Mats kamp av Mats Jonsson, utgiven av Galago, 2011
När jag blir tillfrågad om vilka genrer jag helst undviker finns diskbänksrealism med bland de jag nämner. Jag brukar inte tycka om att läsa om föräldrar som kämpar för att få sina liv att gå ihop när de fått barn. Men det är egentligen först i och med att Mats blir pappa hans berättelse börjar intressera mig. Innan dess handlade hans liv om storstadsfenomen, som inte alls berör mig. Men pappablivandet gestaltar Mats på ett fantastiskt sätt. Här finns en kärlek till barnet som skiner igenom den "nattliga skärselden" och här finns en varm omsorg om den nyblivna mamman Victoria, som fått en del skador i samband med förlossningen. Mats ironiserande kring huruvida man skulle ta lika lätt på hennes plågsamma skador om de inte uppstått i samband med förlossningen har bitit sig fast hos mig. För han har naturligtvis rätt, kvinnors smärta och svårigheter i samband med graviditet och förlossning behandlas oerhört nonchalant med hänvisning till att "det ju är naturligt" att det gör ont.
Mats kamp är en socialrealistisk skildring fylld av både humor och vrede. Här utdelas en hel del råsopar mot dagens statussamhälle, familjen som ett projekt och den allmänna sociala nedrustningen. Världens bästa skitskola och lärarnas arbetssituation får rejäl och välförtjänt kritik samtidigt som författaren belyser både klass- och könsaspekter i vår samtid.
Karikatyrskildringen av föräldrakooperativet Tok-Klok får mig att asgarva samtidigt som det kryper i mig av olust när jag tänker på att barn redan i denna ålder kan bli mobbade, med mobbarnas föräldrars välsignelse. Det är ju de här barnen som senare ska gå på Lundsberg...
Romanens titel Mats kamp är naturligtvis en blinkning till Karl Ove Knausgårds Min kamp. Båda männen tycks ha bestämt sig för att skildra ALLT i sina liv. Mats kommer dock i slutet av boken fram till att han inte är den som ska skapa och skildra dottern Ellens liv, det är hennes barndom och hennes minnen. Den insikten tyder på en integritet jag beundrar. Överlag måste jag säga att Mats verkar vara en person jag genuint skulle tycka mycket om.
Sammantaget är Mats kamp en ironiserande berättelse, fylld av både svärta och kärlek, om att bli pappa i vår tid. Läs den!
Andra som läst Mats kamp är Fiktiviteter, Expressen, Dagens bok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar