Jorden Runt IV - Asien

Det är redan dags för etapp tre, jag har lite svårt att hänga med. Nu är det dags för Asien, en av mina favoritvärldsdelar. Den enda bok jag läst innan vår resa är Vitlöksballaderna, jag hoppas verkligen hinna läsa ett par, tre av de andra under november. Flera av böckerna är relativt tunna (till sidantal), Vitlöksballaderna är säkerligen den mest krävande. Men den är bra! Beskrivningarna är som vanligt lånade av förlagen/bokhandeln.

 

Susan Abulhawa - Morgon i Jenin (Palestina)

Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.

Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.

Zeina Abirached - Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända - (Libanon)

Svalornas lek är en självbiografisk serieroman från inbördeskrigets Beirut. Zeina Abirached växte upp bara några meter från demarkationslinjen, en plats där granatbeskjutning, utegångsförbud och grannar som dödades var en självklar del av vardagen. För att skydda barnen från krigets verklighet försökte Zeinas föräldrar göra händelserna runt omkring till en spännande saga, eller en lek. Men ibland kom verkligheten alltför nära. Svalornas lek utspelar sig under en enda natt, i hallen till Zeinas barndomshem. I detta lilla rum, som är hyreshusets säkraste plats, har alla grannar tagit skydd undan de plötsligt uppblossande striderna. Här berättar de sina historier, visar sin sorg och skräck samtidigt som de gör allt för att upprätthålla den krackelerande illusionen av vardag inför Zeina och hennes lillebror, vars föräldrar fångats i granatregnet på väg hem.

I starka, kontrastrika teckningar som jämförts med Marjane Satrapis hyllade Persepolis blottlägger Zeina Abirached en liten bit av krigets vardag. Här finns ingen storpolitik, inga truppförflyttningar och ingen senti-mentalitet. Bara en önskan om att det ska ta slut och att alla ännu ska vara vid liv när morgonen kommer.

Mo Yan - Vitlöksballaderna - (Kina)

Bönderna i Paradisets län har länge levt under svåra omständigheter. Regeringen har uppmanat dem att odla vitlök, men överproduktion gör snart grödan osäljbar. Bönderna kan bara med smärta se på när skörden ruttnar på fälten under den gassande solen. Missnöjet exploderar i ett våldsamt upplopp. I den skoningslösa våg av massarresteringar som följer krossas familjer, vänner och älskande.

Vitlöksballaderna är en brutal och förgörande vacker roman, om en grupp bönders uppror mot den korrupta och maktfullkomliga kinesiska byråkratin under åttiotalet. Med sin säregna stil skapar Mo Yan en värld som flödar över av dofter, smaker och synintryck, där de allra grymmaste handlingar skildras med samma självklarhet som en älskandes smekning.

Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Mo Yans verk har översatts till ett dussintal språk och han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det röda fältet (1997), som väckte sensation när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats. Mo Yans böcker utspelar sig i ett på samma gång vackert och störande universum. I flera romaner återvänder han till sin hemtrakt på den kinesiska landsbygden, Gaomi härad, som han i Det röda fältet beskriver som »den vackraste och fulaste, vanligaste och ovanligaste, heligaste och mest depraverade, mest heroiska och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen«.

Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012.

Kim Thúy - Mãn (Vietnam)

Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne. Som nyfödd övergavs hon av en tonåring i trädgården till ett buddistiskt tempel som låg högt uppe på en flodbank vid en av Mekongflodens slingrande tentakler. En nunna tog hand om henne och livnärde henne på risvatten och bröstmjölk från en kvinna i området, innan hon lämnade henne vidare till ytterligare en kvinna som var lärarinna på halvtid och spion på heltid.

Mãn är också en berättelse om snedvriden kärlek, en kärlek som måste tystas ner och aldrig får flöda fritt; en kärlek som inte får präntas in i minnen och historier. Men på en plats långt bortom tropisk hetta, där skira snöflingor sakta singlade ner, fanns en enkel och oförställd kärlek. En vanlig kärlek född ur ett vanligt möte med en vanlig man, något som för henne var mycket ovanligt. Om Ru handlade om att lära sig att överleva, är Mãn ett utforskande av kärleken.

Mãn betyder "full av lycka" eller "att det inte finns något mer att längta efter", eller "att alla önskningar har gått i uppfyllelse".

Kim Thúy lämnade Vietnam som båtflykting 1978, tio år gammal. I dag är hon bosatt i Montreal med sin make och deras två barn. Kim Thúy har arbetat som översättare, advokat och krögare. Hennes debut Ru blev en fantastisk succé i Quebec 2009 och tilldelades Kanadas finaste litteraturpris, Governor Generals Award, och det franska Grand Prix RTL-LIRE 2010. Sedan dess har Ru översatts till närmare tjugo språk och utgavs på svenska 2011 av Sekwa. Även här möttes både boken och Kim Thúy av ett entusiastiskt mottagande. Mãn är hennes tredje roman och den fick stor uppmärksamhet när den släpptes i Kanada i april 2013.

Atiq Rahimi - Jord och aska (Afghanistan)

Jord och aska engagerar på ett djupt mänskligt plan, och utplånar därmed gränser och geografiska avstånd som bara skönlitteratur förmår göra. HD

"Boken Jord och aska är rörande. Den visar sorgen så sann, som ett ödsligt tillstånd, ett öde land. I den akuta sorgen är människan borta från sig själv, slagen i spillror, utanför livet, fastän hon tvingas underkasta sig levandet. Det är lidande, det är smärta. Som märkvärdigt nog går att skildra." DN

En gripande berättelse som utspelar sig i Afghanistan under den sovjetiska ockupationen. Dastaguir, och hans sonson Yassin reser från sin hemby för att söka upp Yassins far som är gruvarbetare i en annan del av landet. Bakom sig lämnar de en utplånad by och alla deras familjemedlemmar är döda. På nätterna drömmer Dastaguir om livet i byn som gått förlorat, på dagarna oroar han sig för sin sonson som är döv efter en granatattack. Yassin är svårt chockad av allt han fått genomleva och tror att soldaterna har stulit alla världens ljud.

Boken filmatiserades 2004, i regi av författaren och belönades vid filmfestivalen i Cannes.

Atiq Rahimi kommer från Afghanistan, men lämnade sitt hemland under Sovjets ockupation och har sedan dess främst varit bosatt i Frankrike. Hans förra roman Tålamodets sten belönades med Prix Goncourt.