Alla mina läsprojekt

Många mina läsprojekt framskrider enligt planerna, men en del av dem har gått i stå.

Bokmanias utmaning att läsa noveller hoppade jag snabbt på, men jag har inte lyckats läsa någon ännu, trots att det finns en hel del i bokhyllan.

Mitt eget långtidsprojekt att läsa alla Nobelpristagarna ligger också i träda för tillfället. Det har bara blivit en enda läst ännu i år, Mardrömmen av Oe.

I Martinas utmaning att läsa Skrivande svenskor från första hälften av 1900-talet hänger jag ändå med rätt så bra, även om jag är försenad. Jag har hittills läst alla böckerna och kommer snart att börja med Maria Sandels Droppar i folkhavet.

I en En bokcirkel för allas Afrika-utmaning har jag ännu inte läst något, men jag har köpt ett par böcker av Assia Djebar, Adams revben av Nuruddin Farah och som recex fått Den stulna romanen av Nawal El Saadawi.

I utmaningen att läsa dystopier under sommaren har jag hittills läst Vägen, en skrämmande bra framtidsskildring.

När det gäller min Klassikerutmaning har jag hittills läst Den store Gatsby och nyligen påbörjat Anna Karenina. Det tycker jag är hyfsat bra.

Jorden Runt-utmaningen har en paus under sommaren och kommer att återupptas i Sydamerika i september. Jag ser fram emot att äntligen läsa Andarnas hus.

Sommarens Sagan om Ringen-lyssning framskrider fint. Del ett och två är avklarade, nu kommer den stora striden och Frodos sista kamp.

Mer till barnbokhyllan

Dottern har fått lite mer sommarjobb, tack till Sagolikt, Opal och Bonnier Carlsen. Boken om tuppen som försöker hämta lite vatten åt sin döende höna (Asbjørnsen och Moe) har redan lockat till skratt. Boken om Jösta och Johan, två av samma sort som vill ha barn, är redan en favorit och den där skära med de brokiga kompisarna har vi läst om i många varianter, de går alltid hem.

 

Tematrio - Titelblommor

Jag plockade faktiskt en midsommarbukett i år, men jag satte den i vas i stället för att lägga den under kudden. Med tanke på helgens blomstrande tema tycker jag att den passar bra med ett tema om blommor i titlar. Berätta om tre böcker med en (eller flera) blommor i titeln! Själv tänker jag begränsa temat ytterligare, till att handla om rosor.


1. Ingen dans på rosor av Hannah Green handlar om Deborah, 16 år, som läggs in på mentalsjukhus med diagnos schizofreni. Under flera år har hon byggt upp en egen värld för att undfly den verklighet hon inte uthärdar. Deborahs värld bebos av onda och goda makter som kan ge lycka eller plåga henne så att hon drivs att förstöra sin egen kropp för att få lindring. Självmordsförsöket som lett till att Deborah läggs in på sjukhuset uppfattas av psykoanalytikern Dr Fried som ett rop på hjälp. En terapeutisk behandling för att finna en väg ut ur sjukdomen inleds. Den behandlande Dr Frieds fullständiga namn är Frieda Fromm-Reichmann och hon är en pionjär inom området. Ingen dans på rosor är lite svårtillgänglig p g a att den skildrar en värld som är psykotisk till sin natur. Men, om man tar sig lite tid och försöker sätta sig in i Deborahs tankesätt är det en oerhört fängslande berättelse.

2. Rosen på Tistelön av Emilie Flygare-Carlén skildrar två familjers öden i den bohusländska skärgården. Den väna Gabriella blir förälskad i en man, vars far mördats av hennes far och bror. Romanens styrka är dess fantastiska miljöskildringar av den bohuslänska kusten och dess spännande handling. Stämningen är ödesmättad och man kan lätt föreställa sig det stormande havet piska upp den ena vågen efter den andra. Även de nyanserade personbeskrivningarna och samhällskritiken gör denna berättelse läsvärd. Romanens svaghet är idealiseringen av självuppoffrande kvinnor, man kan lätt irritera sig på de förlegade värderingarna. Språket är lite gammaldags tungt, vilket kan göra boken lite trög att komma in i. Dock tror jag att boken helt klart vinner på att man behåller det något ålderdomliga språket, då detta förstärker tidandan.

3. I Kungens rosor av Moa Martinson har Mia blivit vuxen och ska stå på egna ben. Hon har fått arbete som barnpiga i en prästgård, hos en sträng känslokall änkling. Mia älskar barnen, men har svårt att stå ut med stämningen i prästgården. Hon söker sig i stället tillbaks till barndomsstaden Norrköping, där hon får arbete som brödskärerska i en restaurang. Här träffar Mia många intressanta människor och här möter hon kärleken. Kungens rosor är den tredje och sista delen i självbiografin om Mia. De föregående delar är Mor gifter sig och Kyrkbröllop. Trilogin om Mia berättar utan åthävor om det tunga, fattiga livet kring sekelskiftet, språket är enkelt och berättelsen engagerar läsaren omgående.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Sommarquiz

Jag har återupptäckt GP, som jag inte läst sedan jag lämnade staden för att flytta "hem". Deras quiz är jättekul, här är en om sommarböcker. Tyvärr hade jag inte alla rätt denna gång, är ju inte så bekant med Schulmans barndom. Men med hjälp av ett par gissningar hade jag i alla fall 9 rätt :-)

The hobbits

Här är min töntiga favoritvideo om de små hobbitarna och hjältarna :-)

Vägen

Vägen av Cormac McCarthy.

En far och hans son vandrar genom ett öde, svartbränt landskap på väg söderut, mot havet. Landskapet är täckt av aska, så gott som allt liv på jorden är utsläckt, solens strålar når ej jordens yta, mörker råder. Kylan är genomträngande och den fallande snön blandas med askan i luften. För att kunna andas bär de överlevande människorna ansiktsmasker. Fadern och sonen svälter, det är svårt att hitta något ätbart. Fadern drar deras få ägodelar i en kundvagn och de söker desperat efter mat, värme och andra "goda" människor. Ibland kommer de till övergivna hus som ännu ej plundrats, men lika ofta stöter de i stället på fasansfulla människor, som överlevt genom att äta de andra.

Vi får aldrig veta vad som orsakat förstörelsen, som inträffat flera år tidigare. Jorden är dock sönderbränd, alla djur är döda, endast ett fåtal människor har överlevt katastrofen. I denna postapokalyptiska värld överlever den starke. Här finns inte längre några lagar eller någon moral. För att överleva måste man vara försiktig och kunna försvara sig. Fadern har ett vapen, men bara två kulor. Fadern vill dock inte döda någon, han och pojken tillhör de "goda", de "bär med sig elden". Ondska och godhet är centrala teman i berättelsen, ondskan tar sin gestalt i rövarband som håller människor fångna och vid liv tills de ska ätas. Pojken är god, han vill dela med sig av det lilla de har och hjälpa andra. Fadern tvingas ibland utföra tvivelaktiga handlingar för att försvara sig själv och pojken. Hur länge kan man rättfärdiga sin handlingar genom att säga att man tillhör de "goda"?

