Den gamle mannen Dastaguir och hans sonson Yassin överlevde. De var de enda från byn som överlevde bomben. Dastaguirs hela by brändes till aska. Överlevt har dock också Yassins far Murad gjort, Murad som arbetar i gruvan. Dastaguir och Yassin är nu på väg till Murad för att berätta om det som hänt. Men hur kan man berätta för en ung man att så gott som hela hans familj utplånats? Hur berättar man att hans unga hustru naken kastade sig in i lågorna?

Stämningen i Jord och aska är så sorglig och tröstlös att jag som läsare blir djupt berörd. Den gamle mannen försöker förtvivlat få tillvaron att hänga ihop, ännu har han en uppgift att utföra. Den ödsliga undergångsstämningen och mannens och barnets enorma förluster påminner mig om Vägen av Cormac McCarthy, en av de mest gripande romaner jag läst.

Texten i romanen är översatt i två led. Den franska översättaren kommer till tals i ett förord där hon berättar att hon i texten försöker vara trogen författarens andemening och bevara de "korta och flämtande meningarna, den okonstlade estetiska stilen, denna vilja till upprepningar där medvetandet snärjs in". Min upplevelse är att även den svenska författaren lyckas förmedla författarens andemening. Den svenska texten är enkel och låter känslorna framträda. Trots enkelheten är språket poetiskt och rikt på metaforer.

Atiq Rahimi kommer ursprungligen från Afghanistan, men lämnade landet i samband med den sovjetiska ockupationen. Han är nu bosatt i Frankrike och som fransk författare tilldelades han 2008 det prestigefyllda Prix Goncourt för romanen Tålamodets sten. Jag ser mycket fram emot att läsa mer av denne fantastiska författare.