Dags för en ny samling länkar till de som ännu tappert hänger med på Jorden Runt-resan. Denna gång var det på vippen att inte ens jag själv hann läsa något. Som vanligt får ni gärna underlätta för mig genom att posta länkarna till era inlägg i kommentarerna till det här inlägget. Hoppas ni haft ett bra resstopp, jag ser fram emot att ta del av allas upplevelser. Glöm inte att besöka, läsa och kommentera hos varandra.
Om En historia om läsning har följande resenärer skrivit:
Mimmimaries böcker och annat
Tankar från mitt fönster
Om Annie John har följande resenärer skrivit:
Lyrans Noblesser
Mimmimaries böcker och annat
Violens boksida
Tankar från mitt fönster
Om Tant Julia och författaren har följande resenärer skrivit:
Om andra intressanta böcker från området:
Bokstödet
Vänligen puffa på mig om jag missat någon.
Läslistor
▼
fredag 30 september 2011
Bokbloggarnas litteraturpris 2011
Nu är det återigen dags att nominera kandidater till Bokbloggarnas litteraturpris. Detta pris instiftades 2010 av Breakfast Book Club och det var många som var med och nominerade och röstade under förra året. Nu är det alltså dags att börja fundera över vilka dina favoriter varit under året som gått. Du kan nominera nu och ända fram till 31 december 2011. Boken du nominerar ska vara utgiven under 2011. Du kan nominera hur många titlar du vill.
De tio flest nominerade titlarna går vidare till en omröstning där en jury röstar fram favoriten. Juryn består av de 47 bokbloggarna som var med och nominerade förra året. Vinnaren kommer presenteras i slutet av januari.
Alla bokbloggare som är med och nominerar i år, kommer bjudas in till juryn för 2012 års litteraturpris.
Du nominerar genom att skicka ett mail till brkfstbookclub@gmail.com. Berätta vilken/vilka titlar du vill nominera och vilken bokblogg du representerar. Varmt välkomna att vara med!
De tio flest nominerade titlarna går vidare till en omröstning där en jury röstar fram favoriten. Juryn består av de 47 bokbloggarna som var med och nominerade förra året. Vinnaren kommer presenteras i slutet av januari.
Alla bokbloggare som är med och nominerar i år, kommer bjudas in till juryn för 2012 års litteraturpris.
Du nominerar genom att skicka ett mail till brkfstbookclub@gmail.com. Berätta vilken/vilka titlar du vill nominera och vilken bokblogg du representerar. Varmt välkomna att vara med!
torsdag 29 september 2011
Annie John
Annie John av Jamaica Kincaid, utgiven av Bokförlaget Tranan, 2010
Annie John är en självbiografisk berättelse om en flickans väg från beroendets barndom till vuxenvärldens självständighet. Annie växer upp på Antigua som enda barn till en äldre, relativt frånvarande far och en ung dyrkad mor. Relationen till modern tycks vara överhettad och i grunden ambivalent. I tonåren revolterar Annie, hon börjar hata sin mor intensivt och hon drömmer om att rymma hemifrån. Samtidigt som hon agerar ut vissa delar av sina känslor, t ex i romantiserade relationer med väninnor, är hon fortfarande en lydig, duktig elev på ytan.
Annie John är en mycket komplicerad person, som det inte varken är lätt att förstå eller tycka om. I boken framkommer inte någon förklaring till Annies starka känslor inför modern och inte heller är det lätt att förstå vad som orsakar att hon så totalt ändrar syn på modern. Som psykolog med psykodynamisk/anknytningsteoretisk bakgrund väcks många funderingar kring hur den tidiga relationen mellan modern och barnet såg ut. Karaktäriserades relation av otrygghet och ambivalens redan från början? Fick inte barnet existera som en individ på egna villkor, blev hon i stället en förlängning av modern? Var den tidiga idealiseringen av modern ett resultat av att modern inte fanns emotionellt tillgänglig? Fanns det någon tidig separation eller något trauma som kan förklara Annies senare uteckling? Många frågor har den här boken lämnat efter sig hos mig, men få svar. Trots, eller kanske på grund av, detta var läsningen av Annie John en mycket intressant upplevelse, som verkligen väckt min nyfikenhet på författaren.
Det här är en berättelse man kan betrakta utifrån olika utgångspunkter, ibland läggs vikten vid mor-dotter-relationen, ibland betonas samhällsperspektiv som kolonisation och migration och ibland fokuserar man på huvudpersonens sexuella identitet. För min del var det helt klart relationen mellan Annie och modern som dominerade intrycket. Under barndomsåren levde flickan i en mycket tät relation till modern och marken rämnar för henne då modern en dag markerar att flickan inte kan fortsätta vara en kopia av henne själv, genom att neka flickan en klänning i samma tyg som modern.
Berättelsen om Annie är omedelbart fängslande, den berör mig och får mig att fundera över flickans inre. Texten är avskalad och lättläst. Boken är skriven i kapitel som emellanåt känns fristående. Beror glappen i berättelsen på bristfällig textredigering eller är stilen ett medvetet grepp för att förstärka intrycket av avbrott i Annie Johns emotionella utveckling? Som kontrast till dessa glapp skildras vissa scener så tydligt att barnets smärta väller ut ur boken. Sammantaget är Annie John en fascinerande berättelse man bär med sig under lång tid, läsning rekommenderas.
Gabriella Håkansson på DN har skrivit en mycket läsvärd recension, andra bokbloggare som läst Annie John är Mimmimaries böcker och annat, Besattheten, Violens boksida.
Annie John är en självbiografisk berättelse om en flickans väg från beroendets barndom till vuxenvärldens självständighet. Annie växer upp på Antigua som enda barn till en äldre, relativt frånvarande far och en ung dyrkad mor. Relationen till modern tycks vara överhettad och i grunden ambivalent. I tonåren revolterar Annie, hon börjar hata sin mor intensivt och hon drömmer om att rymma hemifrån. Samtidigt som hon agerar ut vissa delar av sina känslor, t ex i romantiserade relationer med väninnor, är hon fortfarande en lydig, duktig elev på ytan.
Annie John är en mycket komplicerad person, som det inte varken är lätt att förstå eller tycka om. I boken framkommer inte någon förklaring till Annies starka känslor inför modern och inte heller är det lätt att förstå vad som orsakar att hon så totalt ändrar syn på modern. Som psykolog med psykodynamisk/anknytningsteoretisk bakgrund väcks många funderingar kring hur den tidiga relationen mellan modern och barnet såg ut. Karaktäriserades relation av otrygghet och ambivalens redan från början? Fick inte barnet existera som en individ på egna villkor, blev hon i stället en förlängning av modern? Var den tidiga idealiseringen av modern ett resultat av att modern inte fanns emotionellt tillgänglig? Fanns det någon tidig separation eller något trauma som kan förklara Annies senare uteckling? Många frågor har den här boken lämnat efter sig hos mig, men få svar. Trots, eller kanske på grund av, detta var läsningen av Annie John en mycket intressant upplevelse, som verkligen väckt min nyfikenhet på författaren.
Det här är en berättelse man kan betrakta utifrån olika utgångspunkter, ibland läggs vikten vid mor-dotter-relationen, ibland betonas samhällsperspektiv som kolonisation och migration och ibland fokuserar man på huvudpersonens sexuella identitet. För min del var det helt klart relationen mellan Annie och modern som dominerade intrycket. Under barndomsåren levde flickan i en mycket tät relation till modern och marken rämnar för henne då modern en dag markerar att flickan inte kan fortsätta vara en kopia av henne själv, genom att neka flickan en klänning i samma tyg som modern.
Berättelsen om Annie är omedelbart fängslande, den berör mig och får mig att fundera över flickans inre. Texten är avskalad och lättläst. Boken är skriven i kapitel som emellanåt känns fristående. Beror glappen i berättelsen på bristfällig textredigering eller är stilen ett medvetet grepp för att förstärka intrycket av avbrott i Annie Johns emotionella utveckling? Som kontrast till dessa glapp skildras vissa scener så tydligt att barnets smärta väller ut ur boken. Sammantaget är Annie John en fascinerande berättelse man bär med sig under lång tid, läsning rekommenderas.
Gabriella Håkansson på DN har skrivit en mycket läsvärd recension, andra bokbloggare som läst Annie John är Mimmimaries böcker och annat, Besattheten, Violens boksida.
onsdag 28 september 2011
Jorden Runt i Sydamerika
Oj då, jag har nästan glömt min egen utmaning. September är ju Bokmässemånad och läsningen har det blivit lite si och så med. Nu har jag faktiskt i alla fall läst en av månadens reseböcker, Annie John av Jamaica Kincaid. Jag tyckte om den här romanen även om jag emellanåt kände att jag inte förstod mig på huvudpersonen. Jag ska verkligen försöka skriva ner mina tankar innan månaden är slut.
Hur går det för er andra i Sydamerika?
Hur går det för er andra i Sydamerika?
tisdag 27 september 2011
Recensionsböcker på Bokmässan
En av höjdpunkterna under Bokmässan är att träffa de förlag som brukar skicka mig recensionsböcker. Och visst brukar det slinka ner en eller annan recensionsbok i ryggsäcken. I år fick jag böcker av både gamla och nya bekantskaper.
Som jag tidigare nämnt hade jag tur och fick ett signerat exemplar av Tomas Bannerheds Korparna hos Weylers. Jag har redan läst ett par sidor i boken och gillar det vackra, poetiska språket. Av Brombergs får jag min favoritserie Nobelklassikerna, med hem från Bokmässan kom Mitt Europa av Czesław Miłosz, en Nobelpristagare jag inte alls är bekant med. Några dagar innan Bokmässan damp ett läseexemplar Sju år av Peter Stamm ner i brevlådan. Jag tyckte riktigt mycket om den här boken (recension kommer inom kort) och killarna på Thorén & Lindskog ordnade därför ett signerat exemplar åt mig. Elisabeth Grate ger ut så fantastiska böcker att jag skulle vilja läsa dem alla. Från hennes förlag fick jag lite otippat med mig en kriminalroman, Döden inpå livet av Maureen O'Brien. Boken beskrivs som "spännande, intelligent och med psykologiskt djup". Elisabeth delar monter på mässan med de trevliga tjejerna på SEKWA. Här fick jag en bok som verkligen lockar mig, Reaktorn av Élisabeth Filhol, en roman som beskrivs som "iskall och poetisk och säkerligen ett av de mest enastående litterära debutverken på senare år".
