Bokbloggen The Curious Case of the Books

Clara på bloggen The Curious Case of the Books läser på Kulturvetarlinjen och har en stor plats i sitt hjärta för barn- och ungdomslitteratur. Likt många andra bokbloggare jag känner (fniss) drabbas hon ofta av ägandebegär när det gäller böcker. På bloggen skriver Clara om böcker som jag inte  känner till så bra, jag har nu i alla fall förstått att jag måste läsa Fahrenheit 451.

Varför läser du?
Varför andas jag? Nej men, ärligt talat, det är bara en naturlig del av mig. Det är självklart något jag finner roligt också, men i ärlighetens namn finns det annat jag tycker är roligt också, som jag skulle kunna göra istället. Och som jag gör istället. Men sedan jag var fyra och lärde mig läsa har det alltid varit jag gör. Ibland mycket och ibland mindre. Att läsa är också, mycket mer än film eller tv-serier att besöka okända platser, dessutom får man föreställa sig så mycket själv.

Vad skulle du ägna dig åt om du inte läste?
Antagligen ha mycket mer plats i mitt hem. Det är böcker överallt. Jag vet inte hur det är med andra bokbloggare men jag gör faktiskt mycket annat än att läsa också. Jag syr och ritar, lagar mat och bakar, jag är ute och kalasar och jag spelar i ett band. Egentligen läser jag nästan bara några timmar efter sängdags och vid bussresor. Det är märkligt nog sällan jag sätter mig ned och läser en bok på eftermiddagen bara sådär.

Berätta lite om dig/din blogg. Varför bloggar du?
Min blogg är väl som många andras, den är inte ens ett år ännu. Innehåller recensioner och tips om böcker och hemsidor av bokig natur, olika böcker jag har fyndat på antikvariat eller liknande, önskelistor och bokomslag. En del musikstycken jag tycker lämpar sig att läsa till, tv-serier och filmer som har anspelning på böcker och sådär. Sådant jag tycker är fint helt enkelt. Den är inte alls speciellt akademisk, för sådan är jag inte som person, trots att jag har studerat litteraturvetenskap i en evighet känns det som. Jag bokbloggar mest för att trots att böcker är ett stort intresse för mig är det inte något jag delar med mina vänner. De är nästan alla musiker, och på sin höjd läser de rockbiografier. Jag ville mest dela med mig om böcker jag tycker om till några som faktiskt också är intresserade.

Favoritbok?
Detta är min värsta fråga. Jag vill inte svara Harry Potter för det är så kliché, men samtidigt vore det högförräderi att inte ens nämna den. Annars älskar jag Solens gyllene äpplen av Ray Bradbury, Extremt högt och otroligt nära av Jonathan Safran Foer (kommer dessutom som film snart dessutom), Turkisk konfekt av Jan Wolkers som är omöjlig att få tag på om man inte finkammar antikvariat, Muminserien av Tove Jansson är också strålande, likaså Hungerspels-trilogin av Suzanne Collins. Peter Pan av J.M. Barrie gråter jag alltid floder till och läser minst vartannat år. Alice i underlandet är ett strålande mästerverk. Jag skulle kunna hålla på hur länge som helst.

Favoritförfattare?
Ray Bradbury utan tvivel. Jag må bara ha läst en bråkdel av hans bibliografi men han gör mig aldrig besviken. Och han har inte bara bra historier att berätta utan också ett fantastiskt språk att göra det med. Jag får alltid ont i hjärtat av hans böcker bara för att det är så pass bra.

Favoritkaraktär?
Jag har alltid gillat Muminpappan, både i bok och serietidningsform. Och Gandalf. Tvillingarna Weasly. Herr och fru Darling i Peter Pan. Aslan. Jag tror jag skulle kunna bli stormförälskad i Ronja Rövardotters pappa Mattis. Återigen skulle jag kunna hålla på hur länge som helst.

Vad får dig att gilla en bok?
Känslan och stämningen främst, och språket såklart. Och det är viktigt att jag känner något när jag läser boken. Man ska bli sådär härligt tom när boken är över för att då har den verkligen betytt något. Och jag gråter gärna till böcker. Eller blir arg, jag minns att när jag läste någon av Vampire Academy-böckerna, antagligen femman eller sexan blev jag så rosenrasande på Dimitri att jag råkade riva sönder en sida när jag vände blad lite för aggressivt. 

Mest överskattade bok?
Varenda jäkla en av Paulo Coelho. Jag. Avskyr. Honom. Han spottar ur sig bok efter bok och folk äter som duvor ur hans händer. Jag vill smälla till folk med ordentliga böcker i huvudet och tvinga dem att läsa ordentlig litteratur istället. Så fort jag ser någon som läser Alkemisten kommer mina kräkreflexer igång. Det värsta är att han i grund och botten har bra historier men han fullkomligt mördar dem med sitt språk och sina underliggande sensmoraler. Ett öga rött är bland de värsta hypeade böcker jag läst också.

Vilken bok önskar du att du hade skrivit? Varför?
Jag vet inte riktigt, jag är rätt nöjd med att inte ha skrivit mina favoritböcker för annars skulle jag inte kunna läsa dem för första gången. Däremot vill jag själv skriva nya, egna böcker.

Den här författaren vill du ge Nobelpriset?
Ray Bradbury givetvis, men det är väl att hoppas på allt för mycket tyvärr. Annars vill jag nog mest dela ut det till döda författare tyvärr.

Hur väljer du de böcker du läser?
Jag läser i alla fall i största möjliga mån inte baksidetexter eller recensioner innan. Omslag spelar tyvärr en del in, och hur jag föreställer mig att boken skall vara. Mycket går på känsla.

Ditt bästa boktips?
Den illustrerade mannen och Fahrenheit 451 av Bradbury är underbara. Den oändliga historien av Michel Ende är också fantastisk. Tusen och en natt bör man ha läst, även om det bara är en komprimerad version mer anpassad för barn. Alla som läser deckare, vilket det ibland känns som är det enda hela Sverige läser, borde istället läsa böckerna om Ture Sventon.