Drakriddare av Jo Salmson, illustrerad av Åsa Ekström, utgivna av Bonnier Carlsen.
På uppdrag av dottern tar jag mig i kragen och skriver en recension av hennes absoluta favoritbokserie Drakriddare. Serien består av sex böcker - Tam tiggarpojken, Tams svåra prov, Jakten på Tam, Tam i drakarnas stad, Tam och drakupproret, Tam och nydraken. Berättelsen handlar om den fattige, föräldralöse Tam vars liv totalt förändras då han en dag börjar höra en röst i sitt huvud. Tam visar sig vara utvald att bli den nye drakriddaren, men detta tas inte emot positivt av de adelsfamiljer som anser sig äga drakarna. Många äventyr, faror och nya vänner väntar Tam på hans uppdrag att hitta nydraken.
Dottern har fullständigt tokälskat böckerna om Tam. Hon har läst delar själv, men mestadels har jag högläst. Och jag har inte varit nödbedd, böckerna har fängslat mig också. Salmson skriver med ett fantastiskt driv och ofta med en riktig cliff hanger (vad heter det på svenska?) i slutet av kapitlet. Böckerna tillhör fantasygenren (för barn) och bygger på klassiska sagomoment som att övervinna faror och uthärda svårigheter för att bli värdig belöningen. Författaren förvaltar traditionen väl i serien om Tam.
Berättelsen tar fasta på barns ensamhet och visar olika lösningar att övervinna denna. För dottern innehöll handlingen flera överraskningar som hon gärna ville berätta om. Men vi har kommit överens om att inte skriva om dessa på bloggen för att inte förstöra överraskningen för andra barn. För den vuxne är handlingen mer förutsägbar.
Böckerna om Tam innehåller rikligt med svartvita teckningar i mangastil som förstärker de mest dramatiska ögonblicken. Illustrationerna fungerar fint som komplement till texten.
Drakriddares styrka är spänningsmomenten och skildringen av vänskapen mellan människor och människor och drakar. Böckerna rekommenderas till alla barn som behöver få ökad läslust och uppleva hur det känns att läsa något som är så spännande att man bara vill ha mer.
Instämmer i hyllningen.
SvaraRadera