Den omoraliske

Den omoraliske av André Gide, utgiven av Brombergs, 2011

Den unge huvudpersonen Michel är en välutbildad, välbärgad man i sekelskiftets Frankrike. Han arbetar som historiker och fäster stor vikt vid tankens kraft. På sin dödsbädd önskar Michels far att få se sonen gift, för att tillmötesgå faderns önskemål gifter sig Michel således med en passande ung dam, Marceline. Paret reser på bröllopsresa till det koloniserade Nordafrika, där det uppdagas att Michel är allvarligt sjuk i lungsot. Värmen och närheten till de arabiska barnen gör dock att Michels livsandar åter väcks, han börjar solbada och ägna sig åt att stärka kroppen. Efter tillfrisknandet förändras Michels personlighet och moral. Han upplever världen med sina sinnen i stället för med tanken, han får allt svårare att skilja mellan rätt och orätt, han låter sig lockas av lusten, sina drifter. Han blir en handlingens man.

Romanen är i sin helhet skriven i form av en lång monolog där Michel försöker rättfärdiga sina val inför sina närmsta vänner. Michel tycks fråga sig hur fri man får vara - eller rättare sagt - hur fri en man får vara. Michel är dock enbart intresserad av sin personliga frihet. Hans hustrus, hans anställdas och de unga prostituerade pojkarnas och flickornas frihet väger lätt i sammanhanget.

När Den omoraliske kom ut 1902 i Frankrike ansågs den av många vara chockerande. Jag tycker fortfarande att den i hög grad är chockerande. Mycket av det Michel ägnar sig åt kan tyckas vara oskyldigt, det skandalösa solbadandet till exempel, men hans sätt att behandla människor som är beroende av honom är fortfarande lika upprörande. En av de saker man förvisso chockerades mer av i början av 1900-talet är Michels homosexuella tendenser, men att köpa små arabiska barn torde väcka lika stark aversion än idag.

"Beklaganden, samvetskval, ånger, det är nyss undfången glädje, sedd från baksidan." (sidan 110)

Michels förändring från att vara en hämmad, intellektuell samhällsmedborgare till att bli en egocentrisk, skrupelfri livsnjutare är mycket intresserant utifrån ett psykologiskt perspektiv. Hur ska man förklara denna totala omvälvning? En del av förklaringen handlar om traumat att vara nära döden, att uppleva att man varit nära att förlora livet kan totalt förändra hur man ser på den egna existensen. I förordet av Sven Lindqvist betonas i betydelsen av vistelsen i det koloniserade Afrika:

"Ja, koloniernas verklighet fungerade som drömmens. Eberhardt, Gide, Saint-Exupéry - kolonierna var för dem alla en arena där de fick leva ut allt det, som inte var socialt accepterat i deras hemländer." (sidan 16)

Tidsfränden Freud skulle i stället lagt stor vid att analysera bortträngda homosexuella drifter. Sammantaget är Den omoraliske ett mycket intressant psykologiskt porträtt av en man som hamnar i själslig obalans.