Bokförlaget Tranan har mina läsare redan hört talas om många gånger. De ger ut litteratur från bland annat Afrika, Asien och Latinamerika. Om natten i Chile av Roberto Bolaño och Allt går sönder av Chinua Achebe är exempel på deras fantastiska utgivning. Jag är ju alltid sugen på nya afrikanska författare och på Bokmässan fick jag min första recensionsbok av Tranan, Gömslet av Miral Al-Tahawi, en ung egyptisk författarinna som skriver om kvinnors livsvillkor.
Novellix är ett nystartat förlag som fyra gånger per åt ger ut fyra noveller i fickformat. Böckerna är praktiska för den som gärna läser kortare stunder på resande fot. Jag fick med mig tre fina noveller hem, två som passar årets tyskspråkiga tema, Den skänkta timmen av Juli Zeh och Krig eller fred av Silke Scheuermann, och en inför nästa års nordiska tema, Arielles första kärlek av Monika Fagerholm.
Även dottern fick ett par nytillskott i bokhyllan. Kapitelboken Vilda Våghals av Susanne MacFie och Memo förlag handlar om roliga, lagom spännande äventyr och passar nog den 6-åriga dottern. Snårpan och vad-du-vill-apparaten är en fin bilderbok om människomusen som vill ge barn "självkänsla och tillit till sin egen fantasi". Böckerna om Snårpan skrivs av My Olsberg, Barnens förlag, som även skriver text och musik till musiksagorna om Snårpan. Både dottern och jag ser fram emot att läsa och lyssna.
Marie NDiayes starka kvinnor
I senaste numret av VI LÄSER kallas Marie NDiaye "Presidentens fiende" och "en Kafka för vår tid", dramatiska epitet som tycks vara passande. I tidningen finns en intressant artikel om hur Marie mer eller mindre tvingats gå i landsflykt efter att hon kritiserat Sarkozy i skarpa ordalag. Skrämmande! Författarens liv tycks ha en hel del beröringspunkter med Norah, en av huvudpersonerna i den Goncourtprisade romanen Tre kvinnor som kom ut på svenska förra året. Jag läste och tyckte mycket om den här romanen, därför vill jag nu passa på att tipsa er om att den i oktober kommer ut i pocketversion.
Tre starka kvinnor av Marie NDiaye, utgiven av Natur & Kultur, 2010.
Norah lämnar sitt hem i Paris för att besöka sin maktfullkomlige far i Senegal, på hans begäran. Hon möts av en nedbruten man, som behöver hennes hjälp. Men, vad är verkligt och vad är förträngt i Norahs tidigare liv? Fantas liv gestaltas genom maken Rudys ögon. Rudy och Fanta tvingades lämna sitt trygga liv i Dakar efter att maken blivit avstängd från sitt arbete. Vad hände egentligen? Den unga änkan Khady Demba sörjer att hon inte fick några barn med maken. Familjen kastar ut henne, de kräver att hon ska resa till Europa och försörja dem. Resan blir fylld av umbäranden och svek. Men Khady har i alla fall sitt namn kvar.
Tre starka kvinnor är en roman om identitet, relationer och makt. De tre kvinnornas livsberättelser återspeglar sig i varandra på mer eller mindre subtila sätt. Beröringspunkter är utsatthet, främlingskap och relationer mellan män och kvinnor. På olika sätt domineras kvinnornas liv av andras förväntningar och krav. Under ytan bubblar också mäns våldsamhet, våldet som riktas mot kvinnor.
Texten i Tre starka kvinnor är bitvis mycket exakt och deskriptiv, bitvis lyrisk och symbolisk. Genom omkväden skapas en rytm som griper tag i läsaren. Romanen är egentligen inte särskilt lättläst, jag upplever den inledningsvis som ganska trög. Men allteftersom kryper berättelsen under skinnet på mig, jag kommer på mig själv med att fundera över kvinnornas liv.
Det som främst fängslar mig i romanen är de nyanserade gestaltningarna av mänskliga relationer. Här skildras komplicerade relationer mellan dominanta fäder och deras döttrar/söner. Både Sarahs och Rudys självbilder är starkt influerade av relationerna till deras fäder. Och båda följer upprepningstvångets lagar genom att välja partner, alternativt chef, att iscensätta upprepningar av barndomsdramat med. Det som mest karaktäriserar Khady Demba är hennes relation till sig själv, hon har en mycket stark upplevelse av en egen, unik identitet. Berättelsen om Khady genomsyras av människans kamp för överlevnad som psykisk och fysisk varelse.
Sammantaget är Tre starka kvinnor en mycket läsvärd roman, som gestaltar mäns och kvinnors relationer och inre drivkrafter.
Tre starka kvinnor av Marie NDiaye, utgiven av Natur & Kultur, 2010.
Norah lämnar sitt hem i Paris för att besöka sin maktfullkomlige far i Senegal, på hans begäran. Hon möts av en nedbruten man, som behöver hennes hjälp. Men, vad är verkligt och vad är förträngt i Norahs tidigare liv? Fantas liv gestaltas genom maken Rudys ögon. Rudy och Fanta tvingades lämna sitt trygga liv i Dakar efter att maken blivit avstängd från sitt arbete. Vad hände egentligen? Den unga änkan Khady Demba sörjer att hon inte fick några barn med maken. Familjen kastar ut henne, de kräver att hon ska resa till Europa och försörja dem. Resan blir fylld av umbäranden och svek. Men Khady har i alla fall sitt namn kvar.
Tre starka kvinnor är en roman om identitet, relationer och makt. De tre kvinnornas livsberättelser återspeglar sig i varandra på mer eller mindre subtila sätt. Beröringspunkter är utsatthet, främlingskap och relationer mellan män och kvinnor. På olika sätt domineras kvinnornas liv av andras förväntningar och krav. Under ytan bubblar också mäns våldsamhet, våldet som riktas mot kvinnor.
Texten i Tre starka kvinnor är bitvis mycket exakt och deskriptiv, bitvis lyrisk och symbolisk. Genom omkväden skapas en rytm som griper tag i läsaren. Romanen är egentligen inte särskilt lättläst, jag upplever den inledningsvis som ganska trög. Men allteftersom kryper berättelsen under skinnet på mig, jag kommer på mig själv med att fundera över kvinnornas liv.
Det som främst fängslar mig i romanen är de nyanserade gestaltningarna av mänskliga relationer. Här skildras komplicerade relationer mellan dominanta fäder och deras döttrar/söner. Både Sarahs och Rudys självbilder är starkt influerade av relationerna till deras fäder. Och båda följer upprepningstvångets lagar genom att välja partner, alternativt chef, att iscensätta upprepningar av barndomsdramat med. Det som mest karaktäriserar Khady Demba är hennes relation till sig själv, hon har en mycket stark upplevelse av en egen, unik identitet. Berättelsen om Khady genomsyras av människans kamp för överlevnad som psykisk och fysisk varelse.
Sammantaget är Tre starka kvinnor en mycket läsvärd roman, som gestaltar mäns och kvinnors relationer och inre drivkrafter.
måndag 26 september 2011
Bokmässelagged
Jag har överlevt Bokmässn och även första arbetsdagen efter helgen. Men jag är så trött att jag inte ens orkar ta hand om alla böcker jag hade med mig hem. Det finns dessutom ett antal inlägg i huvudet som väntar på att nedskrivas, hoppas att de inte försvinner under natten. För nu måste jag helt enkelt sova!
söndag 25 september 2011
Frukost den sista dagen
Igår handlade Bokmässandet mest om att trängas och minglas. Idag ska jag snabbt avverka bottenvåningen, köpa lite böcker och sedan hålla mig i bloggrummet mellan intressanta seminarier. Tänk att det redan är sista dagen!
Men det kommer ju en ny mässa nästa år och jag är lycklig ägare till ett presentkort på ett 4-dagars kort med inträde till allt.
Mer om dagens och gårdagens mässbesök kommer lite senare.
Men det kommer ju en ny mässa nästa år och jag är lycklig ägare till ett presentkort på ett 4-dagars kort med inträde till allt.
Mer om dagens och gårdagens mässbesök kommer lite senare.
lördag 24 september 2011
Varför gråter pappan?
Varför gråter pappan? av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson, utgiven av Olika Förlag, 2011.
Alvdis och Hamsa får syn på en pappa som sitter utanför staketet och gråter. Varför gör han det, tro? Har någon slagit honom? Eller är han kanske hungrig? Har han kanske ont i magen? Eller är han kanske trött för att hans bebis skriker hela tiden? Det finns många olika orsaker till att man kan vara ledsen, tänker Alvdis och Hamsa. Till slut frågar de pappan varför han är ledsen och får då till svar att han gråter för att han är jätteglad att han snart ska träffa sina barn.
Jonna Fries på Smålandsposten kallade den här boken för en känslodeckare för små barn i sin recension. Det tycker jag är en mycket träffande beskrivning. På ett mycket finurligt sätt får läsaren följa barnens sätt att fundera kring varför någon kan tänkas vara ledsen, samtidigt som de på barns vis hela tiden väver in sin egna upplevelser. Boken blandlar humor och allvar på ett mycket charmigt och underhållande sätt samtidigt som den förmedlar viktiga insikter till den lilla "läsaren".
Jag har tidigare skrivit mycket positivt om Kristina Murray Brodin och Bettina Johanssons böcker Tyranno, Maskerad och Världens mamma och en katt. Även den nya boken faller både mig och dottern i smaken. Det som bland annat karaktäriserar både text och bild är att normer bryts i parti och minut, utan att man gör så stor affär av det. Som vanligt innehåller texten "multietniska referenser" (vem älskar inte falafel?), sorgliga eller otäcka moment och humor på barns vis. Illustrationerna förstärker de normbrytande inslagen, de är expressiva och innehåller många roliga detaljer.
Sammantaget är Varför gråter pappan? en både rolig och tankeväckande liten bok som passar barn i förskoleåldern. Läsning rekommenderas!
Alvdis och Hamsa får syn på en pappa som sitter utanför staketet och gråter. Varför gör han det, tro? Har någon slagit honom? Eller är han kanske hungrig? Har han kanske ont i magen? Eller är han kanske trött för att hans bebis skriker hela tiden? Det finns många olika orsaker till att man kan vara ledsen, tänker Alvdis och Hamsa. Till slut frågar de pappan varför han är ledsen och får då till svar att han gråter för att han är jätteglad att han snart ska träffa sina barn.
Jonna Fries på Smålandsposten kallade den här boken för en känslodeckare för små barn i sin recension. Det tycker jag är en mycket träffande beskrivning. På ett mycket finurligt sätt får läsaren följa barnens sätt att fundera kring varför någon kan tänkas vara ledsen, samtidigt som de på barns vis hela tiden väver in sin egna upplevelser. Boken blandlar humor och allvar på ett mycket charmigt och underhållande sätt samtidigt som den förmedlar viktiga insikter till den lilla "läsaren".
