Hunger

Jag läser Kerstin Ekmans Hunden och förundras över hennes förmåga att få mig totalt uppslukad av en i grunden enkel berättelse om en hunds upplevelser. Ekman lyckas verkligen få mig att se världen med hundens ögon och uppleva hundens vedermödor. Jag kan känna hundens omedvetna längtan efter värme, trygghet och moderns slick i mungipan. Läsningen påverkar både hjärtfrekvens och andning. Enkelt och genialiskt! När jag kommer till detta stycke om hunger är det inte utan att jag kan känna ett visst sug i maggropen:

"Först är hungern en drivare som gör benen långa och kör nosen i marken. Sen blir han en piskare. Han snärtar de ömtåliga öronen med ljud, djupt inne i sömnen ger han dem en släng. Han lägger ut vittringar som snabbt är förlorade. En gnagare och plågare är han. Han bor inne i kropppens värkande håla. Skrovet i tovig päls, benen som flänger, klorna som river och skrapar är bara hungerns skepnad som den tar på sig. Ingenting annat finns därinne. Bara hungern." (sid 32)

Klassikersommar

Under sommaren utmanade jag mig själv att läsa klassiker och planen var att läsa Den store Gatsby, Anna Karenina och Madame Bovary. Det gick inte riktigt enligt planerna, men en del blev ändå läst under sommaren.

Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald

Den store Gatsby är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, bland annat känd för skildringen av den dekadenta tidsandan efter första världskrigets slut. Romanen innehåller dock också ett porträtt av en kompromisslös man som förtärs av kärlekslängtan. "Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna."


Dr Jekyll & Mr Hyde av Robert Louis Stevenson

Dr Jekylls liv präglas av slitningar mellan det goda och det onda. Till slut manifesteras ondskan i Mr Hyde, som alltmer tar makten över Dr Jekyll. Vännerna oroar sig, men kan inte ana hur fasansfull sanningen är... Läsning av denna välkända kortroman var en positiv överraskning, berättelsen har ett djup som inte kommer fram i filmatiseringarna.


Anna Karenina av Lev Tolstoy

"Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis." De höga förväntningar denna klassiska inledningsmening skapar infrias med råge. Miljöskildringarna och tidsandan fascinerar samtidigt som man blir berörd av Annas längtan och kärlek. Trots att boken skrevs redan på 1870-talet känns den aktuell.

Om den kära Anna har jag ännu endast läst ett par hundra sidor, hon får kanske hänga med ända fram till jul. Och Emma Bovary får finna sig i att ställas in i bokhyllan igen - oläst.

Läste ni några klassiker i sommar?

Tematrio - Tegelstenar

Var går egentligen gränsen mellan en normaltjock bok och en tegelsten? Ja, det får ni avgöra själva. Inspirerad av mitt långdragna läsande av Anna Karenina är i alla fall veckans tema tegelstenar. Berätta om tre minnesvärda tegelstenar!

1. En annan av de "tunga" ryska tegelstenarna är Brott och straff, som handlar om Raskolnikov, en fattig före detta student, som planerar och genomför ett mord på en avskyvärd pantlånerska. Den här romanen är en mycket intressant psykologisk studie, som känns förvånansvärt nutida.

2. Tegelstenar tycks ofta handla om krig och/eller kärlek, så gör även Borta med vinden. Alla har väl sett filmen om den egensinniga Scarlett O'Hara, aristokraten Ashley Wilkes och charmören Rhett Butler. Detta är en storslagen film/roman om inbördeskriget i Amerika, om svåra livsvillkor, obändig livsvilja och våldsam passion. Boken skildrar detaljerat soldaternas och de civilas umbäranden, ibland i så hög grad att man tycker sig kunna känna blodstanken och krutröken. Jag tycker att både boken och filmen är mycket bra.

3. En av de riktigt tunga i min bokhylla är Kristin Lavransdotter av Sigrid Undset. Det här är en mycket fin kvinnoskildring, som utspelar sig på 1300-talet. Romanen rymmer kvinnors tankar, känslor och erfarenheter. Här finns den passionerade kärleken, drömmar, ideal och svek. Och moderskapet med alla dess sorg- och glädjeämnen.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Bokshopping på ICA

Jag brukar väl inte direkt överösa matvarubutikerna med lovord för deras breda boksortiment i vanliga fall, men idag är ett undantag. I vårt ICA hittade vi många fina böcker idag -- fast inte till mig utan till dottern. Böckerna i Ekorrserien är fina och säljs till ett högst rimligt pris, 45 kronor styck. Vi slog till på hela fyra stycken, Sagan om den nyfikna abborren av Elsa Beskow, Pelle Svanslös fiskar strömming av Gösta Knutsson, Adjö herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm samt När pappa visade mej världsalltet av Ulf Stark och Eva Eriksson. Mycket att läsa för en rimlig summa pengar, tycker jag.

Kraken

Kraken av Boel Werner, utgiven av OPAL bokförlag, 2010.

När Boel bara är en liten plutt får hon en krake. I djurboken läser hon att krakarna kommer från Krakelonien, de kan flyga, spruta eld och de är kallblodiga allätare. Men Boels krake gillar mest att äta kakor. Ofta krigar Boel och kraken på en sten - kraken vinner alltid. Under vintern vägrar kraken att gå ut, så Boel får i stället läsa tjocka böcker för den. När våren kommer upptäckter Boel att hon blivit starkare, hon kan nu dra med sig kraken. Kraken lyckas dock rymma och lever nu i frihet i skogen. Boel hälsar på honom ibland, det går bra bara hon har något rep med sig.

