Hundra år av ensamhet

Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez

Hundra år av ensamhet är en släktkrönika som utspelar sig i  den lilla byn Macondo, en isolerad by i Colombias träskmark. Här får vi följa familjen Buendías liv och leverne under hundra år, hundra år som präglas av ensamhet och utanförskap.  Byns grundare och folkets ledare, José Arcadio Buendía, intresserar sig för magi, uppfinningar och vetenskap, men lyckas aldrig riktigt med sina företag. Han slutar sina dagar fastbunden under en kastanj, mumlandes på latin. Även efter döden fortsätter den förste José Arcadio att delta i familjens liv på ett påtagligt sätt. Urmodern Ursula åldras mycket långsamt och blir långt över hundra år. Hon håller familjen samman och tar hand om alla ättlingar till sönerna, som på olika sätt hamnar i hennes hus. Den ene sonen, överste Aureliano Buendía, ägnar sitt liv åt att leda det ena upproret efter det andra mot den konservativa regeringen. De efterföljande ättlingarna få alla namn efter José Arcadio och Aureliano och på många sätt tycks allas liv vara en upprepning av de föregåendes.

I romanen trängs den ena färgstarka personligheten med den andra. Här finns inga personer som är "lagom", de har alla olika extrema karaktärsdrag. Kvinnorna är ofta undersköna, egensinniga och ovilliga att ge sig hän åt kärlekens fröjder. Eller så ger de sig fullständigt hän och förlorar allt. Männen är starka, krigiska och ofta våldsamma. Dessutom får många av männen fixa idéer, som de aldrig kan släppa. Gemensamt för både männen och kvinnorna är oförmågan att uppleva närhet. De ägnar sig ofta åt något "kall" i stället för att bilda familj och leva i gemenskap med andra.

Det är blandningen av realism och magi som gör Hundra år av ensamhet till en stor läsupplevelse. Berättelsen kryddas med spöken, flygande mattor och odödlighet. Tiden tycks stå still i Macondo och människorna tycks mer vara förlängningar av varandra än unika identiteter. Realistisk är dock den del av berättelsen som handlar om hur det allsmäktiga banankompaniet tar över allt i byn och lämnar den skövlad. Detta är berättelsen om byns, Colombias och latinamerikas tragiska öde.

Texten i romanen flyter fram över sidorna och översvämmar läsaren. Meningarna är ofta långa och kräver läsarens fullständiga uppmärksamhet. Stämningen i romanen är både humoristisk och vemodig, det här är en roman som kan läsas på olika sätt. Motsatserna präglar både språk och handling, här finns magi och realism, sorg och humor, skapande och destruktivitet, kärlek och ensamhet. Framför allt finns här en stor, tung ensamhet.

Sammantaget är Hundra år av ensamhet en helt unik berättelse, som förmedlar starka känslor. Den rekommenderas varmt.

Andra som läst och skrivit om boken är Nobelprisprojektet, The Book Pond.

Stringhylla

Mitt i all omorganisation av husets böcker har jag blivit förkyld. Arbetet går långsamt och böckerna belamrar just nu alla möbler. Men inte kan man gnälla för det när maken blir klar med "dörrbokhyllan" idag och när ett fin stringpockethylla är på väg hit.

Bokhyllestädning

Ojoj, en så'n bokhyllestädhelg jag haft! Det hela började med att jag köpte en fin string pockethylla, (bild kommer snart :-) Detta ledde ju till att jag fick sortera om lite och dra fram alla böcker jag haft undanstoppade i skåp. För att få bättre plats kom jag på att det kanske var dags att sätta in gamla foton i album.... Det tog naturligtvis två dagar att bli färdig med. Därefter var det dags att återgå till böckerna. Fram med allt! Maken kom då med den strålande idén att han skall bygga mig en bokhylla i en dörröppning vi stängt igen (för att få plats med en bokhylla på andra sidan så klart). Helt plötsligt kommer jag att få 7 hyllmeter bokhylla! Fröjdas med mig! Dessvärre är absoluta merparten redan intecknad av undangömda böcker som nu skall ut och luftas igen.

Som ni kanske förstår har jag inte hunnit med att göra ngn Tematrio, men det kommer en senare.

Bokbloggaren Elina

Läslusen Elina bloggar om sitt läsande och hon har satt upp en hel del mål för 2012. Under året ska Elina läsa minst 5 stycken klassiker, fullfölja utmaningar hon åtar sig, pricka av minst 12 för henne okända författare och innan 2013 anländer läsa minst 50 skönlitterära böcker. Lycka till!

Varför läser du?
Det finns olika anledningar till varför jag läser. För det första för att det alltid har känts som ett naturligt tidsfördriv eller en naturlig sak att göra, egentligen sedan den dagen jag lärde mig läsa. Men nu för tiden handlar det också om att läsa för att bredda mina vyer, för mitt skrivande och ordförrådets skull, för att bredda mina kunskaper inom svenskämnet och mina kunskaper inom genrer samtidigt som jag mer och mer börjar inse att genre blir svårare och svårare att fastställa… Och jag har säkert glömt någon anledning…

Vad skulle du ägna dig åt om du inte läste?
Om jag inte läste antar jag att jag kanske skulle slappa ännu mer framför TV-soffan, kanske kolla mer på film eller försöka träna mer än vad jag gör idag. Jag skulle kanske försöka skriva mer än vad jag gör eller försöka utveckla teckningen som jag tappat bort under åren… Kanske skulle jag baka oftare...

Berätta lite om dig/din blogg. Varför bloggar du?
Ja, jag heter Elina. Jag bor i Jönköping tillsammans med mina två katter och jag läser till lärare. Numer har jag ett och ett halvt år kvar och kommer med det ta min examen i juni 2013. Jag pluggar religion och svenska och brukar passa på att läsa lite extrakurser, varav jag satsar på kreativt skirvande just för stunden. Jag startade upp min bokblogg i augusti 2011 och har med det inte bokbloggat jättelänge. Men jag trivs förvånansvärt bra med valet att börja bokblogga. Ielinashylla, kändes till slut som ett bra namn på bloggen, då det främst handlar om böckerna i min hylla, men självklart också handlar om böckerna jag lånar också… Jag kryddar också bloggen då och då med mitt kreativa skrivande.

Jag bokbloggar delvis för att jag alltid läst och för att jag älskar böcker. Men den verkliga anledningen till att jag till slut började bokblogga handlade om att jag börjat försumma de skönlitterära böckerna i virrvarret av allt kurslitterärt, så för min del har det också varit en klackspark och en motivation att börja balansera upp läsningen som jag tappat bort på högskolan och faktiskt saknat riktigt mycket. Jag är glad att jag hittat tillbaka. Nu handlar bloggen om att upprätthålla det jag en gång tappat bort och funnit tillbaka till.

Favoritbok?
Jag måste nog fortsätta hålla fast vid Harry Potter som serie, men kan inte bestämma mig för vilken av böckerna som är bäst. Om någon pressade mig, så skulle jag kanske svara Harry Potter och Den flammande bägaren. Det var ändå en av de första böckerna som gjorde att jag insåg att jag verkligen älskade Harry Potter som serie, även om jag länge kämpat emot strömmen och envist undvikit att läsa böckerna…

Den har magi, spänning och allt det förtrollande som trollkarlsvärlden har att erbjuda. Den innehåller konflikter, bra personbeskrivningar och låter fantasin jobba på högvarv när det gäller att skapa egna inre bilder. Om man ändå hade lite uns av den fantasin som J. K. Rowling uppenbarligen har.

Favoritförfattare?
Den här är så himla svår eftersom jag har flera favoriter och jag ständigt fyller på listan och ibland låter vissa författare kanske till och med glida av listan. Men John Ajvide Lindqvist, Johan Theorin, Johanna Thydell, Liza Marklund och Jodi Picoult är några favoriter.