Jag har tidigare skrivit mycket positivt om Kristina Murray Brodin och Bettina Johanssons böcker Tyranno, Maskerad och Världens mamma och en katt. Även den nya boken faller både mig och dottern i smaken. Det som bland annat karaktäriserar både text och bild är att normer bryts i parti och minut, utan att man gör så stor affär av det. Som vanligt innehåller texten "multietniska referenser" (vem älskar inte falafel?), sorgliga eller otäcka moment och humor på barns vis. Illustrationerna förstärker de normbrytande inslagen, de är expressiva och innehåller många roliga detaljer.
Sammantaget är Varför gråter pappan? en både rolig och tankeväckande liten bok som passar barn i förskoleåldern. Läsning rekommenderas!
fredag 23 september 2011
Barntema på Bokmässan dag 2
Bokmässan dag två inleddes med att hela familjen Lyran shoppade loss opå stan och därefter begav sig till mässan. Dottern hade blivit lovad en bok och skulle nu välja själv. Men, det är ju ganska svårt att välja själv när man är 6 år och det finns miljoner bra barnböcker på mässan. För att underlätta valet fick dottern välja bland förlaget Berghs Lätta fakta-böcker. Valet föll på följande:
Eftersom årets tema är tyskspråkigt tyckte jag att dottern och jag dessutom gott kunde köpa något tillsammans, valet föll på Cornelia Funkes Bläcktrilogi, som jag länge haft lust att läsa. Böckerna ges ut av Opal förlag som jag hoppas får lite extra uppmärksamhet i år.
Eftersom årets tema är tyskspråkigt tyckte jag att dottern och jag dessutom gott kunde köpa något tillsammans, valet föll på Cornelia Funkes Bläcktrilogi, som jag länge haft lust att läsa. Böckerna ges ut av Opal förlag som jag hoppas får lite extra uppmärksamhet i år.
Mer om dagens skörd av vuxenböcker och festen på Forma kommer senare.
Livesändning
Här kommer fler intressanta inslag från Bokmässan via Utbildningsradions livesändning. Håll tillgodo!
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i början av inlägget för att få information om alla programinslag.
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i början av inlägget för att få information om alla programinslag.
torsdag 22 september 2011
Mer om Bokmässans första dag
Förutom den fantastiska invigningen med Herta Müller bestod första mässdagen av snack med ett gäng bloggkollegor och förläggare. När jag var som mest vilse dök Arina upp och visade mig till bloggrummet, hon har en fantastisk förmåga att dyka upp när hon behövs som mest. I bloggrummet träffade jag Linda enligt O och vi bestämde oss för att tillsammans kika in hos en mängd utställare. Vi träffade Johan och Jörn från Thorén & Lindskog och Linda vågade sig till och med på en tysk bok. Hon valde Upptäckten av currywursten, ett bra val tycker jag. Vi vandrade vidare och hamnade så småningom hos Weyler förlag. Vi hade dessutom tur att ramla in där just när Tomas Bannerhed signerade sin rosade roman Korparna och gick därifrån med varsitt signerat ex. Efter att ha letat länge efter SEKWA och Elisabeth Grate hittade vi till slut fram. Elisabeth brukar vara bra på att veta vad jag kan tänkas gilla, idag fick jag med mig Döden inpå livet av Maureen O'Brien, en kriminalroman med psykologiskt djup.
Linda vandrade vidare mot seminarier om utsatta flickor, medan jag strosade omkring på internationella torget. Efter att ha stått och valt länge bland Tranans alla fina böcker slog jag till och köpte Allt gott ska komma dig till del av Sefi Atta, en roman som länge stått på min önskelista.
Tillbaks i bloggrummet pratade jag med många bokbloggare, ingen nämnd och därmed heller ingen glömd. I morgon ska jag se till att skriva upp vilka som är där. Dessutom blev jag och Calliope intervjuad av en journaliststudent från Molkoms folkhögskola angående vår syn på hur unga människor påverkas av ett ökat användade av internet, sociala medier och bokbloggar. Inte helt oväntat var både jag och Calliope positiva till att ungdomar hänger på nätet, dock med en liten pekpinne angående hur personlig man bör bli i olika situationer.
Linda vandrade vidare mot seminarier om utsatta flickor, medan jag strosade omkring på internationella torget. Efter att ha stått och valt länge bland Tranans alla fina böcker slog jag till och köpte Allt gott ska komma dig till del av Sefi Atta, en roman som länge stått på min önskelista.
Tillbaks i bloggrummet pratade jag med många bokbloggare, ingen nämnd och därmed heller ingen glömd. I morgon ska jag se till att skriva upp vilka som är där. Dessutom blev jag och Calliope intervjuad av en journaliststudent från Molkoms folkhögskola angående vår syn på hur unga människor påverkas av ett ökat användade av internet, sociala medier och bokbloggar. Inte helt oväntat var både jag och Calliope positiva till att ungdomar hänger på nätet, dock med en liten pekpinne angående hur personlig man bör bli i olika situationer.
Bokmässans första dag - delrapport
Kan något toppa eller ens komma i närheten av denna dag? Tveksamt. Bokmässan invigdes av Anna Falck och dignitärer från de tre tyskspråkiga länder som är i fokus för årets Bokmässa. Sedan kom Herta Müller. Jag trodde att hon bara skulle säga några ord, men hon hade förberett ett helt fantastiskt tal om världens diktatorer och ordens makt. Jag blev starstruck när jag såg denna lilla, urstarka, fågellika kvinna och när hon talade började mina tårar rinna. För att bevara upplevelsen i minnet länge valde jag sedan att skippa de programpunkter jag hade inplanerade och vandrade i stället bara omkring på mässan.
Mer om första dagens möte med bokbloggare, författare och förläggare kommer senare. Nu ska jag besöka en gammal kurskamrat en stund.
Mer om första dagens möte med bokbloggare, författare och förläggare kommer senare. Nu ska jag besöka en gammal kurskamrat en stund.
Lyssna på inslag från Bokmässan
Nu börjar snart Utbildningsradions livesändning från Bokmässan och ni kan lyssna på de intressanta inslagen här på bloggen.
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i början av inlägget för att få information om alla programinslag.
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i början av inlägget för att få information om alla programinslag.
onsdag 21 september 2011
Pressnatta
Bokmässan inleddes på bästa tänkbara sätt. Ett gäng bokbkloggare (länkar kommer senare) träffades på Pressnatta där vi spanande in kändisar, snaskade godsaker och snackade böcker. Som grädde på moset träffade jag lite oväntat en av mina nya idoler, Peter Stamm, författaren till Sju år, som jag tidigare skrivit om. Jag är inte precis blyg av mig så jag passade på att berätta för Peter att jag gillar hans bok. Detta förevigades av Pockethexans rara make.
Utbildningsradion livesänder
Utbildningsradion livesänder mängder av intressanta inslag från årets Bokmässa och ni kommer även att kunna lyssna på dessa via min blogg. Jag kommer att lägga upp den så kallade embed-koden redan på torsdag morgon, så se till att vara beredda.
På torsdag kan man bl a lyssna till följande intressanta inslag om barn och litteratur:
Tor 11.30-11.45: Från fabler till manga – med Ann Borglind, lektor och Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap.
Tor 11.50-12.00: Barnen & böckerna – Joacim Hansson, professor, Angela Zetterlund, fil. dr och Sara Ahlryd, fil. mag, samtliga vid Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet.
På fredag dyker en del av mässans stora dragplåster upp:
Fre 14.00-14.45: Kolonialismens rätta ansikte - Nobelpristagaren Vargas Llosa om sin roman Keltens dröm Mario Vargas Llosa och Ola Larsmo, ordf Svenska PEN.
Fre 16.00-16.45: Lika verklig som livet - Jonathan Franzen, författare, i samtal med Stefan Eklund, chefred Borås tidning.
Fre 17.00-17.45: Nina Hagens bekännelser - Nina Hagen, rocksångerska, moderator Gabriel Byström, kulturchef Göteborgs-Posten.
Under lördagen fortsätter sändnigarna med stora författare:
Lör 14.00-14.45: Är kulturlivet bara ett spel? Nobelpristagaren Vargas Llosa om kulturens plats i dagens samhälle. Mario Vargas Llosa samtalar med Inger Enkvist, professor i spansk litteratur. Samtalsledare Joan Álvarez Valencia, Instituto Cervantes.
Lör 15.00-15.45: Kampen går vidare – Karl Ove Knausgård, forfattare, i samtal med Aris Fioretos, författare.
Och på söndagen får vi äntligen lyssna till den författare jag mest ser fram emot:
Sön 12.00-12.45: Minnet överger inte sanningen – Herta Müller, Nobelpristagare samtalar med akademiledamoten Anders Olsson.
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i inledningen för att läsa om alla programinslag.
På torsdag kan man bl a lyssna till följande intressanta inslag om barn och litteratur:
Tor 11.30-11.45: Från fabler till manga – med Ann Borglind, lektor och Anna Nordenstam, docent i litteraturvetenskap.
Tor 11.50-12.00: Barnen & böckerna – Joacim Hansson, professor, Angela Zetterlund, fil. dr och Sara Ahlryd, fil. mag, samtliga vid Avd. för biblioteks- och informationsvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet.
På fredag dyker en del av mässans stora dragplåster upp:
Fre 14.00-14.45: Kolonialismens rätta ansikte - Nobelpristagaren Vargas Llosa om sin roman Keltens dröm Mario Vargas Llosa och Ola Larsmo, ordf Svenska PEN.
Fre 16.00-16.45: Lika verklig som livet - Jonathan Franzen, författare, i samtal med Stefan Eklund, chefred Borås tidning.
Fre 17.00-17.45: Nina Hagens bekännelser - Nina Hagen, rocksångerska, moderator Gabriel Byström, kulturchef Göteborgs-Posten.
Under lördagen fortsätter sändnigarna med stora författare:
Lör 14.00-14.45: Är kulturlivet bara ett spel? Nobelpristagaren Vargas Llosa om kulturens plats i dagens samhälle. Mario Vargas Llosa samtalar med Inger Enkvist, professor i spansk litteratur. Samtalsledare Joan Álvarez Valencia, Instituto Cervantes.
Lör 15.00-15.45: Kampen går vidare – Karl Ove Knausgård, forfattare, i samtal med Aris Fioretos, författare.
Och på söndagen får vi äntligen lyssna till den författare jag mest ser fram emot:
Sön 12.00-12.45: Minnet överger inte sanningen – Herta Müller, Nobelpristagare samtalar med akademiledamoten Anders Olsson.
