"Det tar tid att göra resan i motsatt riktning, att gå så långt tillbaka som möjligt, till den första känslan av avsmak, de första matvarorna som slängdes ut ur kylen utan förvarning, gå ännu längre tillbaka, där hon från ingenstans måste gräva fram orörda sår som förvarats i kylrum, för att försöka förklara hur symtomet uppstått eller valts ut. Försiktigt får hon plocka fram dessa minnen, som ofta ligger huller om buller, likt slaktade grisar upphängda i fötterna med skinnet fläckat av torkat blod, hon måste stålsätta sig för att inte rygga tillbaka inför den ruttna lukten som omger dem och förhindrar att man uppehåller sig där alltför länge." (sid 29) ur den mycket läsvärda
Dagar utan hunger av Delphine de Vigan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar