August Strindberg 2012, del I

Det är mycket August just nu. Jag vågade ju inte riktigt anmäla mig till Jessicas utmaning (eftersom jag inte tycks klara av att fullfölja utmaningar) men jag har faktiskt både läst och lärt mig en hel del om vår store August.

I långnovellen/kortromanen Ensam möter vi en åldrad Strindberg, en trött man som tillbringar slutet av sitt liv i ensamhet. Borta är hetsporren, den gamle författaren har valt att leva i lugn och ro, närmast totalt isolerad. Han studerar i stället förbipasserade människor från fönstret och förvandlar det han ser till berättelser. Den tes som framförs är att ensamhet är nödvändig för att kunna skapa konst, för att kunna omvandla verkligheten till dikt. Tempot i berättelsen är långsamt och stämningen melankolisk.

Klassikern Hemsöborna har jag tidigare både läst och sett filmatisering av. Nu lyssnade jag på den som ljudbok. Handlingen känner nog de flesta till, det här är berättelsen om hur den förslagne Carlsson förmår änkan Flod att gifta sig med honom i syfte att ta över gården. På ytan ter sig Hemsöborna som en lättsamt tragikomisk folklivsskildring, men den innehåller även en suverän psykologisk gestaltning av människans självupptagenhet och hänsynslöshet. Det här är en av Strindbergs mer lättillgängliga berättelser och den passar bra som introduktion till författarskapet.