Gränsöverskridande frågor

Vixxan ville ha svar på en massa gränsöverskridande frågor, som var så besvärliga att jag verkligen fick lust att besvara dem.

1. En bok som fick dig att bokstavligt talat missa bussen/bränna vid middagen/låta badvattnet rinna över/glömma att gratta din älskling på födelsedagen/motsvarande:

Jag kan inte komma på någon särskild bok som fått mig att glömma tid och rum, jag blir ofta så indragen i läsningen att jag tappar all verklighetsförankring. Särskilt tydligt blir det i o f s när jag läser fantastik och upptäcker att saker från den världen inte fungerar i verkligheten. Man kan t ex inte öppna dörrar med en enkel trollformel.

2. Ett namn ur en bok (eller på en författare) som du redan har gett eller allvarligt överväger att ge ditt barn (eller häst eller hund eller marsvin eller bil):

Om jag får en dotter till (vilket jag mycket väl vet att jag inte får, men man kan väl få lov att fantisera) ska hon heta Selma -- bl a efter min mormor.

3. En plats som du besökt bara för att den nämnts i en bok (eller för att en författare har bott där/gett namn till en pub där/kastat en äppelskrott där):

Jag hade en gång långt framskridna planer på att besöka en lite stad i Mexico, som jag läst om i en bok vid namn Mexico. Jag blev oerhört besviken när jag insåg att staden inte fanns...

4. En tavla som skulle bli en bra bok?

Min favorittavla är Sagoförtäljerskan av Hans Kajtorp, som gestaltar Gustaf Fröding och hans storasyster Cecilia i sagans värld. Man skulle kunna skriva en riktigt fin barnbok utifrån denna bild.

Litografi av Hans Kajtorp, foto av mig

5. Det är mycket tjat om böcker som blir film (och dåliga filmatiseringar av bra böcker), men vilken låt skulle kunna bli en bra bok?

Jag lyssnar inte mycket på musik och än mer sällan på låtarnas text. Men efter att ha virrat runt på Youtube några timmar har jag hittat många favoriter. En av dem är denna underbara kärlekssång av Roy Orbison. Det var ovanligt med män som sjöng om rädsla och kärlek på detta känslosamma sätt i början av 60-talet, men Orbison var en ovanlig man. En kortroman skulle man i alla fall kunna få till om den unge mannens längtan och rädsla. Dessutom blir detta en kärlekshistoria med ett lyckligt slut.