Vägen är en oerhört gripande berättelse om en far och hans son och en fruktansvärd skildring av livet efter jordens undergång. Som läsare blev jag invaderad av den klaustrofobiska, ångestladdade stämningen. Trots att jag inte ville veta vad som skulle hända pappan och pojken, kunde jag inte lägga ifrån mig boken. Stämningen är suggestiv, närmast hypnotisk i sin tomhet, författaren har vävt en väv så tät att man blir helt instängd i den. Vägen är helt enkelt skrämmande bra, det är en bok man ständigt återkommer till i tankarna. Och det är en bok man absolut bör läsa.

Språket är precist och avskalat. Stor del av boken är skriven i dialogform, faderns och pojkens samtal är korthuggna, varje ord innehåller något angeläget. Här finns dock också oerhört vackra beskrivningar av det fruktansvärda öde fadern och sonen tilldelats:

"Han gick ut i det grå ljuset och han stod där och han såg för ett kort ögonblick världens absoluta sanning. Den arvingelösa jordens kalla oavlåtliga kretsande. Obevekligt mörker. Solens blinda hundar i deras lopp. Universums förkrossande svarta vakuum. Och någonstans två jagade djur som darrade likt rävar i sitt gryt. Lånad tid och lånad värld och lånade ögon att sörja dem med." (sid 112)

Yates, yay!

Tack vare Ingrids inlägg om Richard Yates väcktes min nyfikenhet, så när jag fick möjlighet att recensera Easter Parade verkade det vara en god idé. Och hittills (halvvägs in i romanen) är jag överförtjust. Enkelt språk och lyhörda personporträtt uppskattas alltid. Här kombineras detta med en intressant tidsepok och nyanserade skildringar av (familje)relationer. En lyckträff, med andra ord. Vad sägs om den här fantastiska inledningen: "Ingen av systrarna Grimes skulle få ett lyckligt liv, och i efterhand föreföll det alltid som om problemen började med föräldrarnas skilsmässa. Denna inträffade år 1930, då Sarah var nio och Emily fem." En inledning som denna skapar höga förväntningar, vilka boken hittills infriat. En mer omfattande recension kommer inom kort.

Paketdags

Efter en lång tids avhållsamhet (d v s jag har bara köpt begagnade böcker) var det äntligen dags för ett nytt Bokus-paket. Jag var sugen på tjocka amerikaner, två medeltjocka algerier och en tunn svenska. Hoppas att jag lyckas knö in dem i bokhyllan :-)

Världsbibliotekets 100-lista

Dags att se hur läsningen av romanerna på Världsbibliotekets lista framskridit.

Fetstila de titlar du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren
Kursivera de titlar du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ framför boken betyder att du äger den
x framför de du påbörjat men inte avslutat

1. Richard Adams: Den långa flykten
2. Carl Jonas Love Almqvist: Drottningens juvelsmycke
3. + Isabel Allende: Andarnas hus
4. Charles Baudelaire: Ondskans blommor
5. + Frans G. Bengtsson: Röde Orm
6. + Bibeln (delvis läst)
7. + Karin Boye: Kallocain
8. * Hermann Broch: Vergilii död
9. Emily Brontë: Svindlande höjder
10. Mikhail Bulgakov: Mästaren och Margarita
11. * Italo Calvino: Klätterbaronen
12. Albert Camus: Främlingen
13. * Alejo Carpentier: Den förlorade porten
14. Lewis Carroll: Alice i Underlandet
15. * Louis-Ferdinand Céline: Resa till nattens ände
16. Cervantes: Don Quijote
17. Joseph Conrad: Mörkrets hjärta
18 Dante Alighieri: Den gudomliga komedin
19. Sven Delblanc: Samuels bok
20. Charles Dickens: Pickwick-klubben
21. + Charles Dickens: David Copperfield
22. Fjodor Dostojevskij: Brott och straff
23. + Fjodor Dostojevskij: Idioten
24. Fjodor Dostojevskij: Bröderna Karamazov
25. * Theodor Dreiser: En amerikansk tragedi
26. Kerstin Ekman: Hunden
27. Buchi Emecheta: Andra klassens medborgare
28. William Faulkner: Ljus i augusti
29. Nils Ferlin: Samlade dikter
30. + x Gustave Flaubert: Madame Bovary
31. + Per Anders Fogelström: Stockholms-serien
32. + Marianne Fredriksson: Simon och ekarna
33. Marilyn French: Kvinnorummet
34. Gabriel García Márquez: Hundra år av ensamhet
35. *André Gide: Falskmyntarna
36. Johann Wolfgang von Goethe: Faust
37. Maksim Gorkij: Min barndom
38. + Kenneth Grahame: Det susar i säven
39. Graham Greene: Brighton Rock
40. Jaroslav Hasek: Den tappre soldaten Svejk
41. Joseph Heller: Moment 22
42. + Ernest Hemingway: Och solen har sin gång
43. + Ernest Hemingway: Den gamle och havet
44. Hermann Hesse: Stäppvargen
45. Homeros: Odysséen
46. John Irving: Garp och hans värld
47. P. C. Jersild: Efter floden
48. Eyvind Johnson: Hans nådes tid
49. James Joyce: Ulysses
50. + Franz Kafka: Processen
51. Franz Kafka: Amerika
52. Yasar Kemal: Låt tistlarna brinna!
53. * Jaan Kross: Kejsarens galning
54. Pär Lagerkvist: Dvärgen
55. + Pär Lagerkvist: Barabbas
56. + Selma Lagerlöf: Kejsarn av Portugallien
57. * Erik Lindegren: Mannen utan väg
58. + Astrid Lindgren: Pippi Långstrump
59. + Astrid Lindgren: Mio min Mio
60. Torgny Lindgren: Batseba
61. + Eric Linklater: Det blåser på månen
62. + Väinö Linna: Okänd soldat
63. + Thomas Mann: Huset Buddenbrook
64. Thomas Mann: Bergtagen
65. + Harry Martinson: Nässlorna blomma
66. Harry Martinson: Vägen till Klockrike
67. Harry Martinson: Aniara
68. William Somerset Maugham: Den vassa eggen
69. + Colleen McCullough: Törnfåglarna
70. + A. A. Milne: Nalle Puh
71. Vilhelm Moberg: Utvandrar-serien
72. * Elsa Morante: Historien
73. Fritiof Nilsson, Piraten: Bokhandlaren som slutade bada
74. Boris Pasternak: Doktor Zjivago
75. Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt
76. + Erich Maria Remarque: På Västfronten intet nytt
77. J. D. Salinger: Räddaren i nöden
78. + Cora Sandel: Alberte-serien
79. Aksel Sandemose: Varulven
80. William Shakespeare: Samlade verk
81. Georges Simenon: Klockorna i Bicêtre
82. Sofokles: Konung Oidipus
83. Zaharia Stancu: Djävulens plogfåra
84. John Steinbeck: Vredens druvor
85. * Stendhal: Rött och svart
86. * Stendhal: Kartusianklostret i Parma
87. x August Strindberg: Röda rummet
88. + August Strindberg: Hemsöborna
89. + Hjalmar Söderberg: Doktor Glas
90. + Hjalmar Söderberg: Den allvarsamma leken
91. Anton Tjechov: Damen med hunden
92. Leo Tolstoj: Krig och fred
93. + Leo Tolstoj: Anna Karenina
94. + Göran Tunström: Juloratoriet
95. Mark Twain: Huckleberry Finn
96. + Sigrid Undset: Kristin Lavransdotter
97. + Herbjörg Wassmo: Huset med den blinda glasverandan
98. Jules Verne: En världsomsegling under havet
99. Voltaire: Candide
100. Émile Zola: Thérèse Raquin

Sedan i fjol somras har jag:

* köpt, men ännu ej läst Andarnas hus, Madame Bovary, Vredens druvor

*läst Svindlande höjder (bra), Mörkrets hjärta (tung), Låt tistlarna brinna! (förtryck och motstånd), Utvandrar-serien (otroligt bra!), Processen (skrämmande bra)

* av tidigare olästa författare läst Torgny Lindgren (överraskande bra)

Tematrio - Bröllop

Veckans tema känns givet, men själv har jag stora svårigheter att hitta tre svar. Folk gifter sig naturligtvis i var och varannan bok, men jag har få minnen av just de episoderna. Jag får nog lov att kika i dotterns böcker också, där vimlar det av prinsessor som gifter sig. Berätta om tre romaner/noveller/dikter/texter som innehåller ett bröllop.

1. I Ett amatöräktenskap av Anne Tyler gifter sig Michael och Pauline efter en kort romans i krigstid. "De var som skapta för varandra. De hade påbörjat en fantastisk resa tillsammans och underbara äventyr skulle möta dem på vägen" (sid 37). Äktenskapet visar sig dock bli något mindre idylliskt...

2. Både i Mor gifter sig och Kyrkbröllop av Moa Martinson skildras bröllop, sett med ett barns ögon. Tyvärr blev bröllopsfesterna bland de fattiga ofta mer eller mindre förstörda av fylla och bråk. Äktenskapen blev inte heller någon dans på rosor.

3. I Prinsessan Kristalla av Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist vägrar Prinsessan Kristalla gifta sig med någon av prinsarna. Hon rymmer hemifrån och träffar sin stora kärlek Vilda. Men, får Kristalla gifta sig med vem hon vill, och kan man ha två drottningar?


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!


ur Prinsessan Kristalla av Skåhlberg/Dahlquist

Den store Gatsby

Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald, utgiven av Bakhåll, 2010.

Nick Carraway flyttar till New York för att skapa sig en karriär som fondmäklare. Han bosätter sig i den något mindre eleganta delen av Long Island, West Egg. Som närmaste granne får han den hemlighetsfulle Jay Gatsby, som bor i en kolossalt stor villa, där han ger fester för människor han inte känner. Tvärs över sundet, i det mer fashionabla området East Egg, bor Daisy Buchanan, Nicks sysslingdotter, med sin make Tom. Paret lever ett extravagant liv, fyllt av ytliga bekanta, fester, glamorösa kärleksaffärer, snabba sportbilar och jazz. Så småningom lär Nick känna den mystiske Gatsby, har får ta emot förtroenden om Gatsbys förflutna och blir indragen i dennes försök att åter knyta kontakt med sin ungdomskärlek.

Den store Gatsby är en av den moderna litteraturens mest uppmärksammade romaner, vilket jag efter att ha läst den har full förståelse för. Precis som jag väntat mig är miljön i romanen fantastiskt skildrad. Människorna lever ytliga liv, de jagar fram efter nya spännande upplevelser, livet leker, allt handlar om glamour och glittrande yta. Författaren beskriver denna dekadens på ett så påtagligt vis att jag nästan blir lite smittad av den nonchalanta inställningen.

"För Daisy var ung och hennes konstgjorda värld flödade av orkidéer och gladlynt snobberi och orkestrar som bestämde årets rytm och sammanfattade livets alla sorger och lockelser i nya melodier." (sid 158)

Men just som jag slår mig till ro med en drink i handen och jazz på skivspelaren ändrar romanen karaktär. Fram träder en man som förtärs av längtan, en man vars kärlek kräver allt. Som läsare inser man snart att mannens kompromisslösa inställning kommer att leda till hans undergång.

"Som båtar mot strömmen kämpar vi framåt och drivs ständigt tillbaka till det förflutna." (sid 190)

Den store Gatsby är nyöversatt av Christian Ekvall, som också har skrivit ett intressant efterord om författaren och den legendariska romanen. Fitzgerald tillhörde "den förlorade generationen" 1920-talets författargeneration, som efter första världskriget hade svårt att tro människan om gott. Fitzgerald kallade själv epoken för "jazzåldern", de nöjeslystna charlstondansande flapperkvinnornas och deras nonchalanta kavaljerers tidevarv. Ironiskt nog levde Fitzgerald och den extravaganta hustrun Zelda samma sorts ytliga, skandalösa liv han så skarpt kritiserar i Den store Gatsby.

En del klassiker läser man för att man bör, en del för att man vill. Den store Gatsby tillhör de senare, detta är en mycket läsvärd roman som stannar kvar hos läsaren länge efter att sista tonerna klingat ut.

Bröllop i litteraturen

Här i huset tittar vi på fotboll och inte på bröllop. Men bröllop i litteraturen är ju kul, så här kommer en quiz från Göteborgs-Posten. Jag hade flyt och gissade på ett par av frågorna, fick alla rätt men långsam tid. Då gjorde jag såklart om allt och fick 14292 poäng. Är man tävlingsinriktad, så är man ;-)

Födelsedag

Igår var det min födelsedag och jag fick jättefina presenter. Nedan kan ni se en snygg tunika, vackra smycken gjorda av dottern och en bok av den kommande Nobelpristagaren Nuruddin Farah. Jag fick pengar till ytterligare en bok och funderar nu på vad jag ska köpa. Hur bra på en skala tror ni att jag skulle tycka att Ola Larsmos Jag vill inte tjäna är? Kanske är det bättre att satsa på ett säkert kort och välja Barn av alla folk av Pramoedya Ananta Toer. Vad tycker ni?

Which Crazy Writer Are You?

Edgar Allan Poe

"You are unquestionably brilliant, but you have some issues that only long, intensive bouts of therapy can cure. You are obsessed with ideas of claustrophobia, and you tend to describe these situations in terms that sound suspiciously like a womb; you also are likely to marry your 13 year-old cousins. No wonder guilt is a main theme of your writing - Freud would have a field day with you! Unfortunately, you're much more likely to self-medicate with opium and alcohol than to seek help; it's hard to describe your mommy issues when you're lying in a Providence, RI, gutter."

Oh well, you'd think 5 years of therapy would've done the trick...

Which Crazy Writer Are You? - ROFLquiz.com

Saramago avliden

Den portugisiske författaren och Nobelpristagaren José Saramago är död. Han var en modig man som ofta uttalade sig i kontroversiella, politiska och religlösa frågor. Saramagos stora genombrott kom med romanen Baltasar och Blimunda 1982. 1995 utkom Blindheten, en av de bästa böcker jag läste under förra året:

En man sitter i sin bil vid ett rödljus och väntar på att det ska slå om till grönt. Detta kommer dock mannen aldrig att få uppleva, han blir helt utan förvarning blind. Blindheten är mycket smittsam och sprider sig snabbt till stora delar av befolkningen. Ett samhälle som bygger på den starkes rätt uppstår och människornas identitet och moral upplöses då ingen kan se dem. Detta är en oerhört obehaglig samhällskritisk roman, skriven på ett fantastiskt, vindlande, rasande snabbt språk.

Saramago erhöll Nobelpriset 1998 med motiveringen: "som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar".

Läs mer i SvD, Expressen, DN.

Lilla bloggarens sommarjobb

Dottern har fått fina böcker att recensera över sommaren. Vi har redan läst om prinsessan, och blommans doft, om Mamma Mu och om Muminmamman. Omläsningar och recensioner blir det allteftersom. Tack Alfabeta och Natur & Kultur för fina böcker.

Förra sommaren

Vixxtoria vet vad jag gjorde förra sommaren, och det är ju tur eftersom jag inte själv har koll. Förra sommaren gjorde många bokbloggare 100-listor, d v s listor över 100 hundra böcker man (eventuellt) borde ha läst. Och jag gjorde en 100-lista över svenska romaner, som dock på intet sätt utgav sig för att vara representativ för svensk litteratur genom tiderna. Vixxtoria har nu gjort uppföljningar utifrån det hon läst sedan förra sommaren, och det är ju en kul idé.

Fetstila de titlar du har läst
Om du inte läst just den boken men annat av författaren - fetstila författaren
Kursivera de titlar du vill läsa
Stryk över de du inte vill läsa, eller markera med rött
* framför boken betyder att du aldrig hört talas om den
+ framför boken betyder att du äger den
x framför de du påbörjat men inte avslutat

1. *Lars Ahlin - Jungfrun i det gröna
2. +Marianne Ahrne - Äppelblom och ruiner
3. John Ajvide Lindqvist – Låt den rätte komma in
4. +Inger Alfvén – s/y Glädjen
5. Carl Jonas Love Almqvist – Det går an
6. Karin Alvtegen - Skam
7. *Dan Andersson – Kolvaktarens visor
8. Gerda Antti - Livet skriver kapitel
9. +Stina Aronson – Hitom himlen
10. +Majgull Axelsson - Aprilhäxan
11. +Victoria Benedictssson - Pengar
12. +Frans G. Bengtsson – Röde Orm
13. +Hjalmar Bergman – Markurells i Wadköping
14. Louise Boije af Gennäs - Stjärnor utan svindel
15. +Karin Boye - Kallocain
16. Fredrika Bremer - Hertha
17. Arne Dahl - Dödsmässa
18. Stig Dagerman – Vårt behov av tröst
19. Sven Delblanc – Samuels bok
20. Unni Drougge - Boven i mitt drama kallas kärlek
21. +Inger Edelfeldt – Kamalas bok
22. +Cordelia Edvardson – Bränt barn söker sig till elden
23. Åke Edwardson – Dans med en ängel
24. *Gunnar Ekelöf - Färjesång
25. +Kerstin Ekman – Händelser vid vatten
26. Peter Englund - Stridens skönhet och sorg
27. P.O. Enquist – Livläkarens besök
28. Per Gunnar Evander – Himmelriket är nära
29. Christine Falkenland - Vinterträdgården
30. Nils Ferlin - Barfotabarn
31. +Emilie Flygare-Carlén – Rosen på Tistelön
32. +Per Anders Fogelström – Mina drömmars stad
33. *Lars Forssell – Snurra min jord
34. +Marianne Fredriksson – Simon och ekarna
35. Jan Fridegård – Trägudars land
36. Inger Frimansson – God natt min älskade
37. +Gustav Fröding – Stänk och flikar
38. Jonas Gardell – Om Gud
39. Jan Guillou – Coq Rouge
40. *Hjalmar Gullberg - Dödsmask och lustgård
41. Martina Haag - I en annan del av Bromma
42. Verner von Heidenstam - Karolinerna
43. Helena Henschen – I skuggan av ett brott
44. Johanne Hildebrandt – Freja: Sagan om Valhalla
45. Kajsa Ingemarsson – Små citroner gula
46. +Ulla Isaksson – De två saliga
47. xKaterina Janouch - Sommarbarn
48. Anna Jansson – Främmande fågel
49. P.C. Jersild – Barnens ö
50. Eyvind Johnson – Strändernas svall
51. Mons Kallentoft - Sommardöden
52. +Mare Kandre - Aliide, Aliide
53. Jonas Hassen Khemiri – Ett öga rött
54. +Sofie von Knorring - Illusionerna
55. +Agnes von Krusenstjerna – Porten vid Johannes
56. *Olof Lagercrantz – Min första krets
57. Pär Lagerkvist - Dvärgen
58. +Selma Lagerlöf - Jerusalem
59. Jens Lapidus – Aldrig fucka upp
60. Stieg Larsson – Män som hatar kvinnor
61. Åsa Larsson - Solstorm
62. Sara Lidman – Din tjänare hör
63. Torgny Lindgren – Hummelhonung
64. +Herman Lindqvist – Historien om Sverige
65. Ivar Lo-Johansson - Kungsgatan
66. Lotta Lotass – skymning:gryning
67. Martina Lowden - Allt
68. Alice Lyttkens – Fader: okänd
69. Camilla Läckberg - Isprinsessan
70. Viveca Lärn – Vi ses vid röda sten
71. Mathilda Malling/Stella Kleve – Berta Funcke
72. +Bodil Malmsten – Nästa som rör mig
73. Henning Mankell - Kinesen
74. Liza Marklund - Sprängaren
75. +Harry Martinson – Nässlorna blomma
76. +Moa Martinson – Mor gifter sig
77. Katarina Mazetti – Grabben i graven bredvid
78. Vilhelm Moberg - Utvandrarna
79. Jan Myrdal - Barndom
80. Fritiof Nilsson Piraten – Bokhandlaren som slutade bada
81. +Bengt Ohlsson - Gregorius
82. Linda Olsson – Nu vill jag sjunga dig milda sånger
83. +Vibeke Olsson – Molnfri bombnatt
84. +Anna-Karin Palm – Målarens döttrar
85. Björn Ranelid - Mästaren
86. Denise Rudberg - Åse
87. +Viktor Rydberg - Singoalla
88. Birgitta Stenberg – Alla Vilda
89. +Sara Stridsberg - Drömfakulteten
90. xAugust Strindberg – Röda rummet
91. +Hjalmar Söderberg – Doktor Glas
92. Johan Theorin - Nattfåk
93. +Kerstin Thorvall – När man skjuter arbetare
94. *Tomas Tranströmer – För levande och döda
95. +Göran Tunström - Juloratoriet
96. Carl-Johan Vallgren – Den vidunderliga kärlekens historia
97. +Elin Wägner - Pennskaftet
98. +Tore Zetterholm – Gudarnas tystnad
99. Helena von Zweigbergk - Kärleken skär djupa sår
100. Klas Östergren - Gangsters

Sedan i fjol har jag:

* köpt, men inte läst Hitom himlen och Drömfakulteten

* läst Pengar (bra), Stänk och flikar (underbar lyrik), Kinesen (tämligen usel), Utvandrarna (alldeles fantastisk), Nu vill jag sjunga dig milda sånger (läste ej ut), Den vidunderliga kärlekens historia (klart överskattad) och Pennskaftet (intressant tidsdokument)

* bland de tidigare olästa författarna läst Helena Henschen (läste dock ej ut), Torgny Lindgren (mycket bra) och Sara Stridsberg (fantastisk)

Nu ska jag kolla hur läsningen av böckerna på Världsbibliotekets 100-lista framskridit :-)

Ångestfylld vandring

Så otroligt tungt och dystert det är att läsa Vägen av Cormac McCarthy. Jag har blivit totalt invaderad av den klaustrofobiska, ångestladdade stämningen. Jag vill egentligen inte veta mer om vad som kommer att hända pappan och pojken, men kan ändå inte lägga ifrån mig boken. När jag lyckas slita mig ur berättelsen kan jag se att författaren är oerhört skicklig på att väva en väv så tät att man blir helt instängd i den. Den här boken är helt enkelt skrämmande bra, jag förstår varför så många både läst och lovordat den. Jag blir också nyfiken på att läsa något annat av författaren.

