Då var det dags att anmäla sig till höstterminens studier. Jag är lite osäker på om jag kommer att hinna plugga till hösten, men slänger i alla fall in en ansökan. Den här gången tänker jag testa en av Linnéuniversitetets kurser. Jag har sökt två olika; en
"B-kurs" i litteraturvetenskap och en kurs som handlar om
Litteratur och existentiella frågor. Linnéuniversitetets distanskurser ser ut att vara upplagda på ett bra sätt, men man vet ju aldrig förrän man provat. Tidigare har jag läst en distanskurs i Umeå och en i Göteborg, båda med lite blandade intryck. Framför allt är det diskussioner jag saknar, det tycks inte vara så lätt att få till det on-line. I Göteborg saknade jag dessutom variation. Jag hade hoppats få ta del av föreläsningar. Har någon av er erfarenheter av att plugga på distans? Berätta gärna om bra och mindre bra upplevelser.
Jag har läst lite olika kurser på distans med varierande grader av "brahet" men den sämsta är nog den jag läser nu. Litteraturvetenskap från Jönköping, seminarierna ger inte alls lika mycket via en plattform som om man kan träffas fysiskt. Bra erfarenheter har jag annars från Mittuniversitetet och Kristianstad (även om min sambo har dåliga erfarenheter från Kristianstad) så det beror nog mycket på vilken kurs man läser :)
SvaraRaderaJag har läst på distans på Miyyuniversitetet (organisation ur ett genusperspektiv) och Högskolan på Gotland (Ledarskap och organisation med mångfaldsperspektiv/Kvalitetsteknik). verktyget för distansstudier var enklare på Mittuniversitete, men feedbacken från lärarna och interaktionen med övriga kursdeltagare bättre med Högskolan på Gotland. Jag önskar jag hade ork att läsa mer, det är kul att läsa på distans!
SvaraRaderaJag har läst en del distanskurser och min allmänna uppfattning är att de generellt har alldeles för många obligatoriska delar. Läser jag en kurs på plats på uni är det ofta endast föreläsningar och ev. någon liten gruppuppgift och sedan en tenta. På distanskurser kan det vara små inlämningar varje vecka och det är märkligt tycker jag. Minst nöjd var jag med en etnologikurs jag läste via Högskolan Gotland där vi ägnade en timme i veckan åt en chatt som gav väldigt lite och mest kändes fånig. Mest nöjd har jag varit med kurser som endast innehållit enskilda uppgifter eftersom gruppuppgifter via distans sällan fungerar särskilt väl.
SvaraRaderaVilka spännande kurser du sökt!
SvaraRaderaJag läser Engelska på distans och trivs som fisken i vattnet. Här ska tilläggas att jag inte har något att jämföra med då det är min första kurs på universitetsnivå. Klart är dock att distanspluggandet passar mig, och jag lär fortsätta så länge jag bara kan...
Jag har både positiva och negativa erfarenheter av littvet på distans från Linnéuniversitetet. Sommarkursen i därifrån förra året var inte så värst bra. Det krävdes ingående diskussioner, och man var ju tvungen att läsa igenom allt som redan skrivits eftersom läraren hade markerat att man inte fick kopiera någons idéer på något sätt. Med andra ord var det den som redan hade läst litteraturen redan första dagen som kunde komma med uppenbara kommentarer och ju längre man väntade desto mer komplicerade inlägg var man tvungen att göra. Inte så lätt för den som också jobbar med andra ord.
SvaraRaderaDistanskursen jag läser nu därifrån är lite bättre upplagd. Krav på diskussioner ja, men det gäller oftast ett eget inlägg i det aktuella ämnet, och minst en kommentar på någon annans. Så diskussioner kan hända om det man skrivit är särskilt intressant för någon annan.
Jag är inte så jätteförtjust i lärplattformen de använder på lnu, men på det hela måste man ju säga att de kan distanskurser mycket väl. Det är så bra med distanskurser, det öppnar upp för alla de som bor lite längre bort från större universitet (själv bor och läser jag i Karlstad, som inte ger så mycket förutom de vanliga stora 1-3 90 hp-kurserna) att spetsa till sina kunskaper med.
Vi bor ju i samma stad!
Radera