Favoritkaraktär?
Den här är riktigt lurig att svara på. Jag vet inte om jag har någon absolut favoritkaraktär. Jag gillar många karaktärer på många olika sätt och kan verkligen inte bestämma mig för någon speciell…

Vad får dig att gilla en bok?
Jag är en av dem som kan ge böcker en chans väldigt länge. Jag kan läsa över hundra sidor innan jag känner att det är något bra… Men det som får mig att gilla böcker är karaktärerna, atmosfären eller själva historien. Om något av det vinner mitt hjärta, så vinner också boken mitt hjärta. Men jag är inte helt insnörd på endast en genre eller liknande, utan lite av en allätare. Det är alltid bra med en igenkänningskänsla eller också det där alldeles oväntade som kittlar på ett underbart sätt i magen eller vidrör ens hjärta…

Mest överskattade bok?
För min del är Narnia-serien överskattad. Jag kan inte sätta fingret på varför jag inte gillar serien. Men jag bara tycker att den känns platt och lite livlös på något sätt. Jag har hört så mycket bra om serien. Det är så många som verkar älska serien och som börjat älska fantasy tack vare den. Men den förtjänar inte på långa vägar så mycket beröm enligt mig. Det är nog den mest överskattade boken på min läslista.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit? Varför?
Här är jag väl lite inne på Harry Potter igen. Jag önskar att jag skrivit till exempel Johanna Thydells Ursäkta att man vill bli lite älskad, men jag har nog lite samma slags författarröst. J. K. Rowling är annat! Jag skulle inte kunna skriva så inlevelsefullt om en värld som delvis inte existerar! Jag önskar verkligen att jag skulle kunna det! Jag drar till med Harry Potter och Den flammande bägaren igen, trots att jag inte skrivit om den specifika boken på min blogg. Men Harry Potter har berört mig mycket.
Den här författaren vill du ge Nobelpriset?
Jag hade verkligen önskat att Astrid Lindgren hade fått priset. Verkligen… Vem har gett sådant avtryck på en hel generation barn, vuxna och till och med barn och vuxna än idag? Inte bara i Sverige. Det säger ganska mycket om att Nobelpriset borde varit hennes ett år.

Hur väljer du de böcker du läser?
Det är en blandning mellan att ha hört talas om böcker, författare och även i vissa fall tack vare filmatiseringar eller genom att lockas av framsidan.

Ditt bästa boktips?
Mitt bästa boktips just nu är Johan Theorins Sankta Psyko. Älskad av vissa, hatad av andra. Men jag tycker den är riktigt, riktigt bra! Det bästa av Theorin hittills.

Jerka om Norden

Veckans bokbloggsjerka handlar om nordisk litteratur och uppmaningen är att "Pusha för en nordisk författare som du gillar och så vill vi naturligtvis att du ska tipsa oss om en bok av honom/henne som vi absolut måste läsa" !
Svårt att välja bara en, tycker jag. Ska klura lite och försöka komma på någon som kanske inte alla andra tipsar om... OK jag räknar med att andra kommer att tipsa om Oksanen, Kalman Stéfansson och Per Petterson och väljer att tipsa om en liten, mycket fin berättelse av en författare jag faktiskt bara läst denna roman av. Isslottet av Tarjei Vesaas handlar om den gryende vänskapen mellan två elvaåriga flickor, Siss och Unn. De har precis börjat lära känna varandra när Unn försvinner på isen, och Siss blir som frusen inuti. Kamrater och familjen försöker förgäves få henne att leva upp igen. Det här är en vemodig, finstämd skildring av det sköra i en ny vänskap, som mycket varmt rekommenderas.

Pris till Bannerhed

Tomas Bannerhed erhöll Borås Tidnings debutantpris på 100 000 kronor, ett pris som delas ut med syftet att "stödja ett författarskap som juryn anser ha förutsättningar att bli spännande och betydande". Tomas Bannerhed lämnade "prestationssamhället" för att göra något som kändes viktigt. Han skrev en bok. Och inte vilken bok som helst, utan den absolut bästa bok jag läste förra året, en av de böcker som berört mig mest av alla jag läst. Hans skrev helt enkelt en fantastisk bok. Har ni inte läst Korparna är det dags, den finns med på Adlibris bokrea.

Bokreatips

Jag vill tipsa om:

Fågelsång
Igelkottens elegans
Utrensning
En dåre fri
Midaqq-gränden
Hjärtblad
Hetta
Darling River
Främlingen i huset
Min mamma
Yarden
De två saliga
och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla
Lark & Termite
Onåd
Mot ännu en sommar
Flugornas herre
De sex misstänkta
Kim Novak badade aldrig i Gnesarets sjö
Små krig
Den gamle och havet
Det finns annan frukt än apelsiner
Under lejonets blick
Kvinnan i Jerusalem
Jenny
Korparna
Främmande jord
Niceville
Sagan om Ringen
De ensamma
Här
Kärleken är dödens motsats
Spill : en damroman
Och allt skall vara kärlek
Den röda soffan
Himlen i Bay City
En munter begravning
En spik, en ros
Den siste brodern
Afrikanen
Cirkeln

Jodå jag tycker allt att det finns en hel del läsvärt på årets bokrea :-)

Lyran på Litteraturmagazinet

Har ni sett nya Litteraturmagazinet? Här kan man läsa massor av intressanta reportage och recensioner av läsare. Och just den vecka är jag med och tycker till lite grann om Bokrean.

För Lydia

För Lydia av Gun-Britt Sundström, utgiven av Modernista, 2008

För Lydia är en parafras på Hjalmar Söderbergs underbara kärleksroman Den allvarsamma leken, där historien nu berättas utifrån Lydias perspektiv och i en annan tid. Lydia Stille och Arvid Stjärnblom träffas som unga på Lydias familjs sommarställe och blir förälskade.  De kommer överens om att Arvid ska kontakta Lydia då han återvänder till staden (Stockholm), men Arvid hör aldrig av sig. Lydia väntar tålmodigt tills hennes far avlider. I sin ensamhet gifter sig Lydia med en betydligt äldre man, en man som kan ge henne trygghet, om än inte passion. Lydia längtar dock efter den sinnliga kärleken och hon lyckas aldrig glömma Arvid. När paret senare av en slump träffas blossar deras förälskelse åter upp.

Sundström följer strikt ursprungshistorien, även om vissa resonemang förändrats i och med att berättelsen flyttat fram till mitten av 1900-talet. Arvid och Lydia har fortfarande lika svårt att förstå varandra, de misstror varandra och sårar varandra. Men berättelsen griper inte tag i mig på samma sätt som Den allvarsamma leken gör. Jag väntar mig hela tiden att lära känna och förstå Lydia på djupet, men hon blir aldrig riktigt verklig för mig.

Bokens styrka ligger i stället i den tidstypiska skildringen av kvinnans villkor under 60-talet. Många förändringar sker, Lydia upptäcker att hon vill stå på egna ben och försörja sig själv, hon vill studera och hon vill vara fri. Även i kärleken vill Lydia vara fri, hon vill hellre vara Arvids älskarinna än hans hustru. Synen på kärleken och sexualiteten förändras, även kvinnor börja ha rätt att "ta för sig".

Sammantaget är således För Lydia en läsvärd kärleksroman med fokus på förändrade samhällsnormer. Texten är lättläst, men saknar den unika skönhet som Den allvarsamma leken besitter.

Nobelshopping

Redan innan officiella rean var det rea på en hel del böcker på Adlibris och Bokus. Därför passade jag på att köpa lite smått och gott. I Nobelkursen jag läser finns Eyvind Johnson, Harry Martinson och Elfriede Jelinek med, därför passade jag på att köpa lite kurslitteratur. Tyvärr upptäckte jag att den här utgåvan av Johnsons roman om Olof är i lättläst version, jag begriper inte varför detta är kurslitteratur, det är ju oläsligt. Paz och Morrison är också med på kursen, de böckerna hittade jag på Bokbörsen. Och sen följde det liksom bara med några pocket i kundvagnen, helt utan min förskyllan.

En välsignelse

En välsignelse av Toni Morrison, utgiven av Forum, 2009

En välsignelse handlar om en handfull människor i Amerika i slutet av 1600-talet, handlingen utspelar sig således innan slaveriet satts i system på nationellt plan. Den unga flickan Florens och hennes mor är slavar hos en vedervärdig tobaksodlare, som står i skuld till bokens manlige huvudperson, Jacob Vaark. Tobaksodlaren vill försöka förmå Jacob att ta en av hans slavar som betalning, men Jacob vill inte handla med människor. Florens mor vädjar då till honom att ta flickan, hon vet hur svårt flickan kommer att få det om hon blir kvar hos den nuvarande ägaren. Hos Jacob och hans hustru Rebekka finns även två andra kvinnor, Lina som tillhör ursprungsbefolkningen och den psykiskt störda, unga Sorg. Florens får det bra hos Jacob, men hon får djupa, själsliga sår av att modern tycktes överge henne så lätt.

Toni Morrisons livsgärning är att ge röst åt de som glömts bort i den amerikanska historien, hon skriver om de svarta och framför allt om de svarta kvinnornas upplevelser. Morrison använder språket på ett mycket medvetet sätt för att försöka förmedla kvinnornas upplevelser, här finns många antydningar, en dubbelhet som ibland kan vara svår att förstå och man får som läsare en känsla av att mycket ändå blir osagt.

Kärnan i En välsignelse är de fyra kvinnorna på Jacobs gård, deras relationer till varandra och deras ursprung. Rebekka skickades över Atlanten på vinst och förlust för att gifta sig med en främling. indiankvinnan Lina har förlorat alla närstående i smittkoppor och Sorg är en svårt traumatiserad ung kvinna. Alla i hushållet är avskurna från sina ursprung, de kan inte vila i en traditionell gruppidentitet och formas utifrån familjens/släktens minnen. Ensamheten är tung, vilket leder till att kvinnorna söker sig till varandra.

Morrison beskriver framför allt moderskapets helvete för de svarta kvinnorna på ett så påtagligt sätt. De svarta mödrarnas val var inte många, I författarens mest kända roman Älskade försöker Sethe rädda dottern från slaveriet genom att skära halsen av henne, I En välsignelse skänker Florens mor henne till en man som ser ut att behandla slavar som människor. För henne är det en välsignelse att det dyker upp någon som dottern kanske har en möjlighet att få det hyggligt hos. Men Florens förstår aldrig detta, hon får aldrig klart för sig att modern "offrade" henne för hennes eget bästa. Det är ohyggligt smärtsamt för en mamma att läsa om mödrarna i Morrisons värld.

Det här romanbygget är mindre komplicerat än det i Älskade. Förvisso rör vi oss även i En välsignelse mellan olika tidsperspektiv och vi får höra flera röster, men ändå tycks berättelsen vara lite "rakare" och rösterna urskiljs tydligare. Kanske vill författaren på detta sätt påvisa att människorna hade en tydligare "identitet" i ett land där slaveriet ännu inte hade satts i system, i ett land där man ännu stod och vägde mellan olika framtidsscenarion.

Personligen hade jag en hel del svårigheter när jag läste Älskade, jag tycks nu ha vant mig vid stilen och uppskattade En välsignelse mer. Läsning av Morrison rekommenderas, även om texterna inte är lättsmälta.

Andra som skrivit om En välsignelse är DN, Sex böcker och en film, Britta, Nobelprisprojektet.

Tematrio - Bokreatips

Bland årets reaböcker har jag hittat massor av fynd! Men många av böckerna har jag redan så därför vill jag tipsa er om dem! Och självklart vill jag ha tips så däreför är veckans uppmaning att tipsa om tre bra böcker på den kommande bokrean!

1. Utrensning av Sofi Oksanen var med i toppen på min bästalista, 2009. Romanen handlar om den unga Zara, som lockats till Europa och tvingats till prostitution och drogmissbruk. Hon lyckas fly och tar sig till en liten gård i Estland. På gården bor den gamla kvinnan Aliide, en kvinna med en smärtsam och brutal historia. Små småningom visar det sig att det finns ett samband mellan de båda kvinnorna. Det här är en grym, angelägen historia, berättad på ett unikt språk.

2. En dåre fri av Beate Grimsrud var en av fjolårets allra bästa lästa böcker. Boken handlar om flickan Eli, som har en trasslig uppväxt, tidigt börjar missbruka och utvecklar schizofreni. Berättelsen är oerhört fängslande, författaren beskriver med stor äkthet och närvaro psykosgenombrottet och den oerhörda rädsla, ensamhet och kluvenhet som präglar denna plågsamma sjukdom. Helt fantastisk!

3. Under lejonets blick av Maaza Menigiste handlar om tiden för revolutionen som störtade Haile Selassie från Etiopiens tron. Detta är en klassik episk berättelse om en familj, vars medlemmar väljer olika strategier för att bestå i en värld som håller på att gå under. Centralgestalter i romanen är läkaren Hailu och hans familj, men vi får även ta del av den unge soldaten Mickeys första möte med det brutala våldet och vi får följa kejsare Haile Selassies tankar och upplevelser under de sista dagarna i hans liv. Förutom att detta är en roman man sträckläser för dess fängslande handling väcker den en del tankar kring vad som egentligen händer vid uppror och revolutioner.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Reashopping

Här är mina förhandsbeställningar på Bokus, är mycket nöjd med att ha hittat så mycket intressant på bokrean. Har ni handlat något ännu?

Bricken på Svartvik - Vibeke Olsson
Att föda ett barn - Kristina Sandberg

Syndaflodens år - Margaret Atwood
Flickan med glasfötter - Ali Shaw

Ormar och piercing - Hitomi Kanehara (Asienlistan)
I det sista regnet - Janesh Vaidya (Asienlistan)
Morgon i Jenin - Susan Abulhawa (Asienlistan)
En gyllene tid - Tahmima Anam (Asienlistan)

Ringens brödraskap - Tolkien
De två tornen - Tolkien
Konungens återkomst - Tolkien
Hobbiten : eller bort och hem igen - Tolkien

Bokbloggaren TidningsIda

Ida är en 21-årig journalist, som förutom litteratur gillar Beatles och melodifestivalen. På hennes snygga blogg kan man läsa om böcker och lite annat. Ida läser vanliga skönlitterära romaner, deckare och BOATS eller självbiografier.

Varför läser du?
På något sätt tror jag att det är någon slags frihetskänsla som ligger i grunden, att bli en del av någon eller någonting annan/annat. Jag har alltid älskat att läsa och jag vet egentligen inte vad det beror på. Det är avslappnande, lugnande och rensar tankarna. Och är både lärorikt, intressant och viktigt, tror jag.

Vad skulle du ägna dig åt om du inte läste?
Tiden som läggs på läsning borde väl egentligen användas till något vettigt, men förmodligen skulle den gå till något onödigt som att sitta vid datorn eller liknande. Kanske hade jag oftare använt min tid till något annat kreativt, vem vet?

Berätta lite om dig/din blogg. Varför bloggar du?
När jag började blogga våren 2010 hade jag inte en aning om att det fanns så många fantastiska bokbloggar. Jag kom på idén ändå och tänkte att det främst kunde bli ett sätt att öva upp recensionsskrivandet på. Jag hade tidigare recenserat några böcker för lokaltidningen och tyckte det var så kul att jag ville göra det oftare. Utifrån det gick det vidare och jag började ta bloggandet på allvar när jag insåg vilken otrolig värld som finns här ute. Man är aldrig ensam och ofta kan jag tycka att det är minst lika kul, om inte roligare, att läsa andras bloggar. Plus att man inte får glömma det faktum att någon faktiskt läser det man skriver, bara det tycker jag är en härlig känsla. Och när man sedan hamnar i någon diskussion med andra eller får några fina kommentarer är lyckan gjord.

Favoritbok?
Oj, om svaret på den frågan bara får vara en bok så är det nästan omöjligt. Men Jävla John av Eva Dozzi brukar jag nämna, liksom Liza Marklunds Gömda. Sen brukar det variera en smula med tiden.

Favoritförfattare?
Liza Marklund finns där någonstans, trots att jag börjat tröttna lite på senare tid. Alltid Agatha Christie och även Anna Gavalda och Astrid Lindgren.

Favoritkaraktär?
Om vi ska hålla oss till vuxenböcker så tycker jag väldigt mycket om Hercule Poirot; både hur han verkar så snobbig och besserwissig och att han kan vara omtänksam. Men om man väljer en litterär karaktär över huvud taget så har jag en väldigt speciell relation till I-or och kommer nog alltid att ha. Jag tycker om hans dystra inställning och tycker samtidigt synd om honom. Jag samlar på honom och tycker helt enkelt väldigt mycket om den lilla dystra åsnan.

Vad får dig att gilla en bok?
Jag är otroligt svag för fint språk, därför är Anna Gavalda en av mina favoritförfattare. Men en bra bok måste ha ett bra driv, trovärdiga karaktärer och en intressant handling. Om något av de sakerna inte stämmer så fungerar det inte för mig. Jag vill tro på det jag läser och jag vill känna igen mig i karaktärerna.

Mest överskattade bok?
Enkel fråga – Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann kom jag inte alls överens med!

Vilken bok önskar du att du hade skrivit? Varför?
Jag har redan nämnt den i en av frågorna, men Jävla John hade varit väldigt kul att skriva. Att få grotta ner sig så i Beatles historia som Eva Dozzi gjorde men samtidigt hitta på en egen twist på det som redan är sant måste vara oerhört roligt. Jobbigt, men kul och därför hade jag gärna gjort det.

Den här författaren vill du ge Nobelpriset:
Jag vet att det är alldeles för sent nu, men jag tycker verkligen att Astrid Lindgren skulle ha fått det. Om det finns någon som förtjänar det så var det hon.

Hur väljer du de böcker du läser?
Mycket är böcker som jag på något sätt hört talas om; läst om på andra bokbloggar, i tidningar eller på något annat sätt hört talas om. Tips från vänner och andra brukar också kunna ligga till grund. Sen går det självklart ofta också att hitta böcker på nätbokhandlarna, bokhandlarna eller på biblioteket som man inte visste fanns. Så jag snappar upp dem både här och där.

Ditt bästa boktips?
Oj, den frågan är så svår. Men jag tror nog att det får bli Tillsammans är man mindre ensam, av Anna Gavalda.

Rumänsk litteratur på Bokmässan

Rumänien är temat för Bokmässan 2013. Och jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska tycka om det. Kanske problemet för mig handlar om att ämnet är så smalt, jämfört med de senaste åren då afrikansk, tyskspråkig och nordisk litteratur varit teman. Den som framför allt gör mig positivt inställd är att Herta säkert kommer :-)

Vad jag vet har jag läst en rumänsk författare, den redan nämnda Herta Müller. Dessutom står Nostalgia av Mircea Cartrescu oläst i bokhyllan. För att hitta fler författare kikar jag in hos förlaget 2244 som ger ut litteratur från länderna runt Svarta havet. Har finns flera intressanta titlar, den jag blir t ex nyfiken på är Huliganens återkomst är Norman Manea.

Har ni fler tips?

Bara så hemskt!

Nej, nej alldeles för hemskt. Jag vaknade tidigt i morse och kunde inte somna om. Irriterande, men man kan ju alltid lyssna på en bok. Oftast brukar det få mig att somna om. Men först krossade mannen kvinnans knä med en kofot (tror jag det var) så att knäskålen sprack, blodet sprutade och kvinnan svimmade. Alldeles för magstarkt för mig. Men jag lyssnade ett tag till. Då började en annan man misshandla babyn genom att nypa henne och slå henne. Där stängde jag av. Det finns helt klart gränser för vad jag kan lyssna på. Och den gränsen överskreds med råge. Den bok jag verkligen försökte lyssna till var Lilla stjärna av John Ajvide Lindqvist, en man vars författarskap numer mest gör mig förvirrad. Jag gillade Låt den rätte komma in, trots en del otäcka scener. Jag tyckte att Hanteringen av odöda var bra, även om jag önskade lite vassare samhällskritik. Jag tyckte inte att Människohamn var bra, kunde inte alls ta till mig det övernaturliga i den boken. Och Lilla stjärna gjorde mig bara gråtfärdig.

Nobeltemat på bloggen

Bloggen börjar snart leva upp till sin målsättning att handla omNobelpristagare. Jag pluggar ju nu Nobellitteratur 7½ poäng och har läst en del Nobelpristagare de senaste månaderna. Det kanske snart är dags att lista lästa författare - fast tyvärr är det nog så att jag inte läst så många nya.

De senaste månaderna har jag läst:

Älskarinnorna - Elfriede Jelinek
Just så-historier - Rudyard Kipling
Den omoraliske - André Gide
Dikter och prosa 1954 - 2004 - Tomas Tranströmer
En välsignelse - Toni Morrison
Strändernas svall - Eyvind Johnson
Hundra år av ensamhet - Gabril García Márquez

På listan över böcker som snart ska läsas finns:

Romanen om Olof - Eyvind Johnson
Ensamhetens labyrint - Octavio Paz
Bockfesten - Mario Vargas Llosa, Mario
Michael : en ungdomsbok för det infantila samhället - Elfriede Jelinek
Mitt Europa - Czeslaw Milosz

Men trots att jag läser en hel del har jag fortafarande bara läst 38 av 108 pristagare...

Lite blandat om kärlek

Det är inte första gången jag försöker fresta er att läsa Fröding, dessutom på bygdemål. Här kommer igen den vackraste dikten om kärlek, dikten om Anna som var utan svek och som aldrig gjorde sig till.

Nypenrosa

Fin sôm nypenrosa står
tili, tili, når dä dagger
selverdrôp å blaa vagger
lent där môraväre går.

Int just lik e trägårsros
int så stôlt å mett i sola,
int så grann å stor i ola,
mer litt bly å mer te tros.

Tocken stog mi Anna Lek,
ljus i håre, rö i kläe,
"rosa stecker", sa di, näe,
Anna mi va utta svek.

Hennas tagg va lätt te se,
are roser, are flecker
gär sä lene, når di stecker,
Anna gjord sä allri te.

Harrgårsplan mä roser i
gjord mä itnô kälekshôga,
nypenrosa bål ve stôga
dä va rosa rosa mi.

Ur Räggler och paschaser från 1897


Grodan och kärleken av Max Velthuijs.
För de lite yngre barnen kommer här ett tips på en alldeles bedårande kärlekshistoria om en grön groda, som blir kär i en vit anka. Andra har synpunkter på att de inte har samma färg, men det bryr sig inte grodan om. Däremot har han svårt att ta mod till sig och berätta för ankan att han älskar henne. Till slut väljer han en drastisk metod för att imponera på henne. En viktig bok med färgglada och lustfyllda bilder.

Här kommer också två tips på böcker om kärlek för er som är lite äldre.

I Och allt skall vara kärlek fokuserar författaren Kristian Lundberg på det viktigaste i livet - kärleken. Och allt skall vara kärlek är en berättelse om kärlekens sanning, kamp, smärta och skuld. Det är inte någon enkel berättelse som växer fram, utan en mänsklig, ärlig historia om svårigheter, misstag och missförstånd. Romanen är skriven på ett vackert, poetiskt språk, i min bok ligger lappar för att markera extra läs- och tänkvärda avsnitt på var och varannan sida.

I Kärlekens historia av Nicole Krauss får vi följa kärlekens spår genom tid och rum, mellan kontinenter och in i döden. Leo förälskar sig i Alma redan som barn, men skiljs från henne under andra världskriget. I nutid träffar vi den unga Alma Singer, som fått sitt namn efter huvudpersonen i en bok med titeln Kärlekens historia. Sambanden mellan de olika berättelserna uppenbaras så småningom. En underbar, vemodig, ömsint roman om kärlekens magi - en av de allra bästa böcker om kärlek jag läst.

Tematrio - oväntat ogilla

En del författare/böcker borde man ju helt enkelt gilla för att så många andra gör det eller för att de helt enkelt är bra. Just nu läser jag Kerstin Ekman och, liksom varje gång, får jag lov att erkänna att jag inte gillar hennes böcker något vidare. Mycket irriterande! Vilka böcker/författare ogillar ni (eller gillar oväntat lite) trots att ni förväntat er eller "borde" gilla?

1. Kerstin Ekman skriver välformulerade böcker om intressanta människor och händelser, som av någon orsak inte fäster vid mig. Den senaste, Grand final i skojarbranschen borde ju verkligen tilttala mig, scenerna från Akademien är humoristiskt skildrade och berättelsen om skrivanets inneboende svårigheter är intressant. Men jag orkar inte bry mig om de två kvinnorna i boken. Jag har läst många av Ekmans böcker (Kvinnorna och staden, Händelser vid vatten, Hunden, Guds barmhärtighet, Mordets praktik och Grand final i skojarbranschen) och den enda som verkligen engagerat mig är den underbart, vackra Hunden. Kanske är det så att jag och Ekman inte ser människor på samma sätt, men när det gäller djur kan vi mötas.

2. Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov tycks de flesta vara överens om att älska. Men icke, jag tyckte inte alls att den var särskilt bra. Samhällskritik, magisk realism och en del teologiska resonemang borde jag ju verkligen ha tänt på. Men jag tyckte att den var rörig och allmänt jobbig. OK då, den innehöll en del saker jag gillade, men förvånansvärt lite med tanke på dess klassikerstatus.

3. Och hur ska man kunna förhålla sig till att man älskar en halv Murakami och avskyr andra halvan? Jag läste ju Norwegian Wood i höstas och efter halva boken tyckte jag verkligen att författaren förtjänade alla lovord och t o m ett Nobelpris. Sedan rasar allt fullständigt samman under andra halvan och urartar i gubbsjuka porrfantasier. Vad farao hände? Så lurad jag kände mig!


 "Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Jag tävlar...

... hos Bokmärkt, för jag skulle gärna vilja vinna Livet börjar på fredag av Ioana Pârvulescu. Den här boken har jag kikat på ett tag, och nu är det ju dessutom dags att tänka rumänskt...

Enkätdax

Hittade den här enkäten hos Enligt O, vet ej exakt ursprung.

Senast lästa: En välsignelse av Toni Morrison
Senast köpta bok: Bland annat En dåres försvarstal av Strindberg. Det var alltså en av de senaste som jag redan fått. Därutöver gjorde jag en förhandsbokning på 12 böcker på Bokus häromdagen - det är ju snart BOKREA.

Senast lånade bok: Hundra år av ensamhet på jobbetbibblan.

Senast fådda bok: Cirkeln och Min kamp 3 i julklapp.

Favoritbokhandel: De stora nätbokhandlarna, för de har allt jag vill ha.

Favoritbibliotek: Sjukhusbiblioteket i Karlstad, de ordnar alltid fram allt jag vill ha och min barndoms bibliotek i Charlottenberg.

Antal lånekort: Har nog bara ett par, men de täcker ju allt.

Använder som bokmärke: Fina bokmärken och vykort, gillar att få bokmärken av bokhandlar och förlag *tips*.

Favoritfärg på bok: Har ingen aning, men rött är ju aldrig fel.

Favoritmat/snack vid läsning: Japan Mix - kladdar inte. Är försiktig med mina böcker - petnoga om man ska vara helt ärlig.

Favoritdryck vid läsning: Pepsi Max är gott.

Favoritställe att läsa på: Badkaret och sängen.

På den sidan hålls jag i den bok jag läser just nu: 130 i Hundra år av ensamhet.

Den här boken köper jag till en förälder: Mamma tycker om lyrik av Dan Andersson.

Den här boken köper jag till min bästa vän: Allt går sönder av Chinua Achebe.

Den här boken köper jag till en partner: Det är inte så stor idé tyvärr att köpa något, han läser extremt måttligt.

Favoritgenre: "Vanliga" romaner, klassiker, arbetarlitteratur, världslitteratur.

Favoritformat: traditionellt inbundet eller danskt band.

Författarfavorit: Selma Lagerlöf, Göran Tunström, Per Anders Fogelström.

Den tjockaste bok jag läst: Kan tänkas vara Borta med vinden.

Den tunnaste bok jag läst: Vårt behov av tröst är omättligt av Stig Dagerman.

Favoritljud när du läser: Tyst eller svag musik.

Favorittidning: Vi Läser eller Karavan beroende på humör.

Prenumererar på: Vi Läser.

Favoritbokblogg: Fiktiviteter, Enligt O, Bokmania, Hermia says, Matildas läshörna m fl.

Mitt bästa bokminne: Alla trevliga bokbloggarträffar, särskilt de som skett i samband med Bokmässan.

Senaste bokfyndet: Trådarna i väven av Uzma Aslam Khan, inbunden för 21 kr på Bokus.

Senaste impulsköpta bok: Nässlorna blomma, inbunden, när jag nu ändå handlade annat.

En bra bok att ge bort: Tomas Tranströmers samlade.

Bokgenre som jag undviker: BOATS, diskbänksrealism, skräck, SF, romantik, deckare.

Så gör jag med böcker som jag inte vill ha längre: Jag ger bort dem, ofta till arbetskamrater.

Så här håller jag koll på vad jag läst: Många, långa listor på bloggen.

Så här sorterar jag min bokhylla: Just nu gör jag ett försök att sortera utifrån gerografi. Men mina pocket får inte plats någonstans och många böcker trängs ovanpå raderna.

Nästa bok jag ska läsa: Något av Eyvind Johnson eller Octavio Paz eller Elfriede Jelinek, för kursen jag går om Nobelpristagare.

Intertextualitet

Älska intertextualitet! När en författare mitt i en text refererar till en annan text, som jag läst, känner jag mig så delaktig på något sätt. Här finns ett igenkännandets glädje och en upplevelse av att stå författaren nära. Smart grepp, naturligtvis. Senast drabbades jag av denna glädje när jag ungefär i mitten av Hundra år av ensamhet (har tyvärr "slarvat bort" sidan) hittar en referens till Översten får inga brev - båda av Gabriel García Márquez. 

För överigt har jag nu läst halva Hundra år av ensamhet och jag tycker att den är fantastisk. Mer om detta kommer senare.

Project Runway, 8

Nu har min favoritdokusåpa äntligen börjat igen. Jag tycker att det är kul att följa alla begåvade designers som kämpar för att få till det med knappa medel och ont om tid. Hittills denna säsong finns en deltagare som varit outstanding, men här finns allt en hel del andra som nog kommer att växa under seriens gång. Gillar ni Project Runway? Eller någon annan såpa?

Tranströmer nej, Morrison ja

Det bidde ingen föreläsning om Tranströmer igår på Nobelkusren p g a tekniska problem. Trantrömer har flyttat till nästa vecka, den vecka fokuserar vi på Toni Morrison. Här kommer därför en gammal recension av Älskade/Beloved. Idag förstår jag lite bättre hur Morrisons stil är uppbyggd, men jag tycker fortfarande att det är ganska svårläst.

Älskade av Toni Morrison.

Den svarta kvinnan Sethe bor med sin tonårsdotter Denver i ett hemsökt hus i Ohio. Inbördeskriget är slut och slavarna har befriats. En dag kommer Sethes gamle vän Paul D på besök och lyckas driva iväg husets spöke. Någon dag senare dyker dock en främmande ung kvinna upp på gården, en kvinna som säger sig heta Beloved. Spöket tycks ha kommit tillbaks, i en annan form. Så småningom rullas den tragiska historien upp och vi får veta att spöket är den oroliga anden efter Sethes dotter Beloved/Älskade. När Sethe var gravid med Denver rymde hon, efter vidriga upplevelser, från den farm där hon hölls som slav. Slavägarna hann ifatt henne och hellre än att se sina barn bli slavar försökte hon ta livet av dem. Dottern Beloved dog och Sethe hamnade i fängelse. Efter frigivningen har Sethe och Denver bott i det hemsökta huset, isolerade från avståndstagande grannar och vänner.

Älskade är en roman fylld av magiska föreställningar. Att skildra en mors skuld och längtan genom att låta hennes barn komma tillbaks som ett spöke är oerhört gripande. Skildringen av det lilla arga spöket och den unga kvinnan Beloved, som tar för sig av allt hon vill ha precis som ett glupskt spädbarn, är genialisk. Sethe blir i det närmaste uppäten av sin skuld.

Det barbariska slaveriet skildras detaljerat och nyanserat. Även slavägare var mer eller mindre brutala och Sethe levde på en farm där slavarna "behandlades väl". Då Sethes ägare dog blev situationen helt annorlunda och gårdens nya ägare behandlade slavarna som djur. De plågades och förnedrades på ett ohyggligt sätt.

Bokens språk, innehåll och uppbyggnad har vållat mig en del svårigheter. Språket är poetiskt och vackert, men känns ibland lite överlastat med betydelser. Framför allt i dialogerna tycker jag helt enkelt att det blir lite för mycket av det goda. Den verklighet handlingen speglar är oerhört brutal och vissa episoder gestaltas på ett vämjeligt detaljerat sätt. Det går inte att värja sig från de synintryck texten skapar. Det som komplicerar läsandet är att handlingen förs framåt via tillbaka- och sidoblickar och drömliknande sekvenser. Inte förrän mot slutet av romanen har man fått grepp om berättelsen. Samtidigt som uppbyggnaden komplicerar läsandet visar den dock tydligt hur påverkat nuet är av det förflutna och vice versa.

Tyvärr påverkades läsningen av Älskade negativt av att jag tidigare sett filmen. Dessutom tycks inte jag och Toni Morrison vara helt kompatibla. Jag ger romanen ett högt betyg och rekommenderar den gärna, men måste samtidigt inse att den inte helt passar mig.

Tranströmervecka - dag 1

Den här veckan läser vi Tranströmer på Nobelkursen och jag tänker därför passa på att dela med mig av något varje dag. Några rader ur den första dikten i den första diktsamlingen 17 dikter är oförglömliga:

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.

Dikten Storm, nummer två i samlingen, är en ofta citerad, helt fantastisk dikt, visst kan man höra stjärnorna stampa i sina spiltor?:

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.

En personlig favorit ur den första diktsamlingen är dikten Sammanhang, här är det framför allt Tranströmers förmåga att skapa bilder som tilltalar mig:

Se det gråa trädet. Himlen runnit
genom dess fibrer ner i jorden -
bara en skrumpen sky är kvar när
jorden druckit. Stulen rymd
vrides i flätverket av rötter, tvinnas
till glömska. - De korta ögonblicken
av frihet stiger ur oss, virvlar
genom parcernas blod och vidare.

Topplistan 2012 - Januariböckerna

Även i år kör jag en melodifestivalmodell för att skapa en riktigt bra topplista. Varje månad utväljs en bok till finalen och en eller två får ytterligare en möjlighet att slå sig in på den slutliga listan via deltagande i andra chansen. Det fungerade ju bra i fjol, så det borde gå bra även i år.

Till final
Quinnan och Dr Dreuf - Mare Kandre (januari)

Till andra chansen
Strändernas svall - Eyvind Johnson (januari)

Tematrio - Bokbloggar

Som en del av er märkt har jag under årets första månad varje vecka presenterat en ny bokblogg. Så många som det finns kan jag hålla på med detta i åratal - kul! Men nu tycker jag att det är dags för er att vara med på ett hörn så denna vecka är temat berätta om tre bokbloggar du läser. Välj gärna även mindre kända så vi alla får lite nya tips.

1. Matilda är en ung tjej med avancerad boksmak och en fanatstisk förmåga att skriva. Jag läser hennes blogg regelbundet och får tips på böcker jag annars lätt skulle missa. Läs hennes recension av boken Rosa - den farliga färgen så förstår ni varför jag blir imponerad av hennes analys- och formuleringsförmåga.

2. Angående min asiatiska lista kommenterade måga att de har svårt att hitta bra kinesisk litteratur. Det är ett problem jag delar. Men hos Anna kan man få hur mycket tips som helst, hon är oerhört bevandrad i ämnet och det är även hon som översätter en del av de kinesiska böcker som ges ut i Sverige.

3. Hermia är en vän av långsam läsning och eftertanke. Hon inspirerar mig ofta att läsa klassiker och hon brukar också lyckas peka ut nya svenska författare som väcker mitt intresse. Jag tror faktiskt inte att jag någonsin blivit besviken när jag följt hennes rekommendationer.


"Instruktioner"

Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Strändernas svall

Strändernas svall av Eyvind Johnson, utgiven av Repris 2011

I Strändernas svall återberättar Eyvind Johnson myten om Odysseus, en Odysseus som är mänsklig och som plågas av krigsminnen, en Odysseus som slits mellan längtan efter hustrun och hemmet och oro inför hur han ska bli emottagen. Via Odysseus tankar och minnen får vi ta del av berättelsen om hur sköna Helena rövades bort, vilket ledde till 10 års bittra strider mellan greker och trojaner. Till slut segrar grekerna, med Odysseus krigslist (trähästen) och kriget är äntligen slut. På hemresan råkar dock Odysseus ut för många faror och äventyr, han strider mot jättar och älskar med gudinnor. Under tiden väntar hustrun Penelope troget och uppfostrar ensam sonen Telemachos. Penelopes situation är dock mycket besvärlig, hennes hem översvämmas av påträngande friare som vill tvinga henne till giftermål. Sonen ger sig iväg för att försöka leta upp fadern och friarna lägger sig i bakhåll för honom. Odysseus kommer hem i rättan tid, besegrar och dödar alla friarna och återförenas med familjen.

Strändernas svall är en allmängiltig, tidlös berättelse om människans svårigheter att hantera sin fria vilja, benägenheten till onödig grymhet och ånger. Odysseus kan inte glömma de barbariska handlingar han deltog i efter att Troja erövrats, framför allt plågas han av tankar på de dödade spädbarnen. Minnena är påträngande och dyker upp under både sömn och vakenhet. Odysseus drömmer om ett liv i fred, en önskan som går stick i stäv med gudarnas planer. De grekiska gudarna tar stor plats i berättelsen, de ges stor makt av människorna och de roar sig ofta på människornas bekostnad. Framtiden tycks vara förutbestämd, människans lott är att leva de liv gudarna stakat ut.

Berättarperspektivet växlar mellan bokens tre huvudpersoner Odysseus, hustrun Penelope och sonen Telemachos. På detta sätt får vi lära känna alla familjemedlemmarna och uppleva händelserna utifrån deras perspektiv. Personbeskrivningarna är mycket detaljerade, nyanserade och psykologiskt trovärdiga. Genom inre monologer får vi ta del av Odysseus längtan, tveksamhet och ånger. Den ensidigt hjältemodige, listige krigaren lyser med sin frånvaro. Odysseus gestaltas även som en historieberättare som ger åhörarna de magiska berättelser de suktar efter, i stället för krassa realistiska skildringar. Där för blir till exempel ett berg till en cyklop. Penelope skildras med värme och ärlighet. Hon är en kvinna som längtar efter sig make, men samtidigt lockas av tanken på att gifta sig med någon av de unga friarna. Hennes ambivalens gestaltas genom att hon väver sin väv i rask takt under dagen, och ägnar nätterna åt att repa upp.

Texten i romanen är mångordig, detaljerad och omständlig. Inledningsvis upplevde jag den som alltför ordrik. Men mycket snart var jag fast i berättelsen och ville bara fortsätta läsa. Handlingen är spännande, personbeskrivningarna är lysande och växlingen mellan humor och melankoli är fängslande. Sammantaget är Strändernas svall en mycket läsvärd klassiker.

Andra som läst är Eli, Ingrid, CaféCrème.

Bokbloggen Fiktiviteter

Helena på Fiktiviteter är en av mina favoritbloggare och favoritboktipsare. Hon läser böcker som inte i vanliga fall väcker mitt intresse och hon har till och med fått mig att läsa en vampyrbok! På Fiktiviteter kan ni således få många tips, delta i roliga läsutmaningar (läsning av Gardell till exempel) och läsa välformulerade recensioner.

Varför läser du?
För att det är det roligaste jag vet och för att jag inte vet bättre :) Mitt läsande har gått i perioder men just nu (och ca två år bakåt i tiden) läser jag väldigt mycket (ca 3 böcker/vecka). Denna läsperiod har sammanfallit med min arbetslöshet så vi får se hur det blir nu i februari när jag börjar arbeta heltid. Förhoppningsvis blir det lite lästid kvar på kvällarna i alla fall så att jag inte helt förfaller på läsfronten.


Vad skulle du ägna dig åt om du inte läste?
Se tv-serier (vilket jag ju i och för sig gör redan nu), jag har också en mystisk känsla av att jag skulle kunna tänka mig att handarbeta (typ sticka och virka) om jag inte ständigt hade en bok i handen.

Berätta lite om dig/din blogg.
Varför bloggar du? Bloggen föddes när jag lagt ner min personliga blogg och i samband med att jag fick mitt första bibliotekariejobb. Jag ville gärna skriva om böcker, trots att jag då faktiskt inte läste särskilt mycket. Bloggskrivandet var också en sorts skrivövning under mitt avhandlingsskrivande, ett sätt att få skriva annat än vetenskapligt. Nu bloggar jag för att jag gillar att skriva om böcker jag läst, för att jag älskar bobbloggosfären, sammanhållningen och den positiva energin som omger oss där. Sen äger det ett egenvärde för mig att Fiktiviteter är mitt alldeles egna rum där jag bestämmer reglerna :)

Favoritbok?
Den av mig ständigt omtjatade Wolf Hall av Hilary Mantel som nog är den allra bästa bok jag läst. Och Alias Grace av Margaret Atwood.

Favoritförfattare?
Just nu är det utan tvekan Margaret Atwood.

Favoritkaraktär?
En jättesvår fråga men jag måste nog svara Jane Eyre. Hon är så underbart stark och tuff trots allt hon har emot sig och så gillar jag hennes upproriska drag.

Vad får dig att gilla en bok?
Författarens förmåga att förmedla en känsla (det får vara vilken som helst tror jag), om jag känner en bok på djupet så behåller jag den gärna länge efteråt.

Mest överskattade bok?
Jag vet inte faktiskt, jag har förstås läst en hel del böcker som inte var så bra som jag trott eller hoppats men jag kan inte komma på någon särskild som bör inneha titeln...

Vilken bok önskar du att du hade skrivit? Varför?
Wolf Hall utan tvekan - för språkets skull och för att författarens sätt att hantera historia i en historisk roman tilltalar historikern i mig (jag struntar i vad som är historiskt korrekt eller inte men boken känns trovärdig eftersom karaktärerna hänger ihop och känns som människor gör - goda och onda och lite fransiga i kanten). En annan fördel om jag skrivit den vore också att den då vore skriven på svenska och då kunde också Lyran få njuta av den :)

Den här författaren vill du ge Nobelpriset? Margaret Atwood eller Gitta Sereny. Eller någon riktigt bra av mig oläst författare som jag kunde upptäcka tack vare nobelpriset.

Hur väljer du de böcker du läser?
Jag får en hel del recensionsexemplar som jag då uppmärksammats på i förlagskataloger eller av förlagen själva. En hel del böcker läser jag på direkta tips av andra bokbloggar. Och så jobbar jag på bibliotek så ni kan ju tänka er vilka lockelser i form av nya böcker och gamla klassiker det finns där...

Ditt bästa boktips?
Alla böcker jag redan nämnt förstås men sen vill jag också passa på att tipsa om Anders Björkelids fantasyserie om syskonen Wulf och Sunia. Första boken heter Ondvinter (sedan Eldbärare och Förbundsbryterskan och en avslutande del som ännu inte kommit ut) och inleder en riktigt välskriven och fascinerande saga. Det är helt klart en serie som alla borde läsa och unna sig att sjunka in i.

100 asiatiska

Dags för en ny lista med böcker från mindre ofta lästa länder. Denna gång är fokus på Asien. Listan har jag satt samman med hjälp av sidor som Macondo och Tranan. Jag gör inga anspråk på att vare sig ha med de bästa eller de mest kända böckerna från varje land, se listan som ett försök av en amatör att sammanställa lite tips. Som ni kan se har jag själv inte läst så många av böckerna.

Fetstila titel + författare om du läst boken
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera dem med rött
Kursivera de böcker du vill läsa
* efter boken betyder att du aldrig hört talas om boken/författaren
+ efter boken betyder att du äger den
x efter boken betyder att du påbörjat men inte läst ut den

(Jag kursiverar inte de jag vill läsa eftersom jag sannolikt vill läsa de allra flesta av dem.)

Afghanistan
Khaled Hosseini - Flyga drake
Atiq Rahimi - Tålamodets sten

Bangladesh
Monica Ali - Brick Lane
Tahmima Anam - En gyllene tid

Filippinerna
Miguel Syjuco - Ilustrado

Indien
Aravind Adiga - Den vita tigern +
Ambai - Flod
Vaikom Muhammad Basheer - Under mangoträdet
Kiran Desai - Bittert arv +
Mahasweta Devi - Branden i hjärtet +
Anjum Hasan - Bort, bort +
Jhumpa Lahiri - Främmande jord +
Rohinton Mistry - En familjeangelägenhet
Anita Nair - Kvinnor på ett tåg +
Arundhati Roy - De små tingens gud +
Anuradha Roy - En karta över omöjlig längtan +
Salman Rushdie - Midnattsbarnen +
Vikram Seth - En lämplig ung man
Vikas Swarup - De sex mistänkta +
Janesh Vaidya - I det sista regnet

Indonesien
Pramoedya Ananta Toer - Människornas jord +

Irak
Najem Wali - En stad vid namn Komeit

Iran
Kader Abdolah - Huset vid moskén +
Anita Amirrezvani - Flickan som vävde sidenmattor
Shusha Guppy - Hästen med förbundna ögon - persiska barndomsminnen
Sadeq Hedayat - Den blinda ugglan
Azar Mahloujian - Tillbaka till Iran +
Azar Nafisi - Att läsa Lolita I Teheran +
Naïri Nahapétian - Vem dödade ayatolla Kanuni
Shahrnush Parsipur - Kvinnor utan män
Marjane Satrapi - Persepolis +

Israel
Lizzie Doron - Varför kom du inte före kriget? +
David Grossman - På flykt från ett sorgebud
Etgar Keret - Åtta procent av ingenting
Amos Oz - En berättelse om kärlek och mörker +
Abraham B. Yehoshua - Kvinnan från Jerusalem +

Japan
Osamu Dazai - Inte längre människa
Kaori Ekuni - Twinkle twinkle
Hitomi Kanehara - Ormar och piercing
Yukio Mishima - Sjömannen som föll i onåd hos havet
Haruki Murakami - Norwegian Wood +
Kenzaburo Oe - Mardrömmen +
Yoko Ogawa - En gåtfull vänskap +
Natsume Soseki - Kokoro
Mary Yukari Waters - Kvällens lagar

Kina
Cao Naiqian - När mörkret faller trängtar mitt hjärta till dig
Dai Sijie - Di-komplexet
Gao Xingjian - En ensam människas bibel +
Han Shaogong - Maqiao +
Hong Ying - Flodens dotter
Jiang Zilong - Häktningen
Jung Chang - Vilda svanar +
Li Rui - Släktgården +
Li Yiyun - De hemlösa +
Ma Jian - Nudelbagaren +
Shen Congwen - Gränsland
Shen Rong - Mitt i livet
Su Tong - Binu och den stora muren
Wei Liang Diane - Jadeögat +
Ying Chen - Stilla +
Yu Hua - En handelsman i blod +
Zhang Jie - Arken

Korea
Han Malsuk - Bortom gränserna
Hwang Sok-Yong - Den gamla trädgården
Kyung-Sook Shin - Ta hand om min mor
Park Wan-Suh - Det kala trädet
Yun Hûng-gil - Regnperioden

Kurdistan
Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen

Libanon
Rashid al-Daif - Käre herr Kawabata
Hanan al-Shaykh - Beirut Blues
Hoda Barakat - Vattenplöjaren +
Zeina Ghandour - Honung
Elias Khoury - Solens port
Vénus Khoury-Ghata - Sju stenar till den otrogna hustrun +
Alexandre Najjar - Krigets skola : ungdomsminnen +
Rabih Alameddine - Hakawati : sagoberättaren

Malaysia
Tash Aw - Sidenfabriken
Rani Manicka - Rismodern

Pakistan
Uzma Aslam Khan - Trådarna i väven +
Mohsin Hamid - Den ovillige fundamentalisten +

Palestina
Susan Abulhawa - Morgon i Jenin
Suad Amiry - Sharon och min svärmor +
Emile Habiby - Said peptimisten
Jabra Ibrahim Jabra - Den första brunnen : barndom i Betlehem
Ghassan Kanafani - Män i solen och andra palestinska berättelser

Saudiarabien
Rajaa Alsanea - Flickorna från Riyadh

Sri Lanka
Michael Ondaatje - Anils skugga +

Syrien
Salim Barakat - Järngräshoppan +
Rafik Schami - Kärlekens mörka sida

Thailand
Rattawut Lapcharoensap - Sightseeing

Turkiet
Oya Baydar - Förlorade ord
Asli Erdogan - Den mirakulöse mandarinen +
Yasar Kemal - Låt tistlarna brinna
Orhan Pamuk - Snö
Elif Shafak - Bastarden från Istanbul

Vietnam
Bao Ninh - Krigets sorger
Le Minh Khue - Monsunens sista regn
Nam Le - Båten +
Kim Thúy - Ru +

Östtimor
Luis Cardoso - Uggleögon, vildkattsögon +

Lästa författare: 32
Lästa böcker: 31

Wisława Szymborska

1996 års Nobelpristagare, den polska lyrikern Wisława Szymborska avled under gårdagen. Wisława Szymborska erhöll Nobelpriset med motiveringen: ”för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”.

Jag har tidigare läst diktsamlingen Här av författaren, en övervägande positiv upplevelse:
 
Här är ett tunn diktsamling, den innehåller 19 dikter av olika längd. Ibland refererar författaren till "den stora konsten och litteraturen" ibland skriver hon om vardagens klimpsoppa med fläsksvål. Jag har emellanåt svårt att hänga med i tankegångarna, men då och då glimtar det till av förståelse även hos mig. Szymborskas dikter är lättlästa, men de innehåller en hel del livsvisdom, den sortens visdom som inte gör sig märkvärdig.

Min favoritdikt Icke-läsning gestaltar vår nutid. Här är ett litet smakprov från diktens inledning:

Icke-läsning

Köper man Prousts verk
får man ingen fjärrkontroll med sig från bokhandeln
man kan inte zappa
över till en fotbollsmatch
eller en frågesport och vinna en Volvo

Vi lever längre,
men mindre exakt,
i kortare meningar.

Bokbloggarnas litteraturpris

Vinnaren av bokbloggarnas litteraturpris 2011 blev, inte helt otippat och mycket välförtjänt, Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag är naturligtvis mycket nöjd med detta eftersom Cirkeln var en av två romaner jag röstade på. Den andra var naturligtvis Korparna av Tomas Bannerhed, som jag nominerade. Ett stort grattis till Mats och Sara, jag firar genom att reprisera min recension av den fantastiska Cirkeln. Och jag väntar otåligt på fortsättningen - Eld.

Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, utgiven av Rabén & Sjögren, 2011

Jag började läsa Cirkeln utan högt ställda förväntningar, trots att boken tokhyllats av alla. Jag trodde ändå inte att jag skulle tycka att en ungdomsbok var något annat än, rätt och slätt, bra. Så jag bedrog mig! Efter bara några kapitel var jag helt uppslukad av berättelsen, jag återupplevde delar av min egen tonårstid och jag upprördes över de hemska, sorgliga händelserna. När jag läst fantasy tidigare har det funnits avstånd mellan min vardag och böckernas värld. Både Sagan om Ringen och Harry Potter-böckerna utspelar sig i andra världar, tider eller åtminstone länder. Men Engelsfors skulle (i alla fall nästan) kunna vara den lilla bruksort jag växte upp i. Igenkänningsfaktorn är hög, tyvärr även när det gäller tjejernas vardag, som är långt ifrån idyllisk.

I korta drag handlar Cirkeln om sex tonårstjejer som kallas till ett stort uppdrag, ett uppdrag att rädda världen från ondska. För att lyckas måste de hålla uppdraget hemligt och samarbeta. En efter en upptäcker tjejerna att de har olika magiska krafter och de får en följeslagare (som inte verkar duga så mycket till). Samtidigt fortsätter det vanliga livet och det är inte så lätt att veta hur man ska hantera sina nya krafter. Dessutom händer allt fler hemska saker.

Det som framför allt slår mig när jag läser om tjejerna i Engelsfors är att deras röster känns så verkliga. Nu är jag ju inte tonåring längre och kan därför kanske inte uttala mig om hur man känner sig som ung idag, men författarna lyckas i alla fall gestalta hur jag kände mig. Och nog borde väl problemen med killar, betyg, föräldrar, kompisar, utseende o s v vara ungefär de samma idag? Dessutom väjer inte författarna undan, utan skriver även om de teman vuxna gärna vill låtsas inte existerar - d v s droger och sex. Och även dessa teman skildrar författarna på ett sätt som åtminstone jag känner igen.

När det gäller de magiska elementen blir jag förvånad över hur lätt jag accepterar dessa. Författarna lyckas på ett beundransvärt sätt integrera häxkraft och demoner med tjejernas vardag. Att tjejerna får olika magiska krafter speglar dessutom på ett snyggt sätt deras olika personligheter och svårigheter. Tjejen som känner sig osynlig lyckas verkligen bli osynlig och den mobbade tjejen får förmågan att kontrollera andras tankar.

Boken har flera huvudpersoner och det är såklart ett mycket smart grepp. Här finns olika tjejer att identifiera sig med och även om de på vissa sätt är utpräglade "typer" är de inte platta och ensidiga. Jag gillar dessutom verkligen att tjejernas olikheter och gamla konflikter inte automatiskt försvinner i och med att de får ett uppdrag, tjejerna förblir hela tiden tonåringar med starka viljor, behov och egenheter. De känns verkliga. Men snälla författarna, jag vill lära känna Ida lite bättre snart!

Den här boken är skriven av två författare och jag är ganska nyfiken på hur de burit sig åt när de skrivit. Jag upplever inte alls att det finns två olika "författarröster" undrar om de skrivit allt tillsammans?

Sammantaget är Cirkeln en helt fantastisk skildring av magi och realism. Handlingen är spännande, huvudpersonerna är psykologiskt trovärdiga och texten lättläst. Jag vill läsa fortsättningen nu!