Påminnerskan

Påminnerskan av Anne Tyler, utgiven av Damm Förlag, 2010.

Liam Pennywell, en 61-årig nybliven pensionär i Baltimore, förbereder sig inför livets slut genom att flytta till en mindre lägenhet och göra sig av med onödiga ägodelar. Liams yrkesverksamma liv har fört honom från de mer meriterande tjänsterna till arbeten med lägre status; i ungdomen tänkte han sig en framtid som nytänkande filosof, därefter arbetade han som lärare i filosofi och klassiska ämnen på en framstående skola, åren innan den ofrivilliga pensioneringen tjänstgjorde han som lärare i en femte klass på en vanlig skola. Med två misslyckade äktenskap bakom sig, och tre döttrar han egentligen inte känner, är Liam en tämligen ensam människa. Första natten i den nya lägenheten går Liam och lägger sig i sängen med täcket noggrant instoppat på sidorna, morgonen därpå vaknar han upp på sjukhuset. Något har hänt under natten, men Liam har inget som helst minne av detta. Att inte kunna minnas är oerhört frustrerande för Liam, som så småningom inser att han behöver en påminnerska.

Berättelsen om Liam skildrar på ett närmast försynt sätt hur människan fortsätter att utvecklas även efter ungdomsåren. Liam är en ensam människa, som inte har lätt att ta initiativ eller fungera i sociala relationer. Barnen och ex-hustrun tycks anse att han är ett hopplöst fall, själv verkar Liam inte bry sig om vad andra anser. Omgivningen har dessutom svårt att förstå Liams frustration över minnesförlusten, de anser att det nog är skönast att slippa minnas att man blivit nedslagen. För Liam blir minnesförlusten dock något av en fix idé och när han upptäcker att en äldre välbärgad man i staden har en "personlig påminnerska" väcks hans intresse. Med tiden lär Liam känna denna påminnerska och en relation som väcker gamla känslor till liv inleds. Samtidigt flyttar den yngsta dottern till Liam, som nu inte längre kan värja sig för livet.

Anne Tyler är en av mina favoritförfattare och en mycket pålitlig sådan. Hennes romaner är skicklig komponerade, hon formar sina huvudpersoner med sympatisk värme och varsamhet. Texterna är lättlästa och innehåller mer klokheter än man i förstone inser. Författaren har inga behov att skriva oss på näsan att hon har något viktigt att säga, men det har hon. Denna och andra böcker av Anne Tyler rekommenderas varmt.

Tematrio - Titeldjur

Denna vecka återvänder jag till olika utmaningar relaterade till böckers titlar. Vi har tidigare skrivit om titlar som innehåller färger och städer, nu har turen kommit till djuren. Berätta om tre boktitlar som innehåller ett (eller flera) djur!


1. Ur kackerlackors levnad av Inger Alfvén är en av mina lite äldre romaner. Två par träffas på en segelbår i Västindien. Den trevliga semestervistelsen förvandlas dock till något annat och vi får höra de olika huvudpersonerna berätta sin version. Om starka känslor och komplicerade relationer. En modern svensk klassiker.

2. Svinalängorna av Susanna Alakoski skildrar ett barns utsatthet och klassamhällets baksida. Romanen är dock inte bara en dyster, tragisk uppväxtskildring. Här finns också utrymme för kamratskap, kärlek och humor. På ett lättläst, engagerande sätt gestaltar författaren ett barns enorma överlevnadsförmåga.

3. I Kattöga av Margaret Atwood återvänder konstnären Elaine efter många år till hemstaden Toronto. Här uppväcks plågsamma minnen från det förflutna. Kattöga är en mycket mörk uppväxtskildring, en berättelse om mobbing och barns omedvetna (?) ondska.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Fotboll och Tematrio

Det är inte lätt att få till så många blogginlägg nu, när matcherna duggar tätt. Idag började VM på allvar när mitt älskade holländska lag slog danskarna. Tack och lov för detta. Jag var rädd att fasan från 1992 skulle upprepa sig. Inbytarna höjde ribban och sprang ifrån danskarna.

Just nu spelar Italien. De ligger under mot Paraguay och detta vill jag inte tala mer om... snyft.

Om jag skapar en Tematrio om fotboll är det nog inte många som kan delta, kanske inte ens jag själv. Men, jag ska försöka få till något tema i morgon.

Pålitlig favoritförfattare

Man blir sällan besviken när man håller sig till sina favoritförfattare. Påminnerskan av amerikanska Anne Tyler bekräftar denna tes. Som vanligt skapar författaren huvudpersoner som är lite udda och vars liv genast intresserar mig. Det finns en sådan värme och varsamhet i författarens gestaltning att jag omedelbart sugs in i berättelsen och börjar bry mig om huvudpersonerna. Liam Pennywell tvingas gå i pension, vid 61 års ålder. Eftersom han inte trivdes så bra som lärare för femteklassare ser han inte detta som något negativt. Han beslutar sig för att flytta till en mindre lägenhet och vänta ut livet. Men redan första natten i nya lägenheten händer något och Liam vaknar upp på sjukhuset med minnesförlust. Mer om romanen kommer så snart jag läst färdigt.

Klassiska kvinnor 2010

Pennskaftet av Elin Wägner

Pennskaftet handlar om en ung kvinnlig journalist, hennes kamp för kvinnlig rösträtt och hennes kärlek till en ung man. Romanen skildrar kvinnans situation i början av 1900-talet på ett helt nytt sätt. Här får vi möta kvinnorna i de offentliga rummen, tidigare har de hållit sig i hemmen. Även den aktuella sexualmoralen gestaltas och debatteras i romanen.

Afrika i fokus

Jag är med i En bokcirkel för allas läsutmaning med Afrika i fokus. Här följer en sammanställning av afrikanska böcker jag läst (och minns) samt länkar till de jag recenserat. Jag har valt att ta med både romaner med tydlig anknytning till Afrika och romaner som (bara) utspelar sig i Afrika eller är skrivna av författare med afrikanskt ursprung. Utifrån ett Afrika-perspektiv vill jag särskilt rekommendera Allt går sönder, En halv gul sol, Onåd, Utvandringens tid, Drömmar om frihet och Midaqq-gränden.


Främlingen av Albert Camus (Algeriet/Frankrike)

"Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte." Så inleds denna berömda kortroman, som skildrar en liknöjd ung mans närmast slumpartade väg till giljotinen. Romanen gestaltar den likgiltighet och normlöshet som präglar en ung människa, som alienerats från allt och alla, inklusive sig själv. Denna roman om främlingskap bör läsas och begrundas av alla.


Pesten av Albert Camus (Algeriet/Frankrike)

I staden Oran börjar råttorna dyka upp, och med dem kommer pesten. Romanen handlar om människans livsvillkor, vänskap och kärlek. Här finns en hel del filosofiskt och religiöst resonerande, men också oerhört vackra beskrivningar av kärleken mellan två människor. Denna spännvidd gör Pesten till en fantastisk läsupplevelse.


Efter attentatet av Yasmina Khadra (Algeriet/Frankrike)

Den palestinske Amine bor och är yrkesverksam i Israel. Han har gjort karriär, är lyckligt gift och har ett gott liv långt från de tragiska händelserna som dagligen utspelar sig i hans hemby. Ett självmordsattentat vänder upp och ner på allt då det visar sig att Amines hustru misstänks vara inblandad. Handlingen är intressant och engagerande, personbeskrivningar och språk är hyfsat bra.


Drömmar om frihet av Fatima Mernissi (Marocko)

"Jag föddes 1940 i ett harem i Fez." Så inleds denna självbiografiska berättelse om en uppväxt innanför murarna. Författaren är en framstående muslimsk feminist som här skildrar kvinnans situation bakom slöjan och visar hur enfaldig och stereotyp vår västerländska bild av harem och muslimska kvinnor är. Intressant, klokt, kärleksfullt och exotiskt.


Igelkottens elegans av Muriel Barbery (Marocko/Frankrike)

Igelkottens elegans handlar om två, mycket speciella, huvudpersoner och om hur deras liv flätas samman. Renée är en hyperbegåvad och beläst portvakt i ett fashionabelt Parishus. Paloma är en brådmogen 12-åring som är mycket besviken på sin familj och på livet som helhet. Romanen är förtjusande, charmerande, satirisk, hejdlöst underhållande och allvarsam.


Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz (Egypten)

Midaqq-gränden är en mustig skröna, fylld av ett sammelsurium av udda karaktärer, livsavgörande handlingar och passionerade känslor. Här finns kärlek, hat, ömhet, svek, vänskap och död inbäddat i kryddiga dofter och uttryckt med ett slingrande detaljerat, religiöst smyckat språk. Romanen är realistisk i sin beskrivning av fattigdom och elände.


Mohammed Cohen av Claude Kayat (Tunisien/Sverige)

Mohammed Cohen är son till en judisk far och en arabisk mor. Han lever sina barnaår i Tunisien, därefter emigrerar familjen till Israel. Men Mohammed Cohen kan inte riktigt finna sig tillrätta någonstans. Till slut hamnar han i stället i Sverige där han blir förälskad. Denna roman är skriven med burlesk humor med en allvarlig underton och budskap om fred.


Allt går sönder av Chinua Achebe (Nigeria)

Allt går sönder skildrar hur den traditionella stamkulturen slås sönder av de vitas kolonisation. Vi får följa en man som inte förmår anpassa sig till de nya villkoren och som därmed är dömd att gå under. Det här är en fantastisk, osentimental skildring av en dödsdömd kultur och ett nyanserat porträtt av en rigid, härsklysten man. Lättläst och intressant.


En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria)

En halv gul sol är en klassisk, episk berättelse, som utspelar sig under de dramatiska år då staten Biafra bildas. Romanen är omfångsrik, både till sidantal och djup. På ett nyanserat sätt beskrivs den politiska situationen i Nigeria, samtidigt som vi får följa en fängslande berättelse om två systrar från den intellektuella medelklassen och en ung, fattig man från en liten by.


Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria)

Kambili växer upp tillsammans med brodern Jaja i en nigeriansk välbärgad familj. Fadern Eugene är en samhällets stöttepelare, men en tyrann i hemmet. Det här är en oerhört lyhörd skildring av kolonisation av länder och av de egna barnen som, trots sitt tunga tema, är både lättläst och underhållande. En mycket engagerande berättelse man gärna sträckläser.


Tvillingrösten av Buchi Emecheta (Nigeria/England)

Kehinde har levt ett engelskt liv med maken Albert i arton år då han plötsligt börjar tala om att återvända till hemlandet Nigeria. Albert reser i förväg och med stor tvekan följer Kehinde efter. Det visar sig att hennes tveksamhet varit befogad, Kehinde förväntas nu leva som en traditionell ibo-hustru. Intressant om kulturkrockar och kvinnouppror.


Utvandringens tid av Tayeb Salih (Sudan)

Utvandringens tid skildrar koloniseringens innersta kärna och de svårigheter många unga afrikanska länder står inför idag. Det här är en bok med många dolda lager. Allt eftersom avslöjas mer och döljs mer. Romanen utkom första gången 1967 och blev en av Sudans främsta romaner. Den har även kallats den arabiska prosans främsta mästerverk i modern tid.


Den siste brodern av Natacha Appanah (Mauritius/Fr)

Detta är en vemodig berättelse om ett barns sorg och längtan. Raj växer upp i en familj som präglas av faderns aggressiva utbrott, brödernas gemenskap och moderns omsorger. När bröderna dör blir Raj närmast förlamad av sorg, skuld och ensamhet. Bokens naturskildringar är vackra, tonfallet är känslosamt, språket är poetiskt och personbeskrivningarna detaljerade och nyanserade.


Min sons historia av Nadine Gordimer (Sydafrika)

Min sons historia skildrar på djupet hur människor berörs av varandra på både gott och ont. Stor del av berättelsen får vi ta del av via sonens upplevelser. Relationen mellan honom och fadern, en talesman i kampen mot apartheid, förändras drastiskt den dag den tonårige sonen inser att fadern har en vit älskarinna. Vackert språk och många känslomässiga nyanser.


Onåd av J.M. Coetzee (Sydafrika)

Onåd utspelar sig i Sydafrika och präglas av den plågsamma historia landet bär på sina axlar. Handlingen kretsar kring en vit medelålders lärare och dennes sexuella begär. Romanen handlar om "begärets rättigheter" och att leva i vanära, i onåd. Berättelsen är omskakande, fascinerande och oerhört provocerande. Jag blev både berörd och upprörd av boken.


Afrikanen av J-M G Le Clézio (Frankrike/Mauritius)

I Afrikanen berättar Le Clézio om hur han som åttaåring reser till Nigeria för att träffa den far han inte sett sedan han var liten. Fadern har under krigsåren arbetat under oerhört påfrestande villkor i Afrika, vilket skapat en stram, auktoritär hållning. Detta är en mycket fin, nyanserad beskrivning av en komplicerad far-sonrelation. Språket ger ett extra plus.


Mörkrets hjärta av Joseph Conrad (Polen/Storbritannien)

Mörkrets hjärta är en tung, dramatisk berättelse om den oinskränkta makt de vita tillförskansade sig i samband med kolonisationen av Afrika. Längst inne i mörkrets hjärta längs Kongofloden härskade elfenbensjägaren mr Kurtz, som gjort sig till Gud för "svartingarna". Det här är en obehaglig historia, en stor klassiker, som tyvärr är ganska tungläst.


