Sammanfattning av Asien IV

Månaderna går lite för fort för mig just nu. Jag jobbar och läser, men har för lite tid över för bloggandet. Bland Asien böckerna hade jag läst Vitlöksballaderna sedan tidigare och nu i november läst jag Mãn. Jag tokälskar den och en recension kommer så småningom. Jag läste också en tredjedel av Morgon i Jenin, men lyckades inte läsa ut den. Palestiniernas historia är angelägen så jag är glad att jag sett flera positiva kommentarer om boken från en del av er andra. Berätta nu i kommentarerna om de böcker ni läst på resestoppet.

Om Mãn har följande skrivit:
Enligt O
och dagarna går
Tant Augustas tekopp
Feministbiblioteket
Violens boksida
Bakbokmat


Om Morgon i Jenin har följande skrivit:
Mimmimaries böcker
Enligt O
och dagarna går
Frejas funderingar
MsHisingen
Feministbiblioteket
Boklandskap


Om Jord och aska har följande skrivit:
och dagarna går
Books & Poetry
Ugglan & boken
Boklandskap


Om Vitlöksballaderna har följande skrivit:
Lyrans Noblesser
Mest Lenas godsaker
Boklandskap
Bokdamenblog


Om Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända har följande skrivit:
Enligt O
och dagarna går
Tant Augustas tekopp
Books & Poetry
Feministbiblioteket
Boklandskap
Violens boksida

Bakbokmat bjöd också på läckerheter ur det vietnamesiska köket.

Greta på Blekingegatan

Lyssnar mycket förtjust på Lena Einhorns författaruppläsning av Blekingegatan 32 via Storytel, en av mina favoritsätt att läsa. Än så länge har Greta bara börjat på scenskolan, men jag känner mig redan uppslukad av berättelsen. Ibland är jag medveten om att det är min stora barndomsidol jag läser om, ibland är det bara vilken berättelse som helst. I vilket fall är den mycket bra, det finns en blandning av närhet och distans i texten som verkligen passar Garbo.

Tematrio - prisvinnare

Jag måste erkänna att jag i år varit ovanligt ointresserad av de Augustprisnominerade författarna. Men i fredags fick jag mail från dotterns lärare om att man i klassen skulle läsa Snöret, fågeln och jag av Ellen Karlsson och Eva Lindström. Därför känns det nu så klart extra roligt att just den boken tidigare ikväll prisades. Temat denna vecka blir därför prisvinnare, välj bland August eller andra priser. Berätta om tre prisade böcker du läst eller har lust att läsa.

1. Berömda män som varit i Sunne av Göran Tunström fick Augustpriset 1998. Tunström är ju en av mina favoritförfattare, och Berömda män som varit i Sunne är en av hans böcker jag både läst och gillat. Händelserna utspelar sig i slutet av sextiotalet i Sunne då den lilla staden får besök från månen. Detta är en helt underbar berättelse om det storslagna och det lilla livet.

2. Gregorius av Bengt Ohlsson fick Augustpriset 2004. Det här är en parallellberättelse till Hjalmar Söderbergs Doktor Glas, skriven utifrån pastorns perspektiv. Här berättar pastorn om sin bardom, den skamliga förälskelsen i hustrun Helga, sin oerhörda längtan efter kärlek, sin ensamhet och sin stora förtvivlan då han upptäcker att hustrun är otrogen. En fantastisk, nyanserad gestaltning av en längtande människa.

3. Adjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm fick barnpriset 2002. Det här är en närmast oumbärlig bok för alla barnfamiljer, en bok som på ett mycket pedagogiskt och lyhört sätt hjälper förskolebarnet att förstå döden. Kan inte rekommenderas nog mycket!


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Grattis alla barn och Selma

Idag är det både Internationella barndagen och Selma Lagerlöfs födelsedag. Här kommer därför lite passande boktips.

En av dotterns favoritbarnboksappar är Alla barns rätt av Pernilla Stalfelt. Här kan man läsa om barns rätt att få kärlek, lära sig simma, se på teater, vara som de är, tala sitt eget språk, gå i skolan, vara med sina föräldrar o s v. Appen är en tolkning av barnkonventionen, den är anpassad för barn, innehåller kloka saker och är jätterolig. Dessutom är den gratis! Läs mer här.

 

 

Selma Lagerlöf är en av mina favoritförfattare. Allra mest tycker jag om hennes lite längre romaner/romanserier, men även novellerna är läsvärda. Det finns t ex nu fyra fina novellixer av Selma som en ju kan passa på att köpa i julklapp till sig själv eller någon annan.

 

 

Grattis Hanna Nordenhök

GP:s litteraturpris tilldelades igår Hanna Nordenhök "för ett författarskap som djärvt banar sig väg från poesins linjer till romanens minnesdjup där det förflutna både faller sönder och består i en självlysande och exakt utmätt prosa". Snyggt formulerad motivering som väl sammanfaller med min upplevelse av Nordenhöks senaste roman Det vita huset i Simpang. Jag har ännu bara läst den senaste romanen, men jag är mycket nyfiken på Promenaderna i Dalby hage som även den tycks handla om barndom och moderskap. Grattis till priset Hanna, jag ser fram emot att läsa mer av dig.