Ni kan också lyssna till inslagen direkt från UR. Klicka på länken i inledningen för att läsa om alla programinslag.
tisdag 20 september 2011
Ynari flickan med de fem flätorna
Ynari flickan med de fem flätorna av Ondjaki, utgiven av Bokförlaget Trasten, 2010
Ynari flickan med de fem vackra flätorna, älskar att promenera på ängarna, lyssna på fåglarna och sitta nere vid floden och titta på fiskarna. En kväll möter Ynari en pytteliten man. Trots att han är så liten blir Ynari inte rädd. Ynari och Lilleman lär känna varandra och de tycker mycket om att leka med ord. På dagarna samtalar de om ords betydelser och på nätterna drömmer Ynari om resor till främmande platser. Ynari får även följa med Lilleman till hans by, där får hon lära sig att hitta på och att utplåna ord. En dag bevittnar Ynari och Lilleman ett krig, detta leder till att Ynari bestämmer sig för att hitta sin egen magi och utplåna krig. Med hjälp av sina nya kunskaper om ord och de fem magiska flätorna lyckas Ynari få fem byar att sluta kriga.
Ynari flickan med de fem flätorna ar skriven av en ung angolansk författare och berättelsen är både en klassisk saga och en mycket "afrikansk" berättelse. Kanske är det bokens värme och speciella humor som gör att den känns lite annorlunda än västerländska berättelser. Dessutom finns djuren och naturen med på ett mycket påtagligt sätt, vilket skapar en fin motvikt till magin, en bra balans. Sammantaget lyckas författaren väva ihop en mycket trösterik, vacker berättelse av drömmar, vishet, vänskap och kärlek.
Texten är poetisk och lättläst med rytmiska upprepningar. Illustrationerna förstärker den magiska stämningen med sin lite naiva stil och varma färgtoner. Boken innehåller mycket text och lite ovanliga, utmanande tankegångar, varför jag tror att boken vinner på att läsas i kortare avsnitt, med samtal mellan. Det här är en berättelse som passar för barn som nyligen börjat skolan och det skulle glädja mig mycket om den lästes just i skolan.
Dottern på 6 år är ännu lite för ung att själv förstå berättelsens innebörd själv. Men, med viss anpassning av texten och en del samtal kan även en 6-åring fascineras av tanken att ord kan förändra världen och utplåna allt ont. Det här är dessutom en bok som mamman i vår familj tycker oerhört mycket om, tänk så mycket man kommer att kunna förändra i världen när barnen förstått att de kan styra allt genom sina ord. Ynari flickan med de fem flätorna väcker en gammal favoritsång till liv inom mig igen:
"I natt jag drömde, något som jag aldrig drömt förut.
Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.
Jag drömde om en jätte sal, där stadsmän satt i rad
Så skrev de på ett konvolut, och reste sig och sa:
"Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär.
Och ingen känner längre till, det ordet militär"
Ynari flickan med de fem vackra flätorna, älskar att promenera på ängarna, lyssna på fåglarna och sitta nere vid floden och titta på fiskarna. En kväll möter Ynari en pytteliten man. Trots att han är så liten blir Ynari inte rädd. Ynari och Lilleman lär känna varandra och de tycker mycket om att leka med ord. På dagarna samtalar de om ords betydelser och på nätterna drömmer Ynari om resor till främmande platser. Ynari får även följa med Lilleman till hans by, där får hon lära sig att hitta på och att utplåna ord. En dag bevittnar Ynari och Lilleman ett krig, detta leder till att Ynari bestämmer sig för att hitta sin egen magi och utplåna krig. Med hjälp av sina nya kunskaper om ord och de fem magiska flätorna lyckas Ynari få fem byar att sluta kriga.
Ynari flickan med de fem flätorna ar skriven av en ung angolansk författare och berättelsen är både en klassisk saga och en mycket "afrikansk" berättelse. Kanske är det bokens värme och speciella humor som gör att den känns lite annorlunda än västerländska berättelser. Dessutom finns djuren och naturen med på ett mycket påtagligt sätt, vilket skapar en fin motvikt till magin, en bra balans. Sammantaget lyckas författaren väva ihop en mycket trösterik, vacker berättelse av drömmar, vishet, vänskap och kärlek.
Texten är poetisk och lättläst med rytmiska upprepningar. Illustrationerna förstärker den magiska stämningen med sin lite naiva stil och varma färgtoner. Boken innehåller mycket text och lite ovanliga, utmanande tankegångar, varför jag tror att boken vinner på att läsas i kortare avsnitt, med samtal mellan. Det här är en berättelse som passar för barn som nyligen börjat skolan och det skulle glädja mig mycket om den lästes just i skolan.
Dottern på 6 år är ännu lite för ung att själv förstå berättelsens innebörd själv. Men, med viss anpassning av texten och en del samtal kan även en 6-åring fascineras av tanken att ord kan förändra världen och utplåna allt ont. Det här är dessutom en bok som mamman i vår familj tycker oerhört mycket om, tänk så mycket man kommer att kunna förändra i världen när barnen förstått att de kan styra allt genom sina ord. Ynari flickan med de fem flätorna väcker en gammal favoritsång till liv inom mig igen:
"I natt jag drömde, något som jag aldrig drömt förut.
Jag drömde det var fred på jord, och alla krig var slut.
Jag drömde om en jätte sal, där stadsmän satt i rad
Så skrev de på ett konvolut, och reste sig och sa:
"Det finns inga soldater mer, det finns inga gevär.
Och ingen känner längre till, det ordet militär"
Ett nytt format
Ett nytt format kommer att lanseras och det känns spännande. Formatet kallas Excess och beskrivs som revolutionerande med sin storlek på endast 8 x12 centimeter. Nåja, revolutionerande eller inte kan väl diskuteras, men spännande tycker jag faktiskt att det är.
Tanken bakom det nya formatet är att boken ska vara lätt att ta med överallt och trots det lilla formatet ska textstorleken vara "förvånande stor". Eftersom jag ofta inte kan läsa pocket just p g a textstorlek är detta extra roligt. Böckerna ska dessutom vara tåligare och mer hållbara än en pocket, vilket jag också uppskattar. Priset är dock rejält tilltaget, 129 kr. Det tror jag kraftigt kommer att minska formatets popularitet. Hur det kommer att kännas att läsa på tvären får man väl se. Formatet lanseras av Pocketförlaget. Nu hoppas jag bara att de snart ger ut något jag faktiskt vill läsa i det nya formatet...
Tanken bakom det nya formatet är att boken ska vara lätt att ta med överallt och trots det lilla formatet ska textstorleken vara "förvånande stor". Eftersom jag ofta inte kan läsa pocket just p g a textstorlek är detta extra roligt. Böckerna ska dessutom vara tåligare och mer hållbara än en pocket, vilket jag också uppskattar. Priset är dock rejält tilltaget, 129 kr. Det tror jag kraftigt kommer att minska formatets popularitet. Hur det kommer att kännas att läsa på tvären får man väl se. Formatet lanseras av Pocketförlaget. Nu hoppas jag bara att de snart ger ut något jag faktiskt vill läsa i det nya formatet...
måndag 19 september 2011
Sju år - läsrapport
När ett läseexemplar av Peter Stamms Sju år damp ner i brevlådan förra veckan väcktes mitt intresse omedelbart. Jag beslutade mig för att läsa några rader, bara för att kolla lite. Egentligen hade jag ju redan flera böcker på gång, men några rader kan ju inte skada... Som ni väl redan förstått gick det inte att sluta efter några rader, berättelsen fångade mig omedelbart och jag vill faktiskt veta hur det kommer att gå för människorna i denna roman. Och människorna, det är några ganska vanliga typer som gärna vill älska och bli älskade, fast kanske inte alltför häftigt. Det är människor som vill leva intensivt, fast ja egentligen kanske inte. Kanske är det bäst att stå lite vid sidan av. Ungefär så där upplever jag människorna i Sju år och de känns så otroligt realistiska och "som folk mest". Ja, kort sagt gillar jag verkligen den här romanen, nu när jag läst ungefär halva.
Tematrio - Bokmässan 2011
Nu är vi inne i Bokmässeveckan och naturligtvis kommer veckans Tematrio att avspegla detta. Berätta om tre saker du gillar med Bokmässan alternativt om tre saker du planerar att göra på denna Bokmässa.
1. I fjol gick Bokmässan i bloggandets tecken och det tror jag att den kommer att göra i år också. Jag ser mycket fram emot att träffa mina bloggkompisar, att helt enkelt hänga i vårt bloggrum och ha trevligt tillsammans.
2. Herta kommer! har jag utbrustit mer än en gång de senaste månaderna, jag ser mycket fram emot att få se/lyssna på henne "på riktigt".
3. Jag har aldrig brytt mig om att få böcker signerade, men det skulle kanske vara ett kul minne. De böcker jag helt vill ha är t ex Peter Stamms Sju år och något av Herta såklart. Fast jag tror i o f s inte att hon signerar böcker.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
1. I fjol gick Bokmässan i bloggandets tecken och det tror jag att den kommer att göra i år också. Jag ser mycket fram emot att träffa mina bloggkompisar, att helt enkelt hänga i vårt bloggrum och ha trevligt tillsammans.
2. Herta kommer! har jag utbrustit mer än en gång de senaste månaderna, jag ser mycket fram emot att få se/lyssna på henne "på riktigt".
3. Jag har aldrig brytt mig om att få böcker signerade, men det skulle kanske vara ett kul minne. De böcker jag helt vill ha är t ex Peter Stamms Sju år och något av Herta såklart. Fast jag tror i o f s inte att hon signerar böcker.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
söndag 18 september 2011
Bokmässan - planering
Jag skulle ju deltagit i Enligt O:s stora bloggstafett i fredags, men p g a strömproblem och diverse annat hann jag inte med. Trist, tycker jag. Här kommer i alla fall en repris av förra årets tips och kom-ihåg-lista inför Bokmässan.
Man kan helt klart räkna med att man kommer att behöva något att bära alla nya (och nygamla) fina böcker i. Själv satsar jag på en svart ryggsäck med texten Beijing 2008. Skulle gärna vilja ha en rygga med bokrelaterad text - tips?
Det är varmt på mässan, klädseln bör vara tunn och bekväm. Själv kommer jag att satsa på svarta trikåbrallor med någon tunn blus till.
Man går en del på mässan, jag tillhör kategorin kvinnor som inte går i högklackat. I stället kommer jag att studsa fram i mina underbara Asics med gel lite här och där.
Det är som sagt varmt på mässan, se till att reglera vätskebalansen lite då och då. En vattenflaska rekommenderas till alla som ska besöka mässan mer än en timme.
Man behöver ju inte egentligen ta med någon bok till Bokmässan, men för att man ska känna sig trygg kan det ändå vara bra att ha med en liten pocketbok i reserv.
Glöm för allt i världen inte biljetterna!
Ta med pengar, man kan inte låta bli att shoppa. Har du köpstopp bör du ge dig dispans under några timmar...
Det är smart att ta med ett litet block och en penna så att man kan notera alla boktips och namn på trevliga bokbloggare man träffar.
En liten dator alternativt en mobiltelefon kan vara kul att ha med. Jag tar med min nya, fina telefon.
Har du (extremt!) lätt att bli sjösjuk rekommenderar jag Apotekets akupressurarmband. I fjol blev jag rejält yr och illamående på våning 2, hoppas att armbanden hjälper i år.
Att byta visitkort är alltid kul, jag har gjort nya till bloggen så jag har att byta med :-)
Nu ska jag fördjupa mig i programmet och planera innehållet mer i detalj, återkommer om detta.
Man kan helt klart räkna med att man kommer att behöva något att bära alla nya (och nygamla) fina böcker i. Själv satsar jag på en svart ryggsäck med texten Beijing 2008. Skulle gärna vilja ha en rygga med bokrelaterad text - tips?
Man går en del på mässan, jag tillhör kategorin kvinnor som inte går i högklackat. I stället kommer jag att studsa fram i mina underbara Asics med gel lite här och där.
Det är som sagt varmt på mässan, se till att reglera vätskebalansen lite då och då. En vattenflaska rekommenderas till alla som ska besöka mässan mer än en timme.
Man behöver ju inte egentligen ta med någon bok till Bokmässan, men för att man ska känna sig trygg kan det ändå vara bra att ha med en liten pocketbok i reserv.
Glöm för allt i världen inte biljetterna!
Ta med pengar, man kan inte låta bli att shoppa. Har du köpstopp bör du ge dig dispans under några timmar...
Det är smart att ta med ett litet block och en penna så att man kan notera alla boktips och namn på trevliga bokbloggare man träffar.
En liten dator alternativt en mobiltelefon kan vara kul att ha med. Jag tar med min nya, fina telefon.
Har du (extremt!) lätt att bli sjösjuk rekommenderar jag Apotekets akupressurarmband. I fjol blev jag rejält yr och illamående på våning 2, hoppas att armbanden hjälper i år.
Att byta visitkort är alltid kul, jag har gjort nya till bloggen så jag har att byta med :-)
Nu ska jag fördjupa mig i programmet och planera innehållet mer i detalj, återkommer om detta.
onsdag 14 september 2011
Kultur-enkät
Kultur-enkät från Ord och inga visor
Personer jag helst skulle vilja intervjua:
Jag är ingen intervjuare, men jag skulle gärna vilja samtala med Nawal El-Saadawi och Amos Oz.
Bok jag ser fram emot mest:
Just nu är jag mest av allt intresserad av att läsa en del nordiskt som redan finns i min bokhylla, Jag förbannar tidens flod är ett exempel.
Den här personen vill jag ge nobelpriset:
Se fråga 1 och lägg till Assia Djebar.
Inspirationskälla:
Mina medbloggare.
Ett snyggt bokomslag (går bra att bara skriva boktitel)
Bok jag läst om många gånger:
Harry Potter-serien, Barabbas och Vibeke Olssons serie om slavinnan Callistrate.
Favoritläsning på hösten:
Det kommer mycket nytt från förlagen varje höst som pockar på, och dessutom gäller det ju att läsa blivande Nobelpristagare.
Några filmer jag vill rekommendera:
The Commitments, väldens bästa musikfilm!
En låt jag ständigt återkommer till:
Imagine - John Lennon.
Senast köpta bok:
Har precis beställt Bonners nya pocketklassiker och Steinar Bragis Kvinnor.
Personer jag helst skulle vilja intervjua:
Jag är ingen intervjuare, men jag skulle gärna vilja samtala med Nawal El-Saadawi och Amos Oz.
Bok jag ser fram emot mest:
Just nu är jag mest av allt intresserad av att läsa en del nordiskt som redan finns i min bokhylla, Jag förbannar tidens flod är ett exempel.
Den här personen vill jag ge nobelpriset:
Se fråga 1 och lägg till Assia Djebar.
Inspirationskälla:
Mina medbloggare.
Ett snyggt bokomslag (går bra att bara skriva boktitel)
Bok jag läst om många gånger:
Harry Potter-serien, Barabbas och Vibeke Olssons serie om slavinnan Callistrate.
Favoritläsning på hösten:
Det kommer mycket nytt från förlagen varje höst som pockar på, och dessutom gäller det ju att läsa blivande Nobelpristagare.
Några filmer jag vill rekommendera:
The Commitments, väldens bästa musikfilm!
En låt jag ständigt återkommer till:
Imagine - John Lennon.
Senast köpta bok:
Har precis beställt Bonners nya pocketklassiker och Steinar Bragis Kvinnor.
måndag 12 september 2011
Tematrio - Tre länder, ett språk
Näst sista Tematrion innan Bokmässan handlar om årets tema - Tre länder, ett språk. Berätta om tre tyskspråkiga romaner, novellsamlingar, grafiska romaner, barnböcker, lyriksamlingar etc du läst (eller har lust att läsa)!
Corpus Delicti av Juli Zeh
Corpus Delicti är en klassisk dystopi, som utspelar sig i ett hälsofascistiskt samhälle år 2058. Förnuftet, den "rena vetenskapen" råder, människorna detaljstyrs och staten har total kontroll. Men naturligtvis finns frihetstörstande människor även i detta samhälle. Corpus Delicti är en fängslande, aktuell och intelligent roman med spännande handling, komplexa huvudpersoner och något viktigt att säga.
En tyst minut av Siegfried Lenz
Det är minneshögtid på skolan, man håller en tyst minut för Stella, en älskad lärarinna som hastigt avlidit. Bland de sorgfyllda lärarna och eleverna finns en som sörjer mer än de andra, Christian. Han tänker tillbaks på sommaren han tillbringat med Stella, sommaren då de blev ett älskande par. En tyst minut är en ömsint och vemodig skildring av den första sköra förälskelsen, en vacker berättelse att avnjuta i stillhet.
Historien om det gamla barnet av J Erpenbeck
En ung flicka med minnesförlust hittas en natt av polisen. Flickan berättar att hon är fjorton år, därutöver minns hon ingenting. Efterforskningar finner inga svar på gåtan om flickans identitet, hon blir därför placerad på ett barnhem. En fascinerande, udda berättelse om en flicka som inte vill bli vuxen, skriven på ett poetiskt, rytmiskt språk.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Corpus Delicti av Juli Zeh
Corpus Delicti är en klassisk dystopi, som utspelar sig i ett hälsofascistiskt samhälle år 2058. Förnuftet, den "rena vetenskapen" råder, människorna detaljstyrs och staten har total kontroll. Men naturligtvis finns frihetstörstande människor även i detta samhälle. Corpus Delicti är en fängslande, aktuell och intelligent roman med spännande handling, komplexa huvudpersoner och något viktigt att säga.
En tyst minut av Siegfried Lenz
Det är minneshögtid på skolan, man håller en tyst minut för Stella, en älskad lärarinna som hastigt avlidit. Bland de sorgfyllda lärarna och eleverna finns en som sörjer mer än de andra, Christian. Han tänker tillbaks på sommaren han tillbringat med Stella, sommaren då de blev ett älskande par. En tyst minut är en ömsint och vemodig skildring av den första sköra förälskelsen, en vacker berättelse att avnjuta i stillhet.
Historien om det gamla barnet av J Erpenbeck
En ung flicka med minnesförlust hittas en natt av polisen. Flickan berättar att hon är fjorton år, därutöver minns hon ingenting. Efterforskningar finner inga svar på gåtan om flickans identitet, hon blir därför placerad på ett barnhem. En fascinerande, udda berättelse om en flicka som inte vill bli vuxen, skriven på ett poetiskt, rytmiskt språk.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
Det stora huset
Det stora huset av Nicole Krauss, utgiven av Brombergs förlag, 2011
I denna sinnrikt konstruerade roman får läsaren möta fyra huvudpersoner, vars liv på olika sätt berör varandra. Berättelsen byter perspektiv och någon som varit en bifigur i ett avsnitt blir nästa avsnitts huvudperson. Det som binder samman de olika berättelserna är ett stort vidunder till skrivbord, ett skrivbord vars betydelse är mångbottnat. I första kapitlet möter vi författaren Nadja som tar hand om poeten Daniels möbler då han återvänder till hemlandet Chile. Daniel återvänder dock aldrig från Pinochets tortyrkammare och skrivbordet blir centralt för Nadjas författarskap. Många år senare blir Nadja kontaktad av en ung kvinna som säger sig vara Daniels dotter, hon vill gärna ha tillbaks sin fars skrivbord. Som läsare får man dessutom stifta bekantskap med en man, som efter hustruns död upptäcker hennes livs hemlighet, en ung kvinna som blir kär i en mycket udda man och en far vars relation till sonen är mycket komplicerad. Denna mosaik vävs på slutet samman genom att vi får möta en femte berättare, antikhandlaren Weisz som vigt sitt liv åt att återbörda de möbler Gestapo stal till deras rättmätiga ägare.
När jag läste Kärlekens historia blev jag förälskad i Nicole Krauss. Jag blev stormförtjust i bokens värme och upplevde läsningen som stor njutning. Därför hade jag mycket höga förväntningar på Det stora huset. Och jag måste först och främst slå fast att dessa förväntningar infriades med råge, trots att läsningen av Det stora huset innebar en helt annan typ av känslomässig resa. Kärlekens historia präglas av ljus och glädje, medan stämningen i Det stora huset är mörk och dyster. Romanen handlar om förluster och människans svårigheter att handskas med dessa. Faktum är att mina ögon fylldes av tåras vid flera tillfällen under läsningen, berättelserna berörde mig på djupet. Det här är en roman som gestaltar ett stort lidande.
Jag har länge försökt formulera några kloka reflektioner kring denna roman, men får nog medge att jag inte lyckats särskilt bra. Visst kan man skriva om författarens genomtänkta konstruktion och möjligen uppleva denna som onödig och/eller övertydlig. Men det är inte alls på detta plan jag upplever Det stora huset. Jag funderar faktiskt inte alls särskilt mycket över romanbygget och språket när jag läser, jag bara låter mig uppslukas av berättelsen och de mycket starka känslor som uttrycks i texten.
Det stora huset är en roman som rymmer många olika teman och stilar. Här gestaltas komplicerad kärlek mellan unga människor, en närmast incestuös relation mellan bror och syster, en medelålders mans sorg över en förlorad hustru och hans reakioner då det visar sig att hustrun inte riktigt varit den han trodde hon var och en yngre generations kamp för att bryta sig loss från historien, en kamp att få leva sina egna liv. Här finns kärlek, här finns vrede, här finns sorg.
Det stora huset är en roman man kan analysera framlänges och baklänges. Men inga analyser kan fånga allt som ryms i denna roman, det här är en bok man kan läsa många gånger och hela tiden hitta nya detaljer i. Det här är helt enkelt en av de bästa böcker jag läst.
I denna sinnrikt konstruerade roman får läsaren möta fyra huvudpersoner, vars liv på olika sätt berör varandra. Berättelsen byter perspektiv och någon som varit en bifigur i ett avsnitt blir nästa avsnitts huvudperson. Det som binder samman de olika berättelserna är ett stort vidunder till skrivbord, ett skrivbord vars betydelse är mångbottnat. I första kapitlet möter vi författaren Nadja som tar hand om poeten Daniels möbler då han återvänder till hemlandet Chile. Daniel återvänder dock aldrig från Pinochets tortyrkammare och skrivbordet blir centralt för Nadjas författarskap. Många år senare blir Nadja kontaktad av en ung kvinna som säger sig vara Daniels dotter, hon vill gärna ha tillbaks sin fars skrivbord. Som läsare får man dessutom stifta bekantskap med en man, som efter hustruns död upptäcker hennes livs hemlighet, en ung kvinna som blir kär i en mycket udda man och en far vars relation till sonen är mycket komplicerad. Denna mosaik vävs på slutet samman genom att vi får möta en femte berättare, antikhandlaren Weisz som vigt sitt liv åt att återbörda de möbler Gestapo stal till deras rättmätiga ägare.
När jag läste Kärlekens historia blev jag förälskad i Nicole Krauss. Jag blev stormförtjust i bokens värme och upplevde läsningen som stor njutning. Därför hade jag mycket höga förväntningar på Det stora huset. Och jag måste först och främst slå fast att dessa förväntningar infriades med råge, trots att läsningen av Det stora huset innebar en helt annan typ av känslomässig resa. Kärlekens historia präglas av ljus och glädje, medan stämningen i Det stora huset är mörk och dyster. Romanen handlar om förluster och människans svårigheter att handskas med dessa. Faktum är att mina ögon fylldes av tåras vid flera tillfällen under läsningen, berättelserna berörde mig på djupet. Det här är en roman som gestaltar ett stort lidande.
Jag har länge försökt formulera några kloka reflektioner kring denna roman, men får nog medge att jag inte lyckats särskilt bra. Visst kan man skriva om författarens genomtänkta konstruktion och möjligen uppleva denna som onödig och/eller övertydlig. Men det är inte alls på detta plan jag upplever Det stora huset. Jag funderar faktiskt inte alls särskilt mycket över romanbygget och språket när jag läser, jag bara låter mig uppslukas av berättelsen och de mycket starka känslor som uttrycks i texten.
Det stora huset är en roman som rymmer många olika teman och stilar. Här gestaltas komplicerad kärlek mellan unga människor, en närmast incestuös relation mellan bror och syster, en medelålders mans sorg över en förlorad hustru och hans reakioner då det visar sig att hustrun inte riktigt varit den han trodde hon var och en yngre generations kamp för att bryta sig loss från historien, en kamp att få leva sina egna liv. Här finns kärlek, här finns vrede, här finns sorg.
Det stora huset är en roman man kan analysera framlänges och baklänges. Men inga analyser kan fånga allt som ryms i denna roman, det här är en bok man kan läsa många gånger och hela tiden hitta nya detaljer i. Det här är helt enkelt en av de bästa böcker jag läst.
söndag 11 september 2011
Elfte september i mitt minne
För tio är sedan satt jag, vilket jag i princip alltid gjorde, framför datorn och snackade med Sims-vänner från jordens alla hörn. Plötsligt fick jag ett meddelande om att något konstigt hänt i New York, en flygplansolycka. Jag satte på TVn och vad jag där såg finns inpräntat i mitt minne. Flygpan, explosioner, eld och människor som hoppade/föll. För att försöka göra något konstruktivt fortsatte jag att prata med upprörda människor på nätet, via ett stort internationellt forum. Jag glömmer aldrig Monica, som chockad försökte berätta att hon varit ute med hunden och trampat i något på vägen hem. Min uppgift blev snabbt att prata med traumatiserade föräldrar om hur de på bästa sätt skulle skydda sina barn i den kaotiska situationen. Det var just då, för tio år sedan, världen krympte för mig och jag upplevde delaktighet i något som skedde på andra sidan jordklotet.
Den senaste veckan har varit fylld av minnesprogram på TV och jag blir fortfarande lika berörd av bilderna som visar fallande människor. I veckans Babel och i dagens Aftonbladet kommer man till slutsatsen att den Stora Romanen om terrorattacken ännu inte skrivits, kanske p g a att händelsen ännu är alltför nyligen inträffad. Jag har under veckan påbörjat läsning av Nederland av Joseph O'Neill, en roman som handlar om en familj som drabbas av yttre och inre kaos i samband med terrorattackerna. Tidigare har jag läst romanen Lördag av Ian McEwan, en berättelse som speglar förändringen i väst efter elfte september och den påföljande terroristjakten. Den bästa roman jag läst om attentaten är dock skriven utifrån ett annan perspektiv, den misstänkte terroristens. Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid handlar om en ung pakistansk man, vars lojalitet och identitet ställs på sin spets i samband med terrorattackerna. Fiktiva Helena har tidigare läst och hyllat Extremely Loud and Incredibly Close av Jonathan Safran Foer, en bok jag verkligen vill läsa och idag recenserar Bokmania Falling Man av Don DeLillo. Vi får väl se om den Stora Amerikanska Romanen om terrrorhändelserna kommer att skrivas under nästa årtionde, eller om man kommer att omvärdera de som redan skrivits.
Den senaste veckan har varit fylld av minnesprogram på TV och jag blir fortfarande lika berörd av bilderna som visar fallande människor. I veckans Babel och i dagens Aftonbladet kommer man till slutsatsen att den Stora Romanen om terrorattacken ännu inte skrivits, kanske p g a att händelsen ännu är alltför nyligen inträffad. Jag har under veckan påbörjat läsning av Nederland av Joseph O'Neill, en roman som handlar om en familj som drabbas av yttre och inre kaos i samband med terrorattackerna. Tidigare har jag läst romanen Lördag av Ian McEwan, en berättelse som speglar förändringen i väst efter elfte september och den påföljande terroristjakten. Den bästa roman jag läst om attentaten är dock skriven utifrån ett annan perspektiv, den misstänkte terroristens. Den ovillige fundamentalisten av Mohsin Hamid handlar om en ung pakistansk man, vars lojalitet och identitet ställs på sin spets i samband med terrorattackerna. Fiktiva Helena har tidigare läst och hyllat Extremely Loud and Incredibly Close av Jonathan Safran Foer, en bok jag verkligen vill läsa och idag recenserar Bokmania Falling Man av Don DeLillo. Vi får väl se om den Stora Amerikanska Romanen om terrrorhändelserna kommer att skrivas under nästa årtionde, eller om man kommer att omvärdera de som redan skrivits.
torsdag 8 september 2011
Nordisk läsutmaning på gång
När jag ser fram emot något blir jag lätt lite otålig. Och jag ser verkligen fram emot nästa års Bokmässa då temat är nordisk litteratur. Jag har därför listat lite böcker och författare jag tycker är/verkar vara intressanta. De blåmarkerade har jag läst, de röda står olästa i bokhyllan. Jag skulle vilja få mer tips på spännande nordiska författare, gärna med lite beskrivningar och tips på böcker. I slutänden ska denna lista utmynna i en utmaning för nästa år, då blir det inte en Jorden Runt-resa, utan i stället att resa Norden Runt på åtta månader!
Norge
Peter Christen Asbjørnsen/Jørgen Moe (Tuppen och hönan)
Bjørnstjerne Bjørnson (Fadern)
Gerd Brantenberg (Egalias döttrar)
Lars Saabye Christensen
Karin Fossum (Evas öga, Älskade Poona m fl)
Knut Hamsun (Svält)
Anne Holt
Henrik Ibsen (Ett dockhem, Vildanden)
Jan Kjærstad (Tecken till kärlek)
Karl Ove Knausgård (Min kamp I)
Unni Lindell
Erlend Loe (Doppler)
Jo Nesbø
Per Petterson (Ut och stjäla hästar)
Anne B. Ragde
Cora Sandel (Alberte-trilogin)
Margit Sandemo (Sagan om isfolket)
Eva Seeberg (Det är hos mig han har varit)
Åsne Seierstad
Amalie Skram
Sigrid Undset (Kristin Lavrandotter, Jenny)
Tarjei Vesaas (Isslottet)
Herbjørg Wassmo (Hudlös himmel m fl)
Hanne Ørstavik (Tiden det tar)
Danmark
H C Andersen (Prinsessan på ärten m fl)
Martin Andersen Nexø (Ditte människobarn)
Karen Blixen (Babettes gästabud)
Suzanne Brøgger
Inger Christensen
Tove Ditlevsen (Man har gjort ett barn illa)
Karl Gjellerup
Jens Christian Grøndahl (Lucca)
Gretelise Holm
Hanne-Vibeke Holst (Trilogin om Therese m fl)
Peter Høeg (Fröken Smillas känsla för snö)
Johannes V. Jensen
Jette A. Kaarsbøl
Henrik Pontoppidan
Finland
Monika Fagerholm (Den amerikanska flickan, Glitterscenen)
Tove Jansson (Mumin)
Eeva Kilpi
Willy Kyrklund
Leena Lehtolainen
Väinö Linna (Okänd soldat)
Sofi Oksanen (Utrensning, Stalins kossor)
Arto Paasilinna
Johan Ludvig Runeberg (Fänrik Ståhls sägner)
Frans Eemil Sillanpää
Märta Tikkanen
Kjell Westö
Island
Steinar Bragi
Vigdis Grímsdóttir
Arnaldur Indriðason (Kvinna i grönt m fl)
Halldór Laxness
Jón Kalman Stefánsson (Sommarljus...)
Norge
Peter Christen Asbjørnsen/Jørgen Moe (Tuppen och hönan)
Bjørnstjerne Bjørnson (Fadern)
Gerd Brantenberg (Egalias döttrar)
Lars Saabye Christensen
Karin Fossum (Evas öga, Älskade Poona m fl)
Knut Hamsun (Svält)
Anne Holt
Henrik Ibsen (Ett dockhem, Vildanden)
Jan Kjærstad (Tecken till kärlek)
Karl Ove Knausgård (Min kamp I)
Unni Lindell
Erlend Loe (Doppler)
Jo Nesbø
Per Petterson (Ut och stjäla hästar)
Anne B. Ragde
Cora Sandel (Alberte-trilogin)
Margit Sandemo (Sagan om isfolket)
Eva Seeberg (Det är hos mig han har varit)
Åsne Seierstad
Amalie Skram
Sigrid Undset (Kristin Lavrandotter, Jenny)
Tarjei Vesaas (Isslottet)
Herbjørg Wassmo (Hudlös himmel m fl)
Hanne Ørstavik (Tiden det tar)
Danmark
H C Andersen (Prinsessan på ärten m fl)
Martin Andersen Nexø (Ditte människobarn)
Karen Blixen (Babettes gästabud)
Suzanne Brøgger
Inger Christensen
Tove Ditlevsen (Man har gjort ett barn illa)
Karl Gjellerup
Jens Christian Grøndahl (Lucca)
Gretelise Holm
Hanne-Vibeke Holst (Trilogin om Therese m fl)
Peter Høeg (Fröken Smillas känsla för snö)
Johannes V. Jensen
Jette A. Kaarsbøl
Henrik Pontoppidan
Finland
Monika Fagerholm (Den amerikanska flickan, Glitterscenen)
Tove Jansson (Mumin)
Eeva Kilpi
Willy Kyrklund
Leena Lehtolainen
Väinö Linna (Okänd soldat)
Sofi Oksanen (Utrensning, Stalins kossor)
Arto Paasilinna
Johan Ludvig Runeberg (Fänrik Ståhls sägner)
Frans Eemil Sillanpää
Märta Tikkanen
Kjell Westö
Island
Steinar Bragi
Vigdis Grímsdóttir
Arnaldur Indriðason (Kvinna i grönt m fl)
Halldór Laxness
Jón Kalman Stefánsson (Sommarljus...)
tisdag 6 september 2011
Kristian Lundberg
Kristian Lundberg får Aniarapriset, stort grattis önskar ett stort fan! Aniarapriset delas ut av Svensk biblioteksförening och juryns motiveringen är följande:
"Lundbergs böcker facinerar genom sitt repetitiva men vackra språk som ger vardagsdetaljerna poetiskt liv. Beskrivningar av händelser och platser blir till allmängiltiga reflektioner som binder ihop nuet med det förflutna"
Jag läste i somras författarens självbiografiska Yarden och Och allt skall vara kärlek med mycket stor förtjusning. Så fort jag blivit av med min låsning vad gäller att skriva recensioner kommer jag att skriva mer.
"Lundbergs böcker facinerar genom sitt repetitiva men vackra språk som ger vardagsdetaljerna poetiskt liv. Beskrivningar av händelser och platser blir till allmängiltiga reflektioner som binder ihop nuet med det förflutna"
Jag läste i somras författarens självbiografiska Yarden och Och allt skall vara kärlek med mycket stor förtjusning. Så fort jag blivit av med min låsning vad gäller att skriva recensioner kommer jag att skriva mer.
måndag 5 september 2011
20 snabba enligt O
Morgonpigg eller nattuggla? Men mindre utpräglad med åldern...
Bibliotek eller bokhandel? Kan inte välja, köper böcker men lånar alltid ljudböcker.
Adlibris eller Bokus? Trogen konsument.
Ljudbok eller e-bok? Gillar att lyssna.
Inbunden eller pocket? Gillar inbundet, men även s k dansk bindning.
Vampyrer eller zombies? Vägrar välja, ointresserad av båda.
Camilla Läckberg eller Jan Guillou? Tveklöst!
En i taget eller slalomläsning? Alltid!
Bokmärke eller hundöra? Älskar fina bokmärken, men post-it kan duga.
Eller kvitto.
Chips eller choklad? Mmmm...
Biografier eller memoarer? Är inte särskilt intresserad av någondera, gillar fiktion.
Skräck eller chicklit? Pallar inte med någondera längre.
Boken eller filmen? Men det finns undantag, t ex Gudfadern.
Twitter eller Facebook? Oftast Fejjan.
Strindberg eller Heidenstam? Är oinsatt i ämnet.
Kokbok eller Bakbok? Har låst fast maken vid spisen.
Te eller kaffe? Löfbergs Lila, fair trade.
Rött eller vitt? Om det gäller vin, ingendera.
Boklördag eller ViLäser? Prenumererar.
Man Booker Prize eller Augustpriset? Gillar svenskat.
Läs mer hos O herself Enligt O.
Bibliotek eller bokhandel? Kan inte välja, köper böcker men lånar alltid ljudböcker.
Adlibris eller Bokus? Trogen konsument.
Ljudbok eller e-bok? Gillar att lyssna.
Inbunden eller pocket? Gillar inbundet, men även s k dansk bindning.
Vampyrer eller zombies? Vägrar välja, ointresserad av båda.
Camilla Läckberg eller Jan Guillou? Tveklöst!
En i taget eller slalomläsning? Alltid!
Bokmärke eller hundöra? Älskar fina bokmärken, men post-it kan duga.
Eller kvitto.
Chips eller choklad? Mmmm...
Biografier eller memoarer? Är inte särskilt intresserad av någondera, gillar fiktion.
Skräck eller chicklit? Pallar inte med någondera längre.
Boken eller filmen? Men det finns undantag, t ex Gudfadern.
Twitter eller Facebook? Oftast Fejjan.
Strindberg eller Heidenstam? Är oinsatt i ämnet.
Kokbok eller Bakbok? Har låst fast maken vid spisen.
Te eller kaffe? Löfbergs Lila, fair trade.
Rött eller vitt? Om det gäller vin, ingendera.
Boklördag eller ViLäser? Prenumererar.
Man Booker Prize eller Augustpriset? Gillar svenskat.
Läs mer hos O herself Enligt O.
Tematrio - Favoritklassiker
Det har varit en del snack om klassiker i bokbloggosfären den senaste veckan. Albert Bonniers ger ut supersnygga pocketklassiker och Dantes bibliotek lottar ut klassiker. Därför tycker jag att det passar bra med ett klassiskt tema denna vecka, berätta om tre av dina favoritklassiker! (ujuj, svårt att välja...)
1. Barabbas av Pär Lagerkvist handlar om rövaren Barabbas, som blir frigiven i stället för Jesus. Detta skapar hos Barabbas en känsla av att Jesus angår honom, han kan inte bli kvitt honom. Pär Lagerkvist gestaltar människans längtan efter kärlek och rädsla att stå utanför, hennes sökande och längtan efter Gud och svårigheten att tro. Språket är briljant i sin enkelhet.
2. Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, bland annat känd för skildringen av den dekadenta tidsandan efter första världskrigets slut. Romanen innehåller dock också ett porträtt av en kompromisslös man som förtärs av kärlekslängtan. "Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna."
3. I Förvandlingen av Franz Kafka vaknar Gregor Samsa en morgon och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en fantastisk novell om människans utsatthet, familjens sammanbrott och samhällelig stigmatisering.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
1. Barabbas av Pär Lagerkvist handlar om rövaren Barabbas, som blir frigiven i stället för Jesus. Detta skapar hos Barabbas en känsla av att Jesus angår honom, han kan inte bli kvitt honom. Pär Lagerkvist gestaltar människans längtan efter kärlek och rädsla att stå utanför, hennes sökande och längtan efter Gud och svårigheten att tro. Språket är briljant i sin enkelhet.
2. Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, bland annat känd för skildringen av den dekadenta tidsandan efter första världskrigets slut. Romanen innehåller dock också ett porträtt av en kompromisslös man som förtärs av kärlekslängtan. "Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna."
3. I Förvandlingen av Franz Kafka vaknar Gregor Samsa en morgon och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en fantastisk novell om människans utsatthet, familjens sammanbrott och samhällelig stigmatisering.
"Instruktioner"
Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!
lördag 3 september 2011
Norwegian Wood, liten revidering
Nu har jag läst ut hela Norwegian Wood och tyvärr måste jag allt nyansera mitt tidigare översvallande, positiva omdöme. Jo visst var boken bra, visst kan Murakami skapa en historia, men oj vad jag tröttnade på alla sexskildringar i andra halvan av boken. Det kom ju den ena upprepningen efter den andra och dessutom en del handlingar av huvudpersonen, som inte alls var logiska, eller trovärdiga, i mina ögon. Ett sammantaget omdöme blir att boken kort och gott var bra, första halvan var dock fantastisk.
fredag 2 september 2011
Bokbloggare på frammarsch
När jag startade den här bloggen fanns redan Bokhora och en del andra stora bloggar. Men framför allt fanns det mängder av små, intressanta bokbloggar som levde sitt liv i relativ tysthet. Ett fåtal av de större bloggarna fick recensionböcker av förlagen, men det tillhörde egentligen undantagen. De flesta av oss köpte och lånade det vi vill läsa.
Ganska snart förändrades dock detta. Förlagen fick upp ögonen för det som idag populärt kallas sociala media och där fanns ju redan bloggarna. Piratförlaget, Alfabeta, Kabusa, Forum, Ordfront och Brombergs gav mig tidigt recensionsböcker, till min egen förvåning måste jag medge. Det tog lite längre tid för de stora i branschen att se bokbloggarnas potential. Jag fick i och för sig ganska tidigt böcker av Norstedts, men det var jag relativt ensam om. Nu har de å andra sidan slutat ge mig recensionsböcker, men jag tror att de skickar till andra bokbloggare. I år har även Bonniers satsat på att nå ut även via bokbloggare, en klok satsning skulle jag tro.
Många bokbloggare får numer böcker av förlagen och det har varit en hel del skriverier om detta. Debatten har bland annat handlat om konkurrensen mellan "riktiga" recensenter och bokbloggare. På Bokmässan 2009 debatterades detta under rubriken Kulturrecensenter vs Bloggare. Jag har alltid haft lite svårt att förstå denna debatt eftersom kulturrecensenten och bloggaren helt enkelt inte sysslar med samma sak på samma villkor. En annan diskussion som förts under åren är att bokbloggare är alldeles för blåögda (och snikna?) och därför alltid skriver positiva recensioner om man fått en bok. Ja, vad man tänker om detta beror väl i grunden på vilken människosyn man har. Här finns ett gammalt inlägg som bland annat berör ämnet.
Det senaste året har inneburit en hel del förändringar för bokbloggarna. Man har uppenbarligen börjat se oss som en viktig del i en bransch som har problem med vikande försäljningssiffror o s v. Bokmässan inledde ett samarbete med oss bloggare redan förra året och i år har de utsett ett helt gäng av oss som bloggambassadörer. Både i dags- och veckopress har vi synts, undertecknad har bland annat uppmärksammats i Kattis & Co och GP hade i våras en artikel om bokbloggare där flera intervjuades.
Vart var jag egentligen på väg med detta vindlande inlägg? Jovisst ja, jag ville ju säga grattis till Bokhora som igår fyllde 5 år och som idag omskrevs i DN angående detta. Numer kallas vi för en "maktfaktor i bokbranschen", man får nog ändock anse att den makt vi besitter är liten. Men visst tar vi plats på ett nytt sätt, Karin Berg och Petra Jankov Pitcha kommer till exempel att ha monterprogram och seminarium på Bokmässan om hur man startar en bokblogg, samtidigt lanseras deras bok Konsten att bokblogga.
Slutet på denna omständliga text blir således: Hipp, Hipp Hurra för Bokhora och för alla andra bokbloggare!
Ganska snart förändrades dock detta. Förlagen fick upp ögonen för det som idag populärt kallas sociala media och där fanns ju redan bloggarna. Piratförlaget, Alfabeta, Kabusa, Forum, Ordfront och Brombergs gav mig tidigt recensionsböcker, till min egen förvåning måste jag medge. Det tog lite längre tid för de stora i branschen att se bokbloggarnas potential. Jag fick i och för sig ganska tidigt böcker av Norstedts, men det var jag relativt ensam om. Nu har de å andra sidan slutat ge mig recensionsböcker, men jag tror att de skickar till andra bokbloggare. I år har även Bonniers satsat på att nå ut även via bokbloggare, en klok satsning skulle jag tro.
Många bokbloggare får numer böcker av förlagen och det har varit en hel del skriverier om detta. Debatten har bland annat handlat om konkurrensen mellan "riktiga" recensenter och bokbloggare. På Bokmässan 2009 debatterades detta under rubriken Kulturrecensenter vs Bloggare. Jag har alltid haft lite svårt att förstå denna debatt eftersom kulturrecensenten och bloggaren helt enkelt inte sysslar med samma sak på samma villkor. En annan diskussion som förts under åren är att bokbloggare är alldeles för blåögda (och snikna?) och därför alltid skriver positiva recensioner om man fått en bok. Ja, vad man tänker om detta beror väl i grunden på vilken människosyn man har. Här finns ett gammalt inlägg som bland annat berör ämnet.
Det senaste året har inneburit en hel del förändringar för bokbloggarna. Man har uppenbarligen börjat se oss som en viktig del i en bransch som har problem med vikande försäljningssiffror o s v. Bokmässan inledde ett samarbete med oss bloggare redan förra året och i år har de utsett ett helt gäng av oss som bloggambassadörer. Både i dags- och veckopress har vi synts, undertecknad har bland annat uppmärksammats i Kattis & Co och GP hade i våras en artikel om bokbloggare där flera intervjuades.
Vart var jag egentligen på väg med detta vindlande inlägg? Jovisst ja, jag ville ju säga grattis till Bokhora som igår fyllde 5 år och som idag omskrevs i DN angående detta. Numer kallas vi för en "maktfaktor i bokbranschen", man får nog ändock anse att den makt vi besitter är liten. Men visst tar vi plats på ett nytt sätt, Karin Berg och Petra Jankov Pitcha kommer till exempel att ha monterprogram och seminarium på Bokmässan om hur man startar en bokblogg, samtidigt lanseras deras bok Konsten att bokblogga.
Slutet på denna omständliga text blir således: Hipp, Hipp Hurra för Bokhora och för alla andra bokbloggare!
torsdag 1 september 2011
Jorden Runt 3 - Sydamerika
Trots att vi är en hel månad försenade ger vi oss nu iväg till nya resmål. Månadens resstopp gör vi i Argentina, Peru och Antigua och Barbuda. Hoppas ni hittar något som tilltalar er bland de utvalda böckerna. Nedan finns korta beskrivningar av dem, de är som vanligt lånade från förlagen och bokhandeln.
En historia om läsning - Alberto Manguel (Argentina)
Från lertavla till hypertext, Alberto Manguel tar oss med på en resa genom läsandets märkliga och lidelsefyllda historia. En historia som sträcker sig över 6000 år. Det blir en färd med många stopp, omvägar och avstickare.
En historia om läsning är en lärd och lysten bok som man läser som en äventyrsroman. Det handlar om bibliotek och bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga läsmaskiner. Vårt sätt att läsa är nyckeln till hur vi uppfattar världen omkring oss. På ett mer privat plan ser vi hur de böcker som blivit verkligt betydelsefulla för oss speglar vår egen livshistoria.
Alberto Manguel, bosatt utanför Paris, föddes i Buenos Aires där han i ungdomen läste högt för den blinde Jorge Luis Borges. På svenska har han också givit ut Läsa bilder.
Tant Julia och författaren - Mario Vargas Llosa (Peru)
Den artonårige Varguitas, Mario Vargas Llosas alter ego, kämpar som nyhetsreporter på radiostationen Radio Panamericana där bolivianen Pedro Camacho är stjärna. Demonförfattaren Camacho håller igång ett halvdussin melodramatiska radioserier och lyssnarskarorna och reklamintäkterna ökar för var dag som går. Varguitas förälskar sig samtidigt, högst olämpligt enligt släkten, i den fjorton år äldre frånskilda tant Julia. Tillsammans rymmer de undan familjens rysliga hotelser och lyckas slutligen hitta en byborgmästare som viger dem. Varguitas och Julias osannolika kärlekshistoria varvas i denna burleska och fartfyllda roman med Pedro Camachos alltmer surrealistiska radioserier. Berättelserna sammafaller till slut i ett myller av röster i den sjudande staden Lima.
Annie John - Jamaica Kincaid (Antigua och Barbuda)
Missa inte nyutgåvan Jamaica Kincaids moderna klassiker Annie John. En vacker, smärtsam och känslig skildring av en ung flickas uppväxt, om kampen att hitta och förstå sig själv, och om hur litet steget kan vara mellan stark kärlek och hat. Annie John har en lycklig och bekymmerslös barndom på ön Antigua i Karibien. Tio år gammal är hennes favoritsysselsättning att se på när modern plockar fram minnen ur den gamla koffert som rymmer hela hennes liv. Men Annie är inte tio år för evigt. Hon förändras, hennes kropp förändras - allt förändras. Den kärlek och trygghet hon känt i moderns närhet blir sårig, och övergår till motvilja och otrygghet. Den egensinniga Annie inleder istället passionerade kompisrelationer med sina jämnåriga, som hon varje gång snabbt växer ur. Hon är en ständig revoltör och samtidigt bäst i klassen.
Med ett nyskrivet förord av författaren Mats Kempe.
En historia om läsning - Alberto Manguel (Argentina)
Från lertavla till hypertext, Alberto Manguel tar oss med på en resa genom läsandets märkliga och lidelsefyllda historia. En historia som sträcker sig över 6000 år. Det blir en färd med många stopp, omvägar och avstickare.
En historia om läsning är en lärd och lysten bok som man läser som en äventyrsroman. Det handlar om bibliotek och bokskatter, om tillåten och förbjuden läsning, om boktjuvar och bokbrännare och om egendomliga läsmaskiner. Vårt sätt att läsa är nyckeln till hur vi uppfattar världen omkring oss. På ett mer privat plan ser vi hur de böcker som blivit verkligt betydelsefulla för oss speglar vår egen livshistoria.
Alberto Manguel, bosatt utanför Paris, föddes i Buenos Aires där han i ungdomen läste högt för den blinde Jorge Luis Borges. På svenska har han också givit ut Läsa bilder.
Tant Julia och författaren - Mario Vargas Llosa (Peru)
Den artonårige Varguitas, Mario Vargas Llosas alter ego, kämpar som nyhetsreporter på radiostationen Radio Panamericana där bolivianen Pedro Camacho är stjärna. Demonförfattaren Camacho håller igång ett halvdussin melodramatiska radioserier och lyssnarskarorna och reklamintäkterna ökar för var dag som går. Varguitas förälskar sig samtidigt, högst olämpligt enligt släkten, i den fjorton år äldre frånskilda tant Julia. Tillsammans rymmer de undan familjens rysliga hotelser och lyckas slutligen hitta en byborgmästare som viger dem. Varguitas och Julias osannolika kärlekshistoria varvas i denna burleska och fartfyllda roman med Pedro Camachos alltmer surrealistiska radioserier. Berättelserna sammafaller till slut i ett myller av röster i den sjudande staden Lima.
Annie John - Jamaica Kincaid (Antigua och Barbuda)
Missa inte nyutgåvan Jamaica Kincaids moderna klassiker Annie John. En vacker, smärtsam och känslig skildring av en ung flickas uppväxt, om kampen att hitta och förstå sig själv, och om hur litet steget kan vara mellan stark kärlek och hat. Annie John har en lycklig och bekymmerslös barndom på ön Antigua i Karibien. Tio år gammal är hennes favoritsysselsättning att se på när modern plockar fram minnen ur den gamla koffert som rymmer hela hennes liv. Men Annie är inte tio år för evigt. Hon förändras, hennes kropp förändras - allt förändras. Den kärlek och trygghet hon känt i moderns närhet blir sårig, och övergår till motvilja och otrygghet. Den egensinniga Annie inleder istället passionerade kompisrelationer med sina jämnåriga, som hon varje gång snabbt växer ur. Hon är en ständig revoltör och samtidigt bäst i klassen.
Med ett nyskrivet förord av författaren Mats Kempe.
Jorden Runt 3 - försenad avgång
När jag nu sätter mig för att skriva ett inlägg för att dra igång Jorden Runtresandet efter sommaren får jag mig en rejäl överraskning. Läs nedan var jag tydligen tidigare skrivit om resplanerna:
"Eftersom manfallet var ganska stort under sommarmånaderna den första resan tar vi en paus så alla får resa (läsa) som de vill. Den här gången tänkte jag dock att vi gör ett kortare uppehåll och reser iväg redan i augusti igen, detta p g a att manfallet även brukar vara stort i december. Tror ni att detta kan vara en bra lösning?"Inte är det väl någon av er som haft koll på detta? Er reseledare hade det i alla fall inte. Och eftersom augusti ohjälpligt är slut får vi ta och planera om. Det får allt lov att bli Syd/Mellanamerika/Karibien i september även i år. I ett inlägg senare idag kommer jag att presentera de tre reseböckerna.