Omskärelsen av Alice Walker (USA)

Tashi, en medelålders svart kvinna från en afrikansk stam, sitter häktad, anklagad för mord. Hon tänker tillbaks på sitt liv, på sin omskärelse, på den utvecklingsstörde sonen och på den amerikanske maken. Det här är en oerhört uppskakande bok om fruktansvärda traditionella övergrepp på små flickor. Romanen är svår att orka läsa, men ämnet är mycket angeläget.

Orange Prize for Fiction

Den amerikanska författaren Barbara Kingsolver winner årets Orange Prize for Fiction med romanen The Lacuna med motiveringen:

"We chose The Lacuna because it is a book of breathtaking scale and shattering moments of poignancy."

I år delas priset ut för femtonde gången, bland tidigare vinnare kan nämnas Chimamanda Ngozi Adichie, Zadie Jones och Lionel Shriver. Priset delas ut till årets bästa roman skriven av en kvinna på engelska.

Afrika

Det är mycket Afrika nu. Jag har upptäckt att jag är förtjust i afrikansk litteratur (även om det naturligtvis inte finns någon enhetlig litteratur från denna stora kontinent) och Afrika är temat på den kommande Bokmässan. Dessutom pågår flera läsutmaningar med afrikanskt tema i bloggosfären.

Jag har tidigare skrivit om Bibliophilias Afrika-utmaning och vill gärna påminna om denna igen. Idag upptäckte jag en till Afrika-utmaning hos En bokcirkel för alla. Den ska jag självklart delta i.

Här är lista och bild av mina olästa böcker med afrikansk anknytning. De jag faktiskt läst ska jag försöka skriva lite om senare under veckan.

Minaret - Aboulela, Leila
Förändringar - Aidoo, Ama Ata
Yacoubians hus - Al-Aswany, Alaa
I hjärtat av landet - Coetzee, J.M.
Ett dåligt år - Coetzee, J.M.
Järnålder - Coetzee, J.M.
Historien om Michael K - Coetzee, J.M.
Den långsamme - Coetzee, J.M.
Elizabeth Costello - Coetzee, J.M.
Ungdomsår - Coetzee, J.M.
Segu - Condé, Maryse
Rotlös - Dangarembga, Tsitsi
Sultanbrudens skugga - Djebar, Assia
Ännu talar träden - Beyala, Calixthe
Aké - Soyinka, Wole
Tant Safiyya och klostret - Tahir, Baha
Sommarsquash tokolosh! - Zadok, Rachel
Den stulna romanen - El Saadawi, Nawal

Mer nyheter

Fina nya böcker har nyligen hittat hem till mig. Sommaren kommer att fyllas av spännande berättelser och nya favoriter.



Den stulna romanen av Nawal El Saadawi

Nawal El Saadawi skriver med kraft och känsla och tvekar inte att avslöja det förakt som den arabiska kvinnan ännu ibland behandlas med. I Den stulna romanen möter vi den faderlösa Zina som överges vid födseln av sin mor, Bodour. Hon växer upp som gatubarn, trots det blir hon tack vare sin begåvning och charm en sångerska som avgudas av alla. Men när Ahmad, ledare för en extremistgrupp, blir förälskad i Zina, vänder hennes lycka.


Påminnerskan av Anne Tyler

En varsamt berättad historia om en pensionerad lärare som tvingas komma till insikt om vad som är viktigast i livet och hur man kan förhålla sig till den senare delen av livet.

Liam Pennywell, hade tänkt bli filosof när han var yngre men blev grundskolelärare istället. Därför bekom det honom inte särskilt mycket när han tvingades gå i pension vid 61 års ålder, för han var ändå inte så förtjust i sitt jobb. Något som däremot retar upp honom är att någon stulit hans minne! Vilket hände den första natten i hans nya lägenhet. Allt Liam vet när han vaknar upp på sjukhuset dagen efter, är att han hans huvud värker och är inlindat i bandage. Desperat försöker han få reda på vad som har hänt men den minnesförlust han lider av gör allt så mycket svårare. Det han behöver är en påminnerska någon som kan hjälpa honom att komma ihåg. Men den hjälp han får är kanske inte den han tänkt sig.


Onda stenar av Milena Agus

Onda stenar är ett barnbarns berättelse om sin originella farmor, om hennes liv och äktenskap, om hennes omtumlande kärleksaffär med Den hemkomne på en kurort dit hon rest för att bli botad från sitt njurstenslidande, sina onda stenar.

Milena Agus är född i Genua och bosatt i Cagliari på Sardinien, där hon undervisar i italienska och historia på ett tekniskt läroverk. Hon har skrivit fyra romaner. Med sin andra roman Onda stenar, 2007, fick hon ett spektakulärt genombrott i Frankrike och Italien och boken har sedan dess översatts till ett flertal språk.

De ensamma

De ensamma av Håkan Nesser, utgiven av Albert Bonniers Förlag, 2010.

I slutet av 60-talet träffas sex unga människor i Uppsala och börjar skapa vänskapsband. Den driftige Tomas och den mer eftertänksamme Rickard gör lumpen tillsammans, varefter Rickard börjar studera teologi. Värmländska Gunilla bryter upp från ett förhållande på hemorten och kastar sig in i en passionerad kärlekshistoria med Tomas. Rickard längtar också efter fast sällskap och träffar Anna, då hon faller med stukad fot ur ett demonstrationståg. Tomas syster Maria, som fick en huvudskada i barndomen, och hennes älskare/pojkvän Germund utgör sista paret i sextetten. Tomas lyckas få de andra med sig i företaget att starta ett resebolag och hela gruppen ger sig iväg på en långresa till Östeuropa. Efter denna händelserika resa har relationerna mellan de sex förändrats och deras vänskap rinner ut i sanden. Då de åter träffas efter några år slutar det hela tragiskt, en av dem avlider i en fallolycka. 35 år senare hittas en annan kropp på exakt samma ställe och poliserna Gunnar Barbarotti och Eva Backman börjar söka efter samband. De ensamma är fjärde boken om Barbarotti och nu ställs han inför personliga svårigheter som leder till att han omvärderar sin något mekaniska relation till Vår Herre.

Om handlingen vill jag inte orda mer än så. Jag kan bara avslöja att det kommer en hel del oväntade vändningar under berättelsens gång.

I boken finns flera berättarröster, vilket leder till att vi får följa handlingen utifrån olika perspektiv. Perspektivskiftena skapar ett "driv" i texten som gör att jag hela tiden vill veta mer. Berättartempot är annars långsamt, och får mig att tänka på uttrycket "var sak har sin tid". Miljöbeskrivningarna är rätt så sparsamma, men ändå nog fylliga att skapa bilder av rökiga kondis, prästgårdsmiddagar och vänsterdemonstrationer. De filosofiska och religiösa inslagen fyller väl sin funktion, de ger ett visst mått av djup utan att bli pretentiösa. Det är dock beskrivningarna av människornas och deras relationer som är författarens styrka.

