Möss och människor

Möss och människor av John Steinbeck

Så har jag då till slut läst Möss och människor av John Steinbeck. Och under hela läsningen hoppades jag intensivt på ett lyckligt slut. Trots att jag ju egentligen visste... Av Steinbeck har jag tidigare bara läst Öster om Eden, en av mina absoluta favoritromaner. I bokhyllan står ännu Vredens druvor oläst, jag är tämligen säker på att även denna kommer att falla mig i smaken.

Möss och människor handlar om vänskapen mellan två män och handlingen utspelar sig på 30-talet under depressionstiden i Kalifornien. Det urstarke, förståndshandikappade Lennie och hans kamrat George arbetar på olika gårdar och drömmer om ett eget ställe. Många missförstånd uppstår kring Lennie som är så stark att han råkar göra illa, fast han inte vill.

I Möss och människor är människoporträtten stiliserade "typer" snarare än fullödiga personligheter. Berättelsen fokuserar mer på handlingar än på tankar och känslor. Slim är den gode mannen som visar omtanke om både människor och djur, den f d boxaren Curley är aggressiv och tycker omedelbart illa om Lennie. Curleys fru, den karikerade skökan, utlöser de onda mekanismerna.

Steinbecks styrka i denna bok ligger i förmågan att gestalta värmen och närheten mellan de två vännerna, trots en tuff jargong. George tar hand om Lennie när denne råkar ställa till det, han behandlar Lennie som om han vore en yngre bror. Kontrasten mellan den nära vänskapen och det hårda livet som kringströvande lantarbetare bidrar till att göra denna berättelse till en stor klassiker.

Steinbeck beskriver miljöerna så att man kan känna solens hetta och han kombinerar detta med kärva, trovärdiga dialoger. Språket är enkelt, orden väl valda att föra handlingen framåt och skapa en ångestfylld förväntan hos läsaren. Denna korta, lilla bok handlar i grunden om svåra frågor som klass, skuld, ansvar och straff.

Sammantaget är detta en helt fantastisk berättelse om människans ondska och godhet.