Man behöver ju inte vara barnpsykolog för att älska berättelsen om den inre kraken/draken som till slut måste få leva i frihet, men kanske blir man som barnpsykolog extra lyrisk över en bok som denna. Jag minns när jag själv lärde känna min inre drake och upptäckte att den inte var så farlig som jag trott. I arbetet med barnterapier handlar det ofta om att hjälpa barnen komma i kontakt med sina inre krakar och sin inre styrka. Den här underbara boken ska jag ta med till jobbet och läsa för barnen.

Boken om Boel och Kraken är således mycket uppskattad både av mig och av dottern. Texten fångar på ett nyanserat sätt barns sätt att tänka och den gestaltar så fint barns olika omedvetna sidor. Illustrationerna är färgglada, uttrycksfulla och underhållande. De kompletterar texten perfekt. Berättelsen om kraken passar barn från tre års ålder, uppåt vill jag inte sätta någon gräns. Jag vill verkligen rekommendera den här fina, kloka berättelsen till er alla.

Läsutmaning - Dystopia

Två dystopier blev lästa under sommarens dystopiutmaning. Jag hade hoppats hinna läsa fem, men två får väl lov att vara godkänt. Det böcker jag läst är följande:

Vägen av Cormac McCarthy.

En far och hans son vandrar genom ett svartbränt landskap, så gott som allt liv på jorden är utsläckt, mörker råder. I denna postapokalyptiska värld överlever den starke, här finns inte längre några lagar eller någon moral. Vägen är en oerhört gripande berättelse om en far och hans son och en fruktansvärd skildring av livet efter jordens undergång.


1984 av George Orwell.

1984 utspelar sig i en framtid, där världen genomlidit ett världskrig och styrs av tre totalitära stater. Winston Smith står inte ut med att leva på ett så kontrollerat och begränsat sätt, han drömmer om frihet och kärlek. Att undgå tankepolisen är dock i längden inte möjligt. Skrämmande likt vårt nutida samhälle där begreppens betydelser förvrängs för att passa makthavarna.


Många andra har också läst dystopier under sommaren, här kommer en uppdaterad länklista:

1984 - George Orwell
* Ett hem utan böcker
* Lyrans Noblesser

Blindheten - José Saramago
* Ett hem utan böcker
* Lyrans Noblesser

Fahrenheit 451 - Ray Bradbury
* Textappeal

Flugornas herre - William Golding
* A fraction of the web
* Zachan

Globalia - Jean-Christophe Rufin
* Ett hem utan böcker

Hungerspelen - Suzanne Collins
* Violen

I am Legend - Richard Matheson
* Ett hem utan böcker

I morgon när kriget kom - John Marsden
* Zachan

Kallocain - Karin Boye
* Annas bokhyllla
* Landet Annien

Never let me go - Kazuo Ishiguro
* Ett hem utan böcker
* Textappeal

På stranden - Nevil Shute
* Enligt O
* Ett hem utan böcker
* Textappeal
* Violen

The Illustrated Man - Ray Bradbury
* OOOF bok

Vägen - Cormac McCarthy
* Ett hem utan böcker
* Lyrans Noblesser
* Textappeal
* Violen

Väggen - Marlen Haushofer
* Textappeal
* Butter tar ordet

Nu behöver i alla fall jag vila ett tag från dystopiläsning, kanske är det lagom att köra en upprepning av utmaningen nästa sommar.

Dags att packa!

Dags att packa för alla som vill fortsätta på vår Jorden Runtresa! Den 1/9 avreser vi till Syd/Mellanamerika, där vi ska läsa någon/några av följande böcker: Den sista läsaren av David Toscana (Mexico), Andarnas hus av Isabel Allende (Chile), Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector (Brasilien).

Jag har sedan tidigare läst Den sista läsaren och Stjärnans ögonblick och kan rekommendera dem varmt. Låt er dock inte luras att av formatet tro att Stjärnans ögonblick är en liten sak ni sätter i er i ett nafs - det är en roman som kräver en del av sin läsare. Själv ska jag sent omsider äntligen läsa Allendes klassiker och det ser jag fram emot. En närmare beskrivning av alla böcker får ni vi resmålets ankomst.

1984

1984 av George Orwell, utgiven första gången 1949.

1984 utspelar sig i en framtid, där världen genomlidit ett världskrig och styrs av tre totalitära stater. Winston Smith är medborgare Oceanien, han är tjänsteman vid Sanningsministeriet, där man arbetar med att ändra historiska fakta så att de stämmer överens med aktuella "sanningen". Winston har endast vaga minnen av tiden innan Revolutionen och Storebrors maktövertagande. Krig pågår konstant med någon av fienderna Eurasien och Ostasien. Samhället och människorna kontrolleras in i minsta detalj av övervakande teleskärmar, minsta avsteg från reglerna leder till tortyr och döden. Kärleken är avskaffad, sexualitet tillåts endast i barnalstrande syfte. Barn uppmuntras att spionera på sina föräldrar, angiveri premieras. Trots samhällets tankekontroll har Winston egna funderingar, han ifrågasätter partiets uttalanden, han längtar efter frihet. När han dessutom drabbas av kärleken blir viljan att göra uppror allt större.

1984 skrevs under en tidsperiod då människorna nyligen varit med om ett världskrig och man tydligt kunnat se effekterna av ett totalitärt statsskick. Rädslan för den totalitära socialismen var stor, romanens begrepp Storebror fick generell spridning. Ändå är vi idag på väg att bygga upp en ny variant av övervakningssamhället, denna gång är det det fria internet som skrämmer makthavarna. Och makthavarna använder sig av exakt samma retorik som i 1984, de frammanar människors rädsla för en fiende som måste kontrolleras. I 1984 var fienden en upprorsman som medborgarna måste lära sig att hata, idag kallas fienden terrorism.

I 1984 beskrivs även i detalj hur man planerar att förändra människors tankar, genom att förändra deras språk:

"År 2050 - antagligen förr - kommer all verklig gammalspråkkunskap att ha försvunnit. Forntidens hela litteratur kommer att vara utplånad. Chaucer, Shakespeare, Milton, Byron - de kommer bara att finnas i nyspråksversion, inte bara förändrade till någonting som låter annorlunda, utan faktiskt förändrade till motsatser av vad de har varit. Till och med partiets litteratur blir annorlunda. Vad gör man med ett slagord som "frihet är slaveri" när begreppet frihet är avskaffat? Hela tankeklimatet blir annorlunda. Det kommer i själva verket inte att förekomma något tänkande, i den mening vi nu fattar det. Renlärighet betyder att inte tänka - att inte behöva tänka. Renlärighet är omedvetenhet." (sid 52-53)

Berättelsen om Winston är en skräckvision om makt och ondska. 1984 är en skrämmande aktuell roman, som handlar om hur makthavarna förslavar människorna genom att förändra deras sätt att tänka. Det är dessutom en gripande berättelse om en mans kamp för att få vara sig själv.

Bokmärke

Tyvärr syns det inte så bra på mitt fotografi hur fint mitt nya hologrambokmärke från Universeum är i verkligheten. Förutom en tredimensionell, hoppande delfin finns här ett mycket klokt citat av Aldous Huxley.

"Every man who knows how to read
has it in his power to magnify himself,
to multiply the ways in which he exists,
to make his life full, significant and interesting."

Jag har ännu inte läst hans berömda dystopi Du sköna nya värld, men den finns numer i tryggt förvar i min bokhylla.

Har ni skaffat er några nya fina bokmärken? Dags att visa upp dem!

Intensiv läsning

En tredjedel in i Lark & Termite sitter jag som förstummad. Jag läser och jag läser om, jag funderar, jag reagerar. Det här är en oerhört bra bok! Skildringen av kriget och döden väcker starka känslor, jag uppfattar den döende huvudpersonens tankar och känslor som trovärdiga. Författarens gestaltning av Termites verklighet, med betoning på olika sinnesintryck, är mästerlig och känns igen från mitt arbete med barn med psykiska funktionsnedsättningar. I min värld skulle vi prata om MMC och hydrocephalus, medan berättelsen fokuserar på Termites upplevelsevärld. Det här är inte någon lättläst text, nej den här texten kräver läsarens uppmärksamhet och odelade närvaro. För att verkligen uppskatta romanen krävs både min analytiska tankeförmåga och min förmåga att verkligen leva mig in i ett annorlunda sätt att uppfatta verkligheten. Den här romanen kommer att följa mig länge.

Bokgeografi - Irland

Enligt O har startat en ny utmaning, som jag tycker är både kul och utmanade. Denna vecka vill hon att vi ska:

1. Berätta om en bok du läst som utspelar sig på Irland eller är skriven av en författare med anknytning dit.
Jag har läst många av Maeve Binchys romaner och tycker att de är perfekta för hängmattan. Trots att innehållet är tämligen enkelt är berättelserna välskrivna och huvudpersonerna intressanta. Bäst är hon när hon skriver om barn. Eldflugornas sommar handlar om livet i en liten idyllisk by, ett liv som abrupt förändras.

2. Berätta om en författare som på något sätt har anknytning till Irland. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.
Jonathan Swift brukar anses vara en av världslitteraturens största satiriker. 1726 utkom Gullivers resor, en vass kritik av samtidens sociala förhållanden. Swift skrev även pamfletter för att kritisera brittiska kronans behandling de fattiga irländarna, bland annat Ett anspråkslöst förslag, där han föreslog att fattiga irländare skulle sälja sina barn som mat.

3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Irland, som du inte läst, men är nyfiken på.
Roddy Doyle har jag inte läst, men filmatiseringen av hans roman The Commitments är min absoluta favoritfilm. Om samma familj handlar även The Snapper och The Van, som också är sevärda. I min bokhylla står Kvinnan som gick in i dörrar oläst, jag tror att detta kan vara en bok i min smak.

Faktaåldern

Dottern har nu börjat intressera sig för faktaböcker, vilket jag tycker är jättekul. Det hela började vid vårt senaste biblioteksbesök, då dottern plötsligt kom på att hon ville ha en bok om ormar. Vi fick så klart lov att fråga en bibliotekarie om hjälp och med oss hem bar vi en spännande bok om ormarnas liv. I födelsedagspresent fick dottern sin alldeles egna första faktabok - På jakt efter små djur på havsstranden av Håkan Elmquist. Eftersom vi tillbringat en del av sommaren på västkusten med att plocka snäckor och fiska krabbor var detta en uppskattad present. Boken fullspäckad av faktauppgifter och illustrerad med såväl fotografier som teckningar. Författaren har även skrivit om djur i sjön, trädgården och skogen, jag är allt rätt sugen att klicka hem dessa från Bokus.

Eftersom intresset för faktaböcker troligen kommer att bestå ett tag skulle jag gärna vilja ha lite tips. Jag kan tänka mig att dottern skulle vara intresserad av att läsa om kroppen och rymden.

Månadssummering - Juli 10

Fantastik, erotik, skräck, krig och skrämmande framtidsvisioner blev kontentan av juli månads läsning. En ganska lyckad blandning, tycker jag.


Små krig av Sadie Jones.

I Små krig skildrar författaren på ett mycket nyanserat sätt hur människor bryts ner i krig. Den plikttrogne Hal tvingas inse att övergrepp på civila sker även i "det godas namn" och hustrun Clara lyckas aldrig bli den tappra soldathustru hon tänkt sig. Fängslande handling, intressant miljö, lättläst text och trovärdiga personbeskrivningar, en roman att sträckläsa.


1984 av George Orwell.

1984 utspelar sig i en framtid, där världen genomlidit ett världskrig och styrs av tre totalitära stater. Winston Smith står inte ut med att leva på ett så kontrollerat och begränsat sätt, han drömmer om frihet och kärlek. Att undgå tankepolisen är dock i längden inte möjligt. Skrämmande likt vårt nutida samhälle där begreppens betydelser förvrängs för att passa makthavarna.


Älskaren av Marguerite Duras.

Älskaren är en självbiografisk berättelse om en passionerad kärleksaffär mellan en femtonårig fransyska och hennes kinesiske älskare. Exotiskt och erotiskt, lidelse och lidande, rörigt och emellanåt (be)rörande, men egentligen inte i min smak. Emellanåt framskymtar dock något som vittnar om författarens storhet, jag får bara inte riktigt tag i det.


Mörkt vatten av Joyce Carol Oates.

På väg hem från en fest kör den berusade senatorn ner i vattnet. Medan han lyckas ta sig ur bilen sitter den unga Kelly fast. Rasande kritisk är författaren mot överhetens cyniska utnyttjande och den undergivnas lojalitet och offervilja. Omkvädet "det mörka vattnet fyllde hennes lungor och hon dog" väcker fasa, man värjer sig mot det man vet ska komma. En sträckläsare.


Dr Jekyll & Mr Hyde av Robert Louis Stevenson.

Dr Jekylls liv präglas av slitningar mellan det goda och det onda. Till slut manifesteras ondskan i Mr Hyde, som alltmer tar makten över Dr Jekyll. Vännerna oroar sig, men kan inte ana hur fasansfull sanningen är... Läsning av denna välkända kortroman var en positiv överraskning, berättelsen har ett djup som inte kommer fram i filmatiseringarna.


Konungens återkomst av J R R Tolkien.

I sista delen av trilogin om härskarringen lyckas Frodo, med hjälp av den trogne vännen Sam, till slut att förstöra ringen. Samtidigt strider de övriga i ringens sällskap mot Sarumans orcher och andra onda element. Till slut återkommer den rättmätige konungen till tronen och får sin älskade Arwen. Spänning och romantik, underbar fantastik i bra översättning.

Hallå där inne

Hallå där inne eller Vad en oföding bör veta, text av Ulf Stark, illustrationer av Stina Wirsén, utgiven av Bonnier Carlsen, 2010.

Micke ska bli storebror och han ägnar sig åt att förbereda sitt lilla syskon på hur det är att leva här ute. Micke berättar både om sådant som är ganska lätt att förstå och sådant man kan behöva fundera en del över. Den lilla ofödingen får veta hur det ser ut i Mickes rum och han/hon får ta del av Mickes funderingar kring vad som kan tänkas ha skett med farfar, som är död. Dessutom ger Micke råd om hur man kan hantera arga föräldrar och dumma skolkamrater.

Hallå där inne är en helt underbar, underfundig bok om allt som är viktigt i livet. Texten är helt underbart barns-lik, Micke blandar hejvilt konkret verklighet med häftiga associationer och lekfull fantasi. Ulf Stark har en fantastisk förmåga att hitta rätt tonfall, här är Mickes berättarröst exakt så cool och så ömsint som bara en liten kille kan vara. Jag tycker också oerhört mycket om att författaren, så på pricken, fångar in barns sätt att tänka och att han ger utrymme både åt deras fokus på vardagen och deras existentiella funderingar.

Förr handlade böcker om att få syskon nästan enbart och storasystrar, men på senare tid har det kommit flera böcker som handlar om pojkar och deras relationer till syskon. I Hallå där inne skildras en pojkes värme och längtan efter sitt syskon, samtidigt som man nog ändå kan gissa att Micke kommer att visa syskonet var skåpet ska stå.

Stina Wirséns "slarviga" illustrationer kompletterar bokens text fint och via bilderna kan man även få veta lite mer om Mickes familj. Som adoptivmamma har jag så klart alltid ögonen öppna för adoptionsteman och när man tittar lite närmare på bilderna kan man förstå att Mickes pappa är adopterad. I Hallå där inne finns både ett mångfalds- och ett genusperspektiv inbäddat i bilderna, vilket jag gillar skarpt. Dessutom är Stina Wirséns illustrationer som vanligt expressiva och mycket underhållande. Dottern är särskilt förtjust i alla bilder som visar hur ofödingen har det där inne i magen.

Sammantaget är Hallå där inne en oerhört underhållande och klok bok om att få småsyskon. Boken innehåller ganska mycket text och lämpar sig bäst för de äldre förskolebarnen och de yngre skolbarnen.

Nytt i bloggosfären

Det märks i bloggosfären att sommaren lider mot sitt slut. Nya bokbloggar poppar upp, utmaningar startas och planeringen inför bokmässan har tagit fart. Kul!

Petra från gamla godingen En annan sida har tillsammans med Johanna startat en ny blogg, Breakfast Book Club. Jag ser fram emot att läsa deras blogg som kommer att handla om både litteratur och teater. Synd att jag inte bor nära storstan så att jag kan vara med på deras möten i Frukostbokkklubben, men om de blir en succée kanske de börjar turnera :-)

En av mina vänner från den verkliga verkligheten har börjat bokblogga, missa inte att besöka henna i Det mörka tornet. Hennes tema för hösten är att läsa Maria Gripe och där har jag lust att hänga på. Jag har faktiskt inte läst något av denna så omtalade författare, flera av hennes mest berömda böcker gavs ut när jag redan blivit för stor. Tur att man kan bli liten igen.

Karin från En bokcirkel för alla ordnar ett bloggcafé från klockan 14.00 och framåt under lördagen. Här kan vi bokbloggare träffas för att mingla och snacka böcker - jättekul. Missa inte!

Enligt O kommer snart att dra igång en utmaning som är som skräddarsydd för mig. Den handlar om geografi och litteratur, två av mina favoritteman.

Berätta gärna i kommentarerna om annat på gång i bokbloggosfären!

Tematrio - Läst i sommar

Åter till ordningen, detta är ju faktiskt en bokblogg. Och jag har läst en hel del värt att skriva några rader om i sommar. Denna veckas uppmaning är således att ni ska berätta om tre minnesvärda texter (romaner, noveller etc) som ni läst i sommar.

1. I sommar har jag öronläst den nya översättningen av trilogin om härskarringen och den var fantastiskt bra. Jag har tidigare läst den gamla översättningen och så klart sett filmerna x antal ggr. Nya översättningen var förvånansvärt lättlyssnad, även om jag inledningsvis störde mig på en del översättningar av namn. Jag läser ju inte mycket fantastik, men det jag läser är bra.

2. Vägen av Cormac McCarthy är en oerhört gripande berättelse om en far och hans son och en fruktansvärd skildring av livet efter jordens undergång. En far och hans son vandrar genom ett svartbränt landskap, så gott som allt liv på jorden är utsläckt, mörker råder. I denna postapokalyptiska värld överlever den starke, här finns inte längre några lagar eller någon moral. Detta är den bok som påverkat mig allra mest av alla under året, vid flera tillfällen under läsningen grät jag.

3. Jag har ju förvisso inte läst ens halva boken ännu, men denna sommar kommer jag ändå att minnas som sommaren då jag läste Anna Karenina. Berättelsen om Anna engagerar och trots att jag ju vet hur det slutar hoppas jag innerligt på ett "lyckligt slut".


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Löwensköldska ringen/Charlotte Löwensköld

Löwensköldska ringen/Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf, utgiven av Brombergs förlag, 2010.

Den ryktbare general Bengt Löwensköld på Hedeby fick under kriget en ring i gåva av självaste kung Karl XII. Då generalen dör begravs han med ringen på sin hand, så som hans vilja var. En bonde stjäl dock ringen, som sedan drar olycka över alla som har den i sin ägo. Berättelsen om ringen utgör första delen i en trilogi, en ödesmättad saga baserad på en folksägen som berättades på Mårbacka då Selma var liten. Del två i trilogin handlar om den unga, levnadsglada, fattiga, kärleksfulla, föräldralösa Charlotte. Charlotte är förälskad i den bortskämde Karl-Artur Ekenstedt som, till sin mors besvikelse, inte lyckas slutföra sina studier. Karl-Artur utvecklar i stället en sträng kristen tro som innebär att han vill leva ett mycket enkelt liv. Den rike brukspatron Schagerströms frieri till Charlotte blir startskottet för en lång härva av missförstånd och intriger, där man kan ana ringens förbannelse bakom människornas göranden och låtanden.

I Löwensköldska ringen är det den gotiska Selma vi möter, snarare än den snälla sagotanten. Löwensköldska ringen är en klassisk spökhistoria där de allra mörkaste känslor svallar. I romanen skildrar Selma de fattigas hunger och utsatthet samt överhetens svek och hämndgirighet.

Stämningen i Charlotte Löwensköld skiljer sig från den i Löwensköldska ringen. Här står den unga Charlotte i centrum med all sin kärlek och alla sina förhoppningar. I Charlotte Löwensköld saknas de övernaturliga inslagen som präglar Löwensköldska ringen och här är stämningen inte alls lika mörk. På många sätt är Charlotte Löwensköld en riktig såpa, som innehåller ett hopkok av svek, intriger och äkta kärlek. En såpa av högsta kvalitet, naturligtvis. Här fokuserar författaren på att skapa ett nyanserat porträtt av den unga Charlotte, och det är denna komplexa gestaltning av en ung kvinna som är berättelsens stora behållning. Trots den ljusa, livsbejakande stämningen är dock handlingen i Charlotte Löwensköld ödesbestämd.