Tematrio - Elisabeth

Det här egocentriska temat använde jag redan i fjol, men det duger allt att återanvändas. I morgon har jag namnsdag och namnet Elisabeth är så pass vanligt att det inte borde vara särskilt svårt att hitta litterära figurer eller författare med namnet. Berätta således om tre böcker skrivna av eller innehållande en Elisabeth (smeknamn och annan stavning godkännes så klart! Om ni är trötta på namnet Elisabeth kan ni gärna använda ert eget namn i stället!

1. Drottningen vänder blad av Alan Bennett är en mycket trevlig bok om hur den engelska drottningen (Elizabeth II) skaffar sig en hobby som visar sig påverka henne mer än hon och hovet väntat sig. Det ställer till med en hel del kalabalik!

2. Elizabeth Bennet får ju tack och lov den underbare Mr Darcy på slutet, men vägen dit är kantad av förvecklingar. Stolthet och fördom av Jane Austen fyllde 200 år i år, det borde väl firas?

3. Varför kom du inte före kriget? av Lizzie Doron (en variant av Elisabeth) är en fantastisk första del i en planerad trilogi om förintelsens överlevare och deras barn. Läs den!


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Doris Lessing

Doris Lessing har avlidit vid 94 års ålder. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 2007 med motiveringen ”den kvinnliga erfarenhetens epiker, som med skepsis, hetta och visionär kraft har tagit en splittrad civilisation till granskning”, en av de mer sunkiga motiveringarna i modern tid. Lessing erhöll under sin livstid en stor mängd litteraturpriser och hon var relativt produktiv. Själv har jag bara läst två av hennes böcker - Det femte barnet och Ben, ute i världen - och ingen av dem imponerade i särskilt hög grad. Olästa i min bokhylla finns också hennes debutroman Gräset sjunger och serien Våldets barn. Gräset sjunger är jag mest intresserad av att läsa, den tror jag att jag skulle gilla.

Läs mer t ex i SvD.

Cirkeln (repris)

(Firar att tredje delen av Engelsforstrilogin, Nyckeln, dök upp i brevlådan igår genom intensivt läsande och reprisering av de tidigare recensionerna.)

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, utgiven av Rabén & Sjögren, 2011

Jag började läsa Cirkeln utan högt ställda förväntningar, trots att boken tokhyllats av alla. Jag trodde ändå inte att jag skulle tycka att en ungdomsbok var något annat än, rätt och slätt, bra. Så jag bedrog mig! Efter bara några kapitel var jag helt uppslukad av berättelsen, jag återupplevde delar av min egen tonårstid och jag upprördes över de hemska, sorgliga händelserna. När jag läst fantasy tidigare har det funnits avstånd mellan min vardag och böckernas värld. Både Sagan om Ringen och Harry Potter-böckerna utspelar sig i andra världar, tider eller åtminstone länder. Men Engelsfors skulle (i alla fall nästan) kunna vara den lilla bruksort jag växte upp i. Igenkänningsfaktorn är hög, tyvärr även när det gäller tjejernas vardag, som är långt ifrån idyllisk.

I korta drag handlar Cirkeln om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter och de får en följeslagare (som inte verkar duga så mycket till). Samtidigt fortsätter det vanliga livet och det är inte så lätt att veta hur man ska hantera sina nya krafter. Dessutom händer allt fler hemska saker.

Det som framför allt slår mig när jag läser om tjejerna i Engelsfors är att deras röster känns så verkliga. Nu är jag ju inte tonåring längre och kan därför kanske inte uttala mig om hur man känner sig som ung idag, men författarna lyckas i alla fall gestalta hur jag kände mig. Och nog borde väl problemen med killar, betyg, föräldrar, kompisar, utseende o s v vara ungefär de samma idag? Dessutom väjer inte författarna undan, utan skriver även om de teman vuxna gärna vill låtsas inte existerar - d v s droger och sex. Och även dessa teman skildrar författarna på ett sätt som åtminstone jag känner igen.

När det gäller de magiska elementen blir jag förvånad över hur lätt jag accepterar dessa. Författarna lyckas på ett beundransvärt sätt integrera häxkraft och demoner med tjejernas vardag. Att tjejerna får olika magiska krafter speglar dessutom på ett snyggt sätt deras olika personligheter och svårigheter. Tjejen som känner sig osynlig lyckas verkligen bli osynlig och den mobbade tjejen får förmågan att kontrollera andras tankar.

Boken har flera huvudpersoner och det är såklart ett mycket smart grepp. Här finns olika tjejer att identifiera sig med och även om de på vissa sätt är utpräglade "typer" är de inte platta och ensidiga. Jag gillar dessutom verkligen att tjejernas olikheter och gamla konflikter inte automatiskt försvinner i och med att de får ett uppdrag, tjejerna förblir hela tiden tonåringar med starka viljor, behov och egenheter. De känns verkliga. Men snälla författarna, jag vill lära känna Ida lite bättre snart!

Den här boken är skriven av två författare och jag är ganska nyfiken på hur de burit sig åt när de skrivit. Jag upplever inte alls att det finns två olika "författarröster" undrar om de skrivit allt tillsammans?

Sammantaget är Cirkeln en helt fantastisk skildring av magi och realism. Handlingen är spännande, huvudpersonerna är psykologiskt trovärdiga och texten lättläst. Jag vill läsa fortsättningen nu!

Fler som skrivit om Cirkeln är Fiktiviteter, Snowflake, Zachan och DN.

Språkfyrverkeri (och mer sex) - Ulysses IV

Efter att ha rumlat runt en hel dag och större delen av natten har Leopold nu äntligen kommit hem igen. Och jag har både lyssnat till och läst de ofta citerade raderna om rumppussarna: "Han kysste hennes rumpas buktiga fruktiga luktiga pumpagump, på vardera buktande pumphemisfären, i deras buktiga fruktiga fukt, med smygande utdragna utmanande pumpfuktiga stusskyssar" (s 744).

Läs högt och njut av alla språkliga finesser, en sådan fantastisk översättning! Nu har jag således bara Molly Blooms berömda monolog kvar, sedan har jag läst hela Ulysses. Det har tagit tid och jag har läst både med stort intresse och med tydliga tecken på att vara uttråkad. Den här boken är helt enkelt så väldigt mycket.

Dessutom har jag både läst och lyssnat på en uppläsning av Reine Brynolfsson. Att lyssna till Ulysses är mycket svårt, man tappar lätt fokus då författaren ägnar sig åt diverse uppräkningar. Men som uppläsare är Brynolfsson helt enkelt magnifik. En del uppläsare förställer sina röster och dramatiserar texterna, men Brynolfsson verkar helt enkelt ha lika många röster som Joyce. Där texten ändrar stil och perspektiv följer Brynolfsson med hur smidigt som helst.

Jag återkommer med några avslutande reflektioner efter att jag läst Mollys ord.

Vitlöksballaderna

Vitlöksballaderna av Mo Yan, utgiven av Tranan, 2001, översättning av Anna Gustafsson Chen

Så har jag då läst min första bok av den nye Nobelpristagaren och ska försöka sammanfatta mina intryck. Det här blir inte någon renodlad recension utan snarare en blandning mellan en recension och en egocentrisk betraktelse över min personliga läsutveckling. För några år sedan försökte jag läsa en del kinesisk litteratur, men jag hade svårt att hitta något som passade mig. Min upplevelse var då att romanfigurerna var så platta, de verkade sakna inre liv och böckerna bestod till stor del av upprepningar av vedervärdiga händelser. Om jag läst Mo Yan då hade jag inte blivit så imponerad.

Men någonting har hänt med mitt sätt att uppfatta litteratur, min smak har på många sätt förändrats. Idag skulle jag beskriva mina tidigare svårigheter att läsa kinesiska författare som kulturrelaterade. Jag hade helt enkelt svårt att relatera känslomässigt till icke-västerländsk litteratur. Det har jag inte längre, sannolikt på grund av att jag de senaste åren läst en del afrikansk, latinamerikansk och asiatisk litteratur. Numera kan jag ta till mig texter som ligger ganska långt från mitt vanliga sätt att tänka och just detta gör mötet med Mo Yan så positivt.

Vitlöksballaderna handlar om en grupp fattiga bönder i det fiktiva Gaomi - Paradiset. Den vitlök alla bönder odlat på statens uppmaning går inte att sälja och korrumperade lägre tjänstemän pressar ur bönderna deras sista fen (ören) och deras blod, svett och tårar. Bönderna genomför en protestaktion som urartar i ett vålsamt upplopp med vandalisering och plundring. Massarresteringarna som därpå följer är skoningslösa, behandlingen av de arresterade vedervärdig och den påföljande rättegången farsartad. Invävt i berättelsen om böndernas uppror finns en tragisk kärlekshistoria.

Efter Peter Englunds tillkännagivande att Mo Yan tilldelas årets Nobelpris har Mo Yans politiska ståndpunkt kritiserats skarpt, framför allt av dissidenter i Kina. I Vitlöksballaderna riktas oerhört skarp kritik mot vissa representater för systemet, men inte direkt mot systemet självt. I alla fall inte så tydligt uttalat.

"Om ett parti eller en regering inte ser till folkets bästa har folket rätt att störta det eller den", (s 387).

"Jag hatar er korrumperade tjänstemän som viftar med kommunismens flagga bara för att förstöra partiets rykte" (s 343).

