Tuppen och hönan i hasseldungen

Tuppen och hönan i hasseldungen av Peder Christen Asbjörnsen och Jörgen Moe. Illustrationer av Tord Nygren. Utgiven av OPAL, 2010.

En dag när tuppen och hönan plockade nötter i hasseldungen satte hönan ett nötskal i halsen. Tuppan sprang iväg till källan för att hämta lite vatten åt sin fru. Men källan ville inte ge tuppen något vatten förrän hon fått ett löv av honom. Tuppen sprang iväg till linden för att få ett löv, men linden ville inte ge tuppen något löv förrän hon fått röda gullband av honom. Tuppen sprang iväg till jungfru Maria för att få röda gullband, men Maria ville inte ge honom några gullband förrän hon fått skor av honom. Den stackars tuppen sprang än hit, än dit hela dagen för att försöka hitta någon som kunde och ville ge honom det han behövde. Till slut träffade han en kolare som gav honom en gåva utan att begära något först och då alla andra fått det de velat ha kunde tuppen till slut ge vatten till sin höna och rädda hennes liv.

Tuppen och hönan i hasseldungen är en klassisk upprepningssaga, en traditionell folksaga som under 1800-talet insamlades och nedtecknades av av den norska duon Peder Christen Asbjörnsen och Jörgen Moe. Upprepningarna ger texten en härlig rytm, det här är framför allt en saga som passar för högläsning. Boken är mycket rikt illustrerad och de fina färgbilderna väcker barnets (och den vuxnes) nyfikenhet och engagemang. Berättelsen är spännande, ända till slutet är det ovisst hur det ska gå för den döende hönan. Den 5-åriga dottern tycker att boken är rolig och lagom spännande. Vid läsningen tog hon upp en del funderingar kring att inte de andra var hjälpsamma och gav tuppen det han ville ha, det borde de enligt henne ha gjort.

Sammantaget är detta en rolig, spännande bok för äldre förskolebarn och en bra inledning till att diskutera ämnen som hjälpsamhet, egoism o s v.