Med 39 graders feber är det tur att vi just nu läser barnlitteratur i utbildningen, den är i alla falllättare att läsa än en del lyrik vi tidigare läst. Fast jag är inte så säker på hur jag uppfattar böckerna och jag har som vanligt valt att läsa litteraturen innan jag läser den "förklarande" facklitteraturen.
Gummi-Tarzan av Ole Lund Kirkegaard handlar om en pojke som blir mobbad i skolan och trakasserad av sina föräldrar. När han en dag får en önskan uppfylld ger han tillbaks med samma mynt. Dagen därpå är allt som vanligt igen. Boken är skriven på ett dråpligt sätt och kan säkert vara roande och väcka igenkännande. Men jag kan inte låta bli att tycka att det är tråkigt med ett innehåll som bara förstärker att inget går att förändra, att de utsatta så fort de får en chans bara vill hämnas, "offret blir bödel när
tillfälle bjuds" som Cordelia Edvardson formulerar det i Bränt barn söker sig till elden.
Pippi Långstrump i Söderhavet antar jag finns med som kurslitteatur för att väcka debatt. Boken innehåller uttryck och teman som vi idag anser vara rasistiska. Som jag ser det är detta inget som föranleder att en bok inte ska läsas, däremot ska den läsas i ett sammanhang där man pratar med barnen. Uttrycker "negerkung" är väl det de flesta hänger upp sig på, men det är lika viktigt att prata om de koloniala normer som speglas i och med att en vit man med automatik blir kung.
Kalle och chokladfabriken har jag bara läst drygt hälften av ännu. Jag tycker spontant att den är jätterolig. Men kanske kommer budskapet i boken som helhet att vara lite tråkigt sedelärande? Vi får väl se hur det går.
Vad tänker ni kring de barnböcker vi läser på kursen?
Kalle och chokladfabriken är en klassisk högläsningsbok i mitt klassrum. Jag läser den gärna trots att den är ngt präktig. Dahl kan det där med fantasterier!
SvaraRaderaRoald Dahl kan vara präktig på ett roande sätt, det är befriande!
SvaraRaderaNu har jag läst utt den och håller med er beskrivning av den som präktig på ett underhållande sätt.
SvaraRaderaTycker båda dessa är roliga och bra. Jag håller med om din invändning, men det var värre i alla amerikanske highschoolfilmer som jag såg som tonåring. Den tjabbige skulle alltid förnedras så mycket som möjligt på det lyckliga slutet. Obehagligt.
SvaraRaderaGummitarzan älskade jag när jag var liten!
SvaraRaderaUsch ja, jag vet vilken typ av film du menar, Ingerun.
SvaraRaderaDet verkar som om många barn verkligen älskar Gummi-Tarzan :)
En till som tyckte om Gummitarzan som barn, men jag tycker inte riktigt att den håller längre. Chokladfabriken har jag läst för klasser i ett par omgångar, men stör mig lite på sättet som Dahl skriver, svårt att läsa högt. Chokladfabriken är förresten en av väldigt få böcker där jag tycker att filmen (den med Depp som Wonka) är bättre än boken.
SvaraRadera