Handlingen i Vitlöksballaderna förs framåt och ackompanjeras av verser sjungna av de blinde sångaren Zhang Kou i Paradisets län. Texten i sången är smärtsamt vacker och ger berättelsen en poetisk inramning.

"Länshövding, dina händer är inte stora nog för att täcka himlen;
partisekreterare, din makt väger inte tyngre än bergen!
Det hemska som har hänt i Paradiset kan ni inte dölja,
folket har nämligen ögon."

I övrigt är handlingen berättad med knivskarp, detaljerad realism som kontrasteras mot invävda traditionella, magiska inslag. Här finns så mycket vidriga detaljer att man som läsare översvämmas. Fångar förnedras och misshandlas på de mest fruktansvärda sätt man kan tänka sig. Och inte kan tänka sig.

Sammantaget är Vitlöksballaderna en vacker, tragisk och vedervärdig skildring av hur de enskilda människorna faller offer både för omänskliga traditioner och ett korrumperat system. Mycket läsvärd.

Tematrio - avbruten läsning

Ibland blir det ju inte riktigt som man tänkt sig när man börjar läsa en bok. Vad gör man då? Läser ut i alla fall eller avbryter? Jag har på senare år börjat avbryta när jag inte lyckas bli intresserad av boken. Ibland gillar jag inte boken, ibland är det helt enkelt fel tidpunkt att läsa den och ibland gillar jag inte uppläsaren av en ljudbok. Berätta om tre böcker som ni inte läst ut!

1. Trots att Morgon i Jenin finns med på min egen världsutmaning orkar jag inte läsa ut den. Jag är säker på att andra kommer att fängslas av den, men jag tycker helt enkelt inte att storyn håller. Det är synd för palestiniernas historia behöver verkligen berättas.

2. Jag vill egentligen inte riktigt erkänna att jag avbrutit läsningen av Anna Karenina för jag gillade de 200 sidor jag läste. Men boken är helt enkelt så himla tung att den inte funkar på mina vanliga läsställen (mestadels i badet). Vi får väl se om jag lyckas återuppta den så småningom.

3. Om skönhet av Zadie Smith har jag försökt lyssna på två gånger, men gett upp båda gångerna. Boken verkar bra, men jag gillar inte den överentusiastiske uppläsaren.



"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Wolf Hall

Wolf Hall av Hilary Mantel, utgiven av Weyler Förlag, 2013, översättning av Jesper Högström

Wolf Hall tog lång tid att läsa, lång tid att smälta och lång tid att knåpa ihop några rader om. Allt är ju definitivt redan sagt om detta mästerverk av bokälskare, recensenter och prisjuryn som delar ut Man Booker-priset. Så det är ju bara att inse att jag inte har något nytt att tillföra, jag får nöja mig med att ansluta mig till alla andra beundrare.

Wolf Hall utspelar sig i England, under 1530-talet. Kung Henrik VIII är gift med Katarina som inte lyckas föda någon son. Kungen blir alltmer desperat, utan en son kommer familjen att förlora makten. Henriks enda val är att få äktenskapet annullerat så han kan gifta om sig. Den tilltänkta bruden är Anne Boleyn, kungens oskuldsfulla älskarinna. Men att få påven att annullera ett mångårigt äktenskap är inte någon lätt sak. Här gäller att intrigera på hög nivå. Till sin hjälp tar Henrik Thomas Cromwell, smedsonen som haft ett tufft liv och klättrat på ett närmast obegripligt sätt på maktens stege.

Den här romanen förtjänar verkligen alla superlativer. Texten är mastig och emellanåt är det svårt att hålla ordning på vem det är som berättar. Och i stora drag vet jag ju hur den här berättelsen kommer att sluta. Ändå kunde jag knappt slita mig från boken, och när jag inte läste gick jag omkring och funderade över Thomas, Henrik och Anne. Det skiljer hundratals år mellan oss, ändå blev personerna så otroligt levande för mig.

Texten är, som sagt, tät och fullspäckad av innehåll. Som lekman upplever jag språket som gammaldags på ett sätt som ger mig illusionen av att det är "korrekt" och tidsenligt. Jag undrar om författaren emellanåt testar läsarens vakenhetsgrad när hon använder pronomen utan att tydliggöra vem det är som åsyftas. Man måste verkligen vara alert när man läser.

Från ett psykologiskt perspektiv är porträttet av Thomas Cromwell det mest intressanta. Uppväxt i en fattig miljö med en hårdför far och få nära relationer utvecklas han till en mästare i manipulation. Han är socialt kompetent på en nivå som gränsar till psykopati. Samtidigt beskrivs han som en kärleksfull make och far som djupt sörjer förluster av familjemedlemmar. I Mantels skepnad är han onekligen en mycket fascinerande man.

Sammantaget är Wolf Hall en historisk roman i en helt egen klass. Den är inte särskilt lättläst, men den ger i gengäld den trägne läsaren lön för mödan. Ett mästerverk helt enkelt.

Andra som läst och skrivit är Och dagarna går, Fiktiviteter, Smålandsposten.

Du & jag

Du & jag av Katarina von Bredow, utgiven av Rabén & Sjögren, 2013

Nu har jag ägnat mig åt sträckläsning igen och även denna gång är det en barnbok som fångat mitt intresse så till den milda grad att jag, vuxna männskan, sitter på jobbet och längtar hem så att jag ska få fortsätta läsa. För första gången på mycket lång tid har jag upplevt den där förvirrande, oroande känslan man översvämmas av när man blir förälskad. Och jag har varit med Andreas i den panikartade sorg man drabbas av när hela ens vardag rämnar. Som tur är knöt författaren fint ihop handlingen mot slutet, men jag längtar redan efter nästa del i den här planerade trilogin.

Andreas går i femman och han är en av de "duktiga" eleverna. Han blir retad och kallas "Professorn", men får lite kompensation för detta när klasskamraterna beundrar hans fantastiska teckningar. Ibland har Andreas sällskap med Alicia till skolan och då pirrar det rejält i hela kroppen. När de närmar sig skolan tar dock Alicia en annan väg, hon går och sminkar sig och förvandlas till skol-Alicia. Och skol-Alicia låtsas inte om att hon och Andreas är vänner. I klassen finns också kaxige Kevin som bestämmer det mesta och ett gäng taskiga tjejer som det är viktigt att hålla sig väl med. Livet på mellanstadiet innehåller en hel del hinder att försöka ta sig över. Hemma har Andreas det bra, hans familj tycks vara av helylletypen. Men en dag råkar Andreas läsa ett sms på pappans telefon och allting förändras. Vem är egentligen pappan? Och varför skulle inte Andreas kunna förändras, bryta regler och börja hänga med de coola ungdomarna?

Å, så fint författaren gestaltar den vilsenhet man känner (oavsett ålder) när man inser att allt inte alls är som det verkar vara. Man gråter med Andreas när han inser konsekvenserna av pappans svek och man gläds med honom när han får sitt livs första riktiga kyss. Det komplicerade relationsspelet i skolan är skildrat på en mycket realistiskt och nyanserat sätt. Var och en har sin roll att spela och retsamma skratt, överdrivna suckar och taskiga kommentarer definierar vem du är i skolans dramaturgi.

Sammantaget är Du & jag en fantastisk berättelse om livet på mellanstadiet som jag tycker att alla barn borde få läsa - gärna i skolan där man sedan kan prata med dem om det som händer i boken. Själv ser jag som sagt mycket fram emot att få läsa fortsättningen!

Månadssummering - Oktober 2013

# Fjärde riket - Maria Nygren
# Bortbytingen - Selma Lagerlöf
# Flugan - Katherine Mansfield
# Sång till den storm som ska komma - Peter Fröberg Idling
# Det vita huset i Simpang - Hanna Nordenhök
# Och bergen svarade - Khaled Hosseini
# En herrgårdssägen - Selma Lagerlöf/Marcus Ivarsson
# Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien - Mohsin Hamid
# Wolf Hall - Hilary Mantel

En blandad kompott blev det denna månad.
Fjärde riket är en ungdomsroman om maktrelationer och utanförskap som rekommenderas.
Bortbytingen och Flugan är fina noveller som väcker känslor.
Sång till den storm är en kärlekstriangel med den blivande Pol Pot i en av huvudrollerna. Jag gillar en del och känner mig tveksam till en del saker i den här boken.
Nordenhöks poetiska roman handlar om moderskärlek och besatthet.
Seriefieringen av En herrgårdssägen är helt enkelt jättefin!
Hamids självhjälpsbok är en intelligent, vass satir över hur människor prioriterar i sina liv. Pengar eller kärlek?
Wolf Hall är en magnifik historisk koloss som är värd alla lovord den fått.

Tematrio - Ungdomsböcker

I väntan på att sista delen av Engelsforstrilogin ska komma ut har jag roat mig med att läsa en del andra ungdomsböcker. Eller roat mig kanske inte är riktigt rätt ord, böckerna har varit ganska ruggiga. Berätta om tre bra ungdomsböcker!

1. Intet av Janne Teller är en nattsvart berättelse meningslöshet. Berättelsen är tidlös och universell, den speglar människans försök att finna/skapa en mening med livet. Dessutom visas på ett övertygande sätt hur handlingar kan eskalera, hur man kan drivas med i en till synes oundviklig utveckling som ligger utom den egna kontrollen. Och den visar hur fel det kan bli när vuxenvärlden är frånvarande i det som är angeläget för ungdomar.

2. Fjärde riket av Maria Nygren handlar om några utstötta tjejer som beslutar sig för att använda sig av Hitlers modell för att ta över skolan. De lyckas över förväntan men resultatet blir inte så demokratiskt och gott som de tänkt sig. Fjärde riket har många drag som placerar den någonstans mellan en realistisk berättelse och en ond saga. En suggestiv bladvändare.

3. Hitta Violet Park av Jenny Valentine är en udda, mycket charmig berättelse om en killes sökande efter en försvunnen far och skapande av en egen identitet. Författaren har en fantastisk förmåga att skildra ungdomars livsvillkor och inre turbulens. Hon lyckas fånga tonårens röst exakt. Texten har ett humoristiskt tilltal även om innehållet är allvarligt, vilken gör boken mycket lättläst.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Månadssummering - September 2013

# Lyckliga Moskva - Andrej Platonov
# Viviane Élisabeth Fauville - Julia Deck
# Levande och döda i Winsford - Håkan Nesser

Mängdmässigt sett den sämsta månaden på år och dag. Men vilka bra böcker!

Nessers deckare är en av hans bästa och den mest skrämmande jag läst av honom. Jag vågade inte läsa på kvällen utan blev tvungen att sträckläsa på dagtid.

Decks historia är en suggestiv berättelse där man inte kan känna sig riktigt säkert på något - fantastiskt bra.

Platonovs bok om symbolen för den lyckade ryska kommunismen är en ganska udda berättelse som fyller mig med vemod.

Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien

Så blir du snuskigt rik i det snabbväxande Asien av Mohsin Hamid, utgiven av Natur & Kultur, 2013, översättning av Rebecca Alsberg

Såg ni Mohsin Hamid i förra månadens Babel? Om inte tycker jag verkligen att ni ska göra det, han berättar så fint om hur han ser på livet, sina böcker och sina läsare. I Så blir du... försöker Hamid sammanfoga en modern "hur man blir rik-bok" med sufisk poesi, d v s med en kärleksberättelse.  Hamid beskriver alla sina tre böcker som kärleksromaner i någon form, i Så blir du... är syftet att utforska relationen mellan kärlek och ägande. När Hamid pratar om kärlek blir jag alldeles varm i hjärteroten, särskilt när han berättar om förälskelsen mellan dottern och hennes farfar. Vidare berättar Hamid att målet med hans skrivande är att nå dem som inte vanligtvis läser "finlitteratur". Därför skriver han roligt och kort. Det finaste omdömet han fått av en läsare i Pakistan är: "det är den enda bok jag läst". Jag har tidigare läst och hyllat författarens Den ovillige fundamentalisten, Så blir man ... är en helt annan typ av bok, men den är definitivt lika läsvärd.

Huvudpersonen föds i en mycket fattig familj på landsbygden i ett land som kan vara Pakistan. Det är bara med nöd och näppe han överlever diverse sjukdomar och nödlägen under de tidiga barndomsåren. Tack vare att familjen flyttar till stan förändras framtidutsikterna och så länge pojken följer de uppmaningar han får i texten går allt hans väg. Och pojken gör de mesta rätt, han följer lydigt uppmaningar som: ”undvik idealister”, ”var beredd att ta till våld” och ”bli inte kär”. Eller nja, det är väl kanske lite tveksamt om han verkligen undviker att bli kär. Kanske är det snarare så att han blir kär i någon som i sin tur följer uppmaningar om att se till att lyckas, bli rik och berömd. Sakta men säkert bygger huvudpersonen upp sin affärsrörelse och visst måste man säga att han blir både rik och framgångsrik. Men hur lycklig blir han av detta?

Texten är skriven som en självhjälpsbok där huvudpersonen i varje kapitel överöses av "goda" råd uttryckta i du-form. I 12 steg når du lycka och rikedom och du följer dessa råd. Precis som Hamid avsett är texten lättläst och passar både den vane och den mer ovane läsaren. Det här är dessutom en av de mest originella och mest skruvade romaner jag läst. Man asgarvar åt dråpliga händelser, nickar instämmande åt vassa formuleringar, gråter över en galen värld och förförs av en underbart vacker kärlekshistoria.

Mohsin Hamid är en författare jag tycker att alla verkligen borde läsa, han har något klokt att säga och han gör det på ett underhållande sätt. Missa inte!

Andra som läst är och dagarna går, svd.

Jorden Runt IV - Asien

Det är redan dags för etapp tre, jag har lite svårt att hänga med. Nu är det dags för Asien, en av mina favoritvärldsdelar. Den enda bok jag läst innan vår resa är Vitlöksballaderna, jag hoppas verkligen hinna läsa ett par, tre av de andra under november. Flera av böckerna är relativt tunna (till sidantal), Vitlöksballaderna är säkerligen den mest krävande. Men den är bra! Beskrivningarna är som vanligt lånade av förlagen/bokhandeln.

 

Susan Abulhawa - Morgon i Jenin (Palestina)

Susan Abulhawa gestaltar de mänskliga aspekterna på en av vår tids mest svårbearbetade politiska konflikter och visar på varje människas behov av ett hemland, sammanhang och trygghet.

Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt.

Zeina Abirached - Svalornas lek: Dö, Resa, Återvända - (Libanon)

Svalornas lek är en självbiografisk serieroman från inbördeskrigets Beirut. Zeina Abirached växte upp bara några meter från demarkationslinjen, en plats där granatbeskjutning, utegångsförbud och grannar som dödades var en självklar del av vardagen. För att skydda barnen från krigets verklighet försökte Zeinas föräldrar göra händelserna runt omkring till en spännande saga, eller en lek. Men ibland kom verkligheten alltför nära. Svalornas lek utspelar sig under en enda natt, i hallen till Zeinas barndomshem. I detta lilla rum, som är hyreshusets säkraste plats, har alla grannar tagit skydd undan de plötsligt uppblossande striderna. Här berättar de sina historier, visar sin sorg och skräck samtidigt som de gör allt för att upprätthålla den krackelerande illusionen av vardag inför Zeina och hennes lillebror, vars föräldrar fångats i granatregnet på väg hem.

I starka, kontrastrika teckningar som jämförts med Marjane Satrapis hyllade Persepolis blottlägger Zeina Abirached en liten bit av krigets vardag. Här finns ingen storpolitik, inga truppförflyttningar och ingen senti-mentalitet. Bara en önskan om att det ska ta slut och att alla ännu ska vara vid liv när morgonen kommer.

Mo Yan - Vitlöksballaderna - (Kina)

Bönderna i Paradisets län har länge levt under svåra omständigheter. Regeringen har uppmanat dem att odla vitlök, men överproduktion gör snart grödan osäljbar. Bönderna kan bara med smärta se på när skörden ruttnar på fälten under den gassande solen. Missnöjet exploderar i ett våldsamt upplopp. I den skoningslösa våg av massarresteringar som följer krossas familjer, vänner och älskande.

Vitlöksballaderna är en brutal och förgörande vacker roman, om en grupp bönders uppror mot den korrupta och maktfullkomliga kinesiska byråkratin under åttiotalet. Med sin säregna stil skapar Mo Yan en värld som flödar över av dofter, smaker och synintryck, där de allra grymmaste handlingar skildras med samma självklarhet som en älskandes smekning.

Mo Yan (pseudonym för Guan Moye) är född 1955 och uppvuxen i Gaomi i Shandongprovinsen i nordöstra Kina. Mo Yans verk har översatts till ett dussintal språk och han är i dag en av Kinas mest framstående och lästa författare. Det internationella genombrottet kom med romanen Det röda fältet (1997), som väckte sensation när den gavs ut i Kina 1987 och även har filmatiserats. Mo Yans böcker utspelar sig i ett på samma gång vackert och störande universum. I flera romaner återvänder han till sin hemtrakt på den kinesiska landsbygden, Gaomi härad, som han i Det röda fältet beskriver som »den vackraste och fulaste, vanligaste och ovanligaste, heligaste och mest depraverade, mest heroiska och uslaste, mest stordrickande och hetast älskande platsen i hela världen«.

Mo Yan tilldelades Nobelpriset i litteratur 2012.

Kim Thúy - Mãn (Vietnam)

Mãn är en kvinnas kärleksförklaring till de kvinnor som i tur och ordning födde henne, gav henne mat och uppfostrade henne. Som nyfödd övergavs hon av en tonåring i trädgården till ett buddistiskt tempel som låg högt uppe på en flodbank vid en av Mekongflodens slingrande tentakler. En nunna tog hand om henne och livnärde henne på risvatten och bröstmjölk från en kvinna i området, innan hon lämnade henne vidare till ytterligare en kvinna som var lärarinna på halvtid och spion på heltid.

Mãn är också en berättelse om snedvriden kärlek, en kärlek som måste tystas ner och aldrig får flöda fritt; en kärlek som inte får präntas in i minnen och historier. Men på en plats långt bortom tropisk hetta, där skira snöflingor sakta singlade ner, fanns en enkel och oförställd kärlek. En vanlig kärlek född ur ett vanligt möte med en vanlig man, något som för henne var mycket ovanligt. Om Ru handlade om att lära sig att överleva, är Mãn ett utforskande av kärleken.

Mãn betyder "full av lycka" eller "att det inte finns något mer att längta efter", eller "att alla önskningar har gått i uppfyllelse".

Kim Thúy lämnade Vietnam som båtflykting 1978, tio år gammal. I dag är hon bosatt i Montreal med sin make och deras två barn. Kim Thúy har arbetat som översättare, advokat och krögare. Hennes debut Ru blev en fantastisk succé i Quebec 2009 och tilldelades Kanadas finaste litteraturpris, Governor Generals Award, och det franska Grand Prix RTL-LIRE 2010. Sedan dess har Ru översatts till närmare tjugo språk och utgavs på svenska 2011 av Sekwa. Även här möttes både boken och Kim Thúy av ett entusiastiskt mottagande. Mãn är hennes tredje roman och den fick stor uppmärksamhet när den släpptes i Kanada i april 2013.

Atiq Rahimi - Jord och aska (Afghanistan)

Jord och aska engagerar på ett djupt mänskligt plan, och utplånar därmed gränser och geografiska avstånd som bara skönlitteratur förmår göra. HD

"Boken Jord och aska är rörande. Den visar sorgen så sann, som ett ödsligt tillstånd, ett öde land. I den akuta sorgen är människan borta från sig själv, slagen i spillror, utanför livet, fastän hon tvingas underkasta sig levandet. Det är lidande, det är smärta. Som märkvärdigt nog går att skildra." DN

En gripande berättelse som utspelar sig i Afghanistan under den sovjetiska ockupationen. Dastaguir, och hans sonson Yassin reser från sin hemby för att söka upp Yassins far som är gruvarbetare i en annan del av landet. Bakom sig lämnar de en utplånad by och alla deras familjemedlemmar är döda. På nätterna drömmer Dastaguir om livet i byn som gått förlorat, på dagarna oroar han sig för sin sonson som är döv efter en granatattack. Yassin är svårt chockad av allt han fått genomleva och tror att soldaterna har stulit alla världens ljud.

Boken filmatiserades 2004, i regi av författaren och belönades vid filmfestivalen i Cannes.

Atiq Rahimi kommer från Afghanistan, men lämnade sitt hemland under Sovjets ockupation och har sedan dess främst varit bosatt i Frankrike. Hans förra roman Tålamodets sten belönades med Prix Goncourt.

Fjärde riket

Fjärde riket av Maria Nygren, utgiven av Bonnier Carlsen, 2013

Det händer inte särskilt ofta nu för tiden att jag avstår sömn för att läsa klart, men så blev det i natt. För jag kunde helt enkelt inte lägga ifrån mig Fjärde riket innan jag kommit till sista sidan. Den här berättelsen är framför allt oerhört spännande och mycket provocerande. De frågeställningar som tas upp är de gamla klassiska; helgar ändamålen medlen? Kan en diktator stå som garant för att demokratiska beslut genomförs? Kan man använda sig av Hitlers manipulativa modell för att förändra något till det bättre?

Det är i alla fall vad femtonåriga Blenda försöker göra. Hon kommer nyinflyttad till staden och börjar på Ängholmsskolan, där hon snabbt upptäcker att skolan totalt kontrolleras av den supersnygga, bitchiga Hedvig. Hedvig bestämmer vilka som får vara med i gänget och hon bestämmer vilka som ska stötas ut. Blenda gör ett försök att bli accepterad, men misslyckas fullständigt. I samband med att hon och två andra tjejer studerar Hitlers väg till makten väcks tanken att imitera hans tillvägagångssätt. Med hjälp av den godhjärtade, sorgsna LSD och Penny, flickan som blir en kopia av sina vänner, genomför hon ett kuppförsök - och misslyckas. Men vid andra försöket blir resultatet ett annat, plötsligt lyssnar hela skolan, inklusive skolledningen, på de tre tjejerna. Kan något gott komma ur detta?

”Såklart var Hitler ett svin”, säger Blenda till Penny och LSD när hon försöker beskriva sin idé för dem. "Men vi ska inte ta hans idéer. Det handlar inte om vad han sa, utan hur han sa det." Hitler var en tönt, men han fick alla att lyssna. "Och om han lyckades skapa ett nytt rike så borde väl vi åtminstone klara av att ta över klassen" (s 97f).

Berättelsen om Blenda och skolans hierarkier har givetvis många likheter med de typiska amerikanska filmerna om nördar som ger igen och blir populära. Skillnaden är dock att Nygren har skrivit en bok som är mer komplex och ifrågasättande. Det är inte så enkelt att veta vem man ska "heja" på. Om boken hade varit riktad till vuxna hade jag velat ha ytterligare några lager, men som tonårsbok uppfattar jag Nygrens bok som "lagom" utmanande. Det här är helt enkelt en berättelse om gruppdynamik som säkerligen är lättare för många av dagens tonåringar att relatera till än till Flugornas herre. Vill man ha lite mer svärta kan läsningen tematiskt gärna kompletteras med Intet av Janne Teller.

Fjärde riket har många drag som placerar den någonstans mellan en realistisk berättelse och en ond saga. En del av huvudkaraktärerna är ensidigt skildrade, de vuxnas flathet är lite väl överdriven och berättelsen innehåller en del riktigt skruvade moment. Som jag uppfattar det är detta dock inte någon nackdel, maktens mekanismer framträder tydligare mot en något stiliserad bakgrund.

Sammantaget är Fjärde riket en suggestiv bladvändare som ställer frågor om makt och godhet/ondska på ett sätt som säkerligen tilltalar och engagerar många ungdomar. Läs boken tillsammans med dem.