Kontrasten mellan första och andra delen i trilogin är stor och tillsammans visar de Selma oerhörda bredd. Selma hade många strängar på sin lyra, här visar hon upp sin fantastiska förmåga att skapa historiska miljöer, ödesmättad stämning och psykologiskt intressanta och trovärdiga personteckningar. Selmas lättlästa och till synes enkla text förmedlar starka känslor, ödesmättad stämning och en doft av en svunnen tid på ett magnifikt vis - läsning rekommenderas.

Jerka 3 och 4

Förra veckans bokbloggsjerka handlade om genrer och frågan löd:

MÅNGA AV ER LÄSER BÖCKER I FLERA OLIKA GENRER MEN VILKEN GENRE VÄGRAR DU KONSEKVENT ATT LÄSA OCH VARFÖR?

Jag läser inte ofta fantasy och sällan avnjuter jag en deckare. SF har jag aldrig provat, men det ska jag göra framöver. Grafiska romaner "lärde" jag mig att läsa förra året. Jag är inte förtjust i romantisk litteratur och inte i chick lit. Men det jag absolut undviker är BOATS-genren. BOATS betyder Based On A True Story och karaktäristisk för dem är att de är sentimentala och ofta illa skrivna (jaja, det finns säkert något undantag). Det är böcker vari man frossar i elände. Ofta är de teman man skriver om intressanta, men stilen är bedrövlig.


Veckans bokbloggsjerka handlade om författardrömmar och frågan lyder:

VILKEN BOK ÖNSKAR DU ATT DU SJÄLV HADE SKRIVIT, OCH VARFÖR?

Hmm, jag skulle ju gärna vilja ha ett nobelt pris (eller åtminstone bli bjuden på kalaset) så kanske jag skulle välja någon av de riktigt "stora" författarna? Fast det vore ju också fantastiskt att kunna roa och engagera barn, Astrid Lindgrens böcker skulle jag vara mäkta stolt över. Men i slutändan handlar skrivande och läsande om att göra det högst personliga möjligt att dela med andra så därför skulle jag vilja vara författaren till Gun-Britt Sundströms Maken. Denna roman läst jag då jag var 19-20 år och den medförde en uppenbarelse för mig - jag var inte ensam med mina besvärliga känslor!


Klicka er nu vidare och läs om läs vad de andra bokbloggarna jerkar om.

Enkätdags

Dags även för mig att ta itu med Bokhoras sommarläsningsenkät.

1. Bäst i sommar?
Trots att jag ännu inte läst ut hela måste jag nog utse Anna Karenina till sommarens bästa. En vacker, vemodig klassiker. Men den hade hård konkurrens av Vägen, som var en skrämmande bra roman om livet efter den stora katastrofen.

2. Sämst i sommar?
Yacoubians hus av Alaa al-Aswany är en myllrande, spretig berättelse om ett hus och dess invånare. Boken skildrar på ett realistiskt sätt ett korrumperat samhälle, ett land i sönderfall. Personbeskrivningarna är dock mycket torftiga och har nästan uteslutande fokus på utseende och sexualitet. Människorna i denna roman har endast ett fåtal intressen, de vill äga och de vill ligga.

3. Vad har du helst läst på stranden?
Jag vistas aldrig längre stunder på stranden och absolut inte i solsken.

4. Var har du läst mest?
Jag har läst en hel del i bilen på väg till västkusten och Norge. Dessutom har jag läst på verandan.

5. Har du haft något läsprojekt under sommaren som du lyckats eller misslyckats med?
I mitt dystopiläsningsprojekt har jag läst Vägen och 1984 - godkänt.
I min klassikerutmaning har jag läst Den store Gatsby och Anna Karenina - godkänt.
I En bokcirkel för allas Afrikautmaningen har jag läst Yacoubians hus och Den stulna romanen - godkänt.
I Bokmanias novellutmaning har jag bara läst Damen med hunden - knappt godkänt.
I Martinas utmaning om skrivande svenskor har jag tyvärr sackat efter...

6. Nämn en ny bok som du har köpt i sommar!
Bästa fyndet är nog den helt oläst serien om Kulla-Gulla från Tradera.

7. Vad ser du fram emot att läsa i höst?
Jag ser frame emot att återuppta Jorden Runt-resan och bl a läsa Isabel Allende och Asssia Djebar. Roberto Bolaños 2666 är jag också mycket intresserad av.

Onda stenar

Onda stenar av Milena Agus, utgiven av Elisabeth Grate förlag, 2010.

I Onda stenar berättar ett barnbarn om sin mycket speciella farmor. Farmor har som ung en enda längtan, hon vill bli älskad. Den unga kvinnans intensitet, möjligen galenskap, skrämmer dock bort alla friare, alla utom en. Farfar gifter sig med farmor, mer av plikt än av kärlek, och i deras relation saknas den innerliga kärlek farmor så hett längtat efter. Den fysiska sidan av kärleken utforskas dock av paret och tycks vara tillfredsställande för dem båda. Farmor har dock besvär med "onda stenar" - njurstenar - och reser till en kurort för att få lindring för sina besvär. Där träffar hon en man, nyligen hemkommen från kriget, och får uppleva en passionerad kärlekshistoria.