Håkan Nesser har sedan lång tid varit min svenske favoritdeckarförfattare och platsen som nummer 1 förstärktes i och med De ensamma. För Nesser blir bara bättre och bättre. Jag tycker mycket om böckerna om van Veeteren och jag anser att Kim Novak badade inte i Genesarets sjö är en av godbitarna i den svenska litteraturen. När jag läste Människa utan hund blev jag dock lite besviken. Jag kom inte riktigt överens med Nessers nye (anti)hjälte. Men, sedan kom En helt annan historia och jag blev stormförtjust. Med den fjärde boken, av de planerade fem, om Gunnar Barbarotti befäster Nesser sin topplacering hos mig, De ensamma är i mitt tycke en av hans bästa berättelser.

Det är inte många böcker på 580 sidor jag läser utan att anse att författaren gott kunnat begränsa sig lite. Men De ensamma är ett undantag. Trots en hel del utvikningar, hålls mitt intresse vid liv hela tiden. Alla sidospår innehåller element som säger något viktigt om människor, därför känner jag hela tiden ett engagemang och en närhet till huvudpersonerna.

Sammanfattningsvis är detta en välskriven, intelligent berättelse med fängslande personbeskrivningar - läs!

Månadssummering - Maj 10

Maj månads läsning blev inte som jag planerat. I stället för flera böcker från Australien läste jag en blandning av svensk, isländsk, jugoslavisk, amerikansk, indisk och nigeriansk litteratur. Mycket var riktigt, riktigt bra!


Att tro på mister Pip av Lloyd Jones.

På en krigsdrabbad tropisk ö finns endast en vit man kvar och då byn behöver en skollärare ordnar Mr Watts undervisningen genom att läsa Lysande utsikter för barnen. Romanen gestaltar hur litteraturen kan hjälpa människor som befinner sig i utsatta situationer. Tyvärr stördes jag så mycket av berättarrösten att jag inte alls kunde uppskatta berättelsen.


Trollvinter av Tove Jansson.

Mumintrollet vaknar ur sitt ide i mitt i smällkalla vintern och kan inte somna om. Och det är tur för nu får han lära känna nya vänner som förfadern i kakelugnen, Too-ticki, hunden Ynk, knyttet Salome och den skidåkande Hemulen. Som vanligt innehåller boken en hel del äventyr, en stor portion värme och en fantastisk gestaltning av barnets/människans utveckling.


Vävarnas barn av Per Anders Fogelström.

Vävarnas barn är den inledande delen av författarens mindre kända Stockholmsserie. Handlingen utspelar sig bland vävarna på Barnängens klädesfabrik under 1749-1779. Arbetarna agas, deras löner hålls nere så att de bara ska ägna sig åt att arbeta och om de rymmer från sin arbetsplats sätts de i tukthus. Trots den hårda tillvaron finns dock utrymme för kärlek och gemenskap.


Vad jag älskade av Siri Hustvedt.

Vad jag älskade berättar om vänskapen mellan två män - Leo och Bill - om deras äktenskap och deras söner. Inledningsvis ger boken ett rätt så pretentiöst intryck, men det kommer en vändning i handlingen och därefter är romanen helt lysande. Författarens styrka är framför allt att på ett lyhört sätt gestalta den vanliga människan med hennes rädslor, styrkor och brister.


De sex misstänkta av Vikas Swarup.

"Alla dödsfall är inte jämlika. Det finns ett kastsystem även när det gäller mord." Så inleds romanen om mordet en inflytelserik industrimagnat med ett omfattande syndaregister. Vicky Rai frias från ett mord han begått och då han firar detta blir han själv mördad. Det visar sig att sex av hans gäster bär vapen. Rafflande, intelligent mordgåta och satirisk samhällskritik.


Sommarljus... av Jón Kalman Stefánsson.

Sommarljus, ... och sen kommer natten är en berättelse om en liten by på Islands västkust. Denna lilla by rymmer allt som kännetecknar människan. Berättelsen är humoristisk, med en allvarlig underton och tilltalet är oerhört charmerande. Personbeskrivningarna är oerhört roliga och träffsäkra, och skildringen av landsbygdens villkor är satirisk på ett snällt vis.


Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic.

Huvudpersonen i denna roman är en kvinna vars far är kroat, mor är serb och make är muslim. Författaren skildrar på ett mycket engagerande och lättförståeligt sätt hur kriget förvandlar alla jugoslaver till kroater, serber och muslimer, hur hat uppstår och hur familjer splittras. Det här är en mycket angelägen roman, vars läsare omedelbart förvandlas till glödande pacifister.


Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie.

Kambili växer upp tillsammans med brodern Jaja i en nigeriansk välbärgad familj. Fadern Eugene är en samhällets stöttepelare, men en tyrann i hemmet. Det här är en oerhört lyhörd skildring av kolonisation av länder och av de egna barnen som, trots sitt tunga tema, är både lättläst och underhållande. En mycket engagerande berättelse man gärna sträckläser.


Pennskaftet av Elin Wägner.

Pennskaftet skildrar rösträttsrörelsen utifrån en ung kvinnlig journalists perspektiv och på ett helt nytt sätt skildrar den kvinnans livssituation. Här får vi möta kvinnorna i de offentliga rummen, tidigare har de hållit sig i hemmen. Wägner tar upp många teman i romanen, förutom att beskriva arbetet för rösträtten framför hon även sina åsikter om den aktuella sexualmoralen.


Syster Varg av Skåhlberg/Dahlquist.

Syster Varg är en mycket spännande berättelse för barn i ålder 8-12, som blandar realistiska inslag med fantasi. Bokens styrka är gestaltningen av de två systrarnas känslomässiga inre konflikter. Berättelsen tar upp teman som utanförskap och relationsproblem i familjen och mellan vänner. Illustrationerna förstärker den magiska stämningen och matchar berättelsen perfekt.

Pennskaftet

Elin Wägner föddes 1882 i Lund. Modern avled i barnsängsfeber när Elin bara var några år gammal och Elin förvandlades till en försiktig flicka, som tillbringade mycket tid ensam. Några år senare flyttade familjen och fadern gifte om sig. Elin hade svårt att dra jämnt med sin styvmor och vistades långa tider hos morföräldrarna. 1897 flyttade familjen till Helsingborg, där fadern utnämndes till rektor för läroverket. Elin medverkade i skoltidningen och 1899 vann hon pris för en novell. Hon ville studera vidare, men fadern ansåg inte att detta var passande för flickor. Efter konfirmationen anställdes Elin av skolan, som skrivbiträde åt sin far.

Elin fortsatte dock att skriva små berättelser som publicerades under pseudonym i Helsingborgs-Posten. Senare anställdes hon av tidningen för att skriva reportage, kåserier och korta noveller. Under tiden på Helsingborgs-Posten hade Elin en himlastormande, men olycklig, kärlekshistoria med en medarbetare, Hjalmar Jönsson.

I början av 1907 fick Elin arbete på Iduns redaktion i Stockholm. I Idun fick hon skriva artiklar som kunde tilltala tidningens kvinnliga läsare. Hennes skrifter publicerades även i skämttidningen Puck och i Dagens Nyheter. I DN skrev hon bl a en serie om livet bland lågavlönade kvinnliga kontorister i Stockholm, publicerad i romanform under namnet Norrtullsligan. Under 