"På söndagen, när de andra flickorna gick i mässan eller promenerade på huvudgatan arm i arm med sina fästmän, samlade farmor håret i en knut, detta hår som ännu var tjockt och svart när jag var liten och hon redan gammal, tänk bara hur det måste ha varit då, och gick till kyrkan för att fråga Gud varför, varför han var så orättvis och förvägrade henne att lära känna kärleken, som är det härligaste som finns, det enda som gör det värt att leva …"

Onda stenar är en kort berättelse, som rymmer starka känslor och ovanliga upplevelser. Historien engagerar läsaren omedelbart, farmoderns längtan och sorg sipprar ut från sidorna och väcker starka känslor. Denna osentimentala gestaltning av en desperat kvinnas längtan är nyanserad och vittnar om en djupgående psykologisk inlevelseförmåga.

Texten är poetiskt vacker, stämningen är vemodig och det oväntade slutet ger berättelsen en känsla av äkthet. Att låta berättarrösten vara barnbarnets skapar en intim, varm känsla, en upplevelse av att man som läsare får ta del av familjehemligheter. Sammantaget är Onda stenar en liten pärla, som jag hoppas kommer att hitta hem till många läsare!

J A P

Under sommaren gjorde Vixxan och Butter mig uppmärksam på att jag helt missat en intressant amerikansk författare - Jayne Anne Phillips. Jag googlade och sökte efter bloggrecensioner på Boksök, men uppenbarligen är det fler än jag som missat J A P. Eftersom Forum gav ut hennes senaste roman Lark & Termite i våras kontaktade jag dem och bad om ett recex. Igår damp boken ner i brevlådan och därefter trängde den sig genast före ALLA de andra böckerna i läs-kön. Jag har ännu bara läst ett par sidor i romanen, men redan är det tydligt att detta är en författare utöver det vanliga. Jag hoppas att det första intrycket står sig.

Tematrio - Semester/Sommar

Återigen kommer det en Tematrio som utmanar de buskablyga bokbloggarna, för nu handlar det inte om böcker utan om annat. Berätta om tre saker du gjort under semestern/sommaren!


1. Det mest spännande vi gjort under sommaren är att bli med häst! Vi är numer deltidsfodervärd åt en helt underbar liten shettis vid namn Lola. Dottern har börjat rida och tycker att det är jättekul. Jag är överlycklig över att kunna ge henne denna möjlighet att lära sig vara tillsammans med hästar.

2. Vår en gång så fina trädgård, inspirerad av engelska skönheter såsom Sissinghurst, Hidcote och Heligan, har numer invaderats av blå plastvidunder (pool och studsmatta). Fult som stryk, men mycket roligt.

3. Vår semester tillbringade vi hemma och på västkusten, närmare bestämt på Tjörn. Där ägnade vi oss åt krabbfiske och utflykter till bl a Havets hus och Universeum.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Skäms

Ja, skäms är vad jag gör. Jag har varit alldeles för bloggslö de senaste veckorna. men, nu ska det bli slut med slappandet och jag ska skriva om allt jag läst under semestern. Dessutom ska jag fortsätta med Tematrion (inlägg kommer i eftermiddag) och jag ska fixa avslutningen på Nobelalfabetet.

Jag noterar att ni dessutom haft en massa roligheter för er utan mig, ett sån't elände att missa alla lekar. Det finns något som heter jerka, som jag behöver undersöka och dessutom tycks alla posta inledningsmeningar från sina favoritböcker.

Det som hållit mig borta från bloggandet senaste veckan har varit en mycket trevlig semesterresa på västkusten och dotterns 5-årskalas. Jag har faktiskt dessutom läst ut både Den stulna romanen och Yacoubians hus, mina tankar om dessa böcker kommer lite senare. Under sommaren har jag också läst Onda stenar, 1984 och två delar av trilogin om Löwensköldarna, även dessa ska jag skriva lite om.

Fynd!

Tradera och Bokbörsen är verkligen favoritställen på nätet, titta vilka fynd jag gjort. Historien av Elsa Morante för 3 (!) kr och ett helt oläst ex av Tiggarnas strejk av Aminata Sow Fall för 40 kr. (Portokostnad låtsas jag aldrig om).

Historien finns med på Världbibliotekets 100-lista och när jag googlat lite på boken blev jag nyfiken. Boken beskrivs som ett "skri av smärta och en protest mot krigets människoslakt. Men under den skakande skildringen finns en vision om att en ­annan värld är möjlig." (Margareta Zetterström i SvD)

"Det är en storslagen och gripande roman där handlingen utspelas i Rom under åren 1941-47, en stad som både inifrån och utifrån slits sönder av kriget.

Romanen gavs ut första gången 1974 i Italien och har kommit på svenska 1979 och 1988. Huvudpersonen är en fattig halvjudisk änka – Ida Ramundo – och hennes två söner, den snart vuxne Nino, som efter att ha varit fascist blir partisan, och så den lille Giuseppe, som är "resultatet" efter en våldtäkt av en tysk soldat. Giuseppe är en pojke som "tycks bära hela kriget inom sig" skrev Åsa Beckman i en stor och uppskattande DN-artikel om boken våren 2003. Det är en modern klassiker, som på ett både personligt och historiskt övergripande plan reser många frågor om Kriget och vad det gör med oss människor.

Den italienska författarinnan Elsa Morante, 1912-85, har skrivit en rad böcker och räknas till en av de mer betydelsefulla under efterkrigstiden. Historien klassas som mästerverket." (AdLibris)


Handlingen i Tiggarnas strejk väckte omedelbart mitt intresse: "Denna prisbelönade satir över muslimsk dogmatism, gudsnådeligt skrymtande och kvinnofientlighet i ett fiktivt afrikanskt land hör till Sow Falls populäraste böcker.

Hälsovårdsministern är mån om sin karriär och när turistströmmen sinar bestämmer han sig för att rensa huvudstadens gator från tiggare. Men tiggarna organiserar sig och går ut i strejk. Eftersom det är en plikt för varje muslim att ge allmosor, och detta är extra viktigt för en man i karriären, får tiggarnas strejk oanade konsekvenser både för stadens hymlande invånare och hälsoministern, som plötsligt upptäcker att han har berövat sig själv alla möjligheter att avancera både inom den himmelska och den jordiska hierarkin.

Boken belönades med 1980 års Grand Prix Littéraire d'Afrique Noire och var 1979 en av kandidaterna till Prix Goncourt, Frankrikes förnämsta litterära utmärkelse."(Ordfront)

Lika eller olika?

Två romaner av författare från samma land, som utspelar sig i samma stad, hur lika är de? Inte alls, när det gäller Den stulna romanen och Yacoubians hus. Halvvägs in i båda berättelserna är läsupplevelsen mycket varierad.

Den stulna romanen av Nawal El Saadawi fångar genast min uppmärksamhet genom sina lyhörda personteckningar, intrikata upplägg och sin värme. Här möter vi kvinnor i alla dess skepnader, starka, förtryckta, upproriska. Berättelsen skrider långsamt framåt, byter fokus, tidsperspektiv och interfolieras av drömliknande sekvenser. Språket är vackert, poetiskt, uttrycksfullt, det är en ren njutning att läsa denna text. Samtidigt rymmer romanen en intressant skildring av ett Egypten statt i förändring, av ett samhälle i kaos.

Yacoubians hus av Alaa al-Aswany är en myllrande berättelse om ett hus och dess invånare. Här möter vi de rika affärsmännen, de fattiga som bor på taket, de svikna förhoppningarna och islamisk fundamentalism. Boken skildrar på ett realistiskt sätt ett korrumperat samhälle, ett land i sönderfall. Personbeskrivningarna är dock mycket torftiga och har nästan uteslutande fokus på utseende och sexualitet. Människorna i denna roman har endast ett fåtal intressen, de vill äga och de vill ligga. Tyvärr väcker inte varken handlingen eller huvudpersonerna något större engagemang hos mig, här finns för få nyanser.

En kvinna - i år igen?

Så här i semestertider har man ju lite extra tid att fundera - och då funderar jag över kommande Nobelpristagare. Jag tror att det blir en kvinna. Nej, en kvinna fick det ju i fjol, går säkert tankegångarna hos en del av er. Ja just därför, skulle jag vilja svara. Utan att ha någon särskild kännedom om Akademien, kan jag ändå tänka mig att de skulle vilja överraska oss. Visst skulle de gärna utse en kvinna två år i rad - med hänvisning till deras litterära kvaliteter naturligtvis. Däremot skulle jag tro att de letar utanför Europa i år. Och visst finns det väl en del kandidater att välja mellan.

J C Oates är en given kandidat hos många, men inte hos mig. Jag har förvisso bara läst två av hennes böcker och det är två "av de korta". Mörkt vatten, som jag nyligen läste, var mycket, mycket bra. Men, jag tror ändå inte att J C kommer att få det prestigefyllda priset, kanske för att hon är för lättillgänglig.

Alice Munro är en fantastisk novellförfattare, som gärna kunde uppmärksammas mer. Men, hur vanligt är det att novellister får Nobelpriset? Kanske krävs det några romaner för att övertyga de lärde.

Margaret Atwood tror jag mer på om vi håller oss kvar i Nordamerika ett stund till. Jag har läst ganska många av hennes böcker och är mycket förtjust i Penelopiaden och Alias Grace.

Guadeloupe-födda Maryse Condé, tror jag är ett hett tips. Men, jag vet inte om hennes produktion ännu anses vara nog stor. Själv har jag bara läst en av hennes romaner, Färden genom mangroven, och det gav mersmak. Condé skriver om viktiga och svåra saker, om kolonisation av länder och det allra mest privata.

Assia Djebar (pseudonym för Fatima-Zohra Imalayens) är nog ändå den hetaste kvinnliga Nobelpriskandidaten. Även hon skriver om en postkolonial värld, utifrån ett feministiskt perspektiv. Jag har ännu inte läst något av Assia Djebar, men har införskaffat hela tre av hennes böcker. Dessa ska jag läsa innan det är dags för Peter Englund att öppna dörren i oktober.

Har ni några tips?

Tankekontroll

Det här är skrämmande bra läsning och delar av övervakningssamhället och ordvrängeriet känns tyvärr inte så främmande. "År 2050 - antagligen förr - kommer all verklig gammalspråkkunskap att ha försvunnit. Forntidens hela litteratur kommer att vara utplånad. Chaucer, Shakespeare, Milton, Byron - de kommer bara att finnas i nyspråksversion, inte bara förändrade till någonting som låter annorlunda, utan faktiskt förändrade till motsatser av vad de har varit. Till och med partiets litteratur blir annorlunda. Vad gör man med ett slagord som "frihet är slaveri" när begreppet frihet är avskaffat? Hela tankeklimatet blir annorlunda. Det kommer i själva verket inte att förekomma något tänkande, i den mening vi nu fattar det. Renlärighet betyder att inte tänka - att inte behöva tänka. Renlärighet är omedvetenhet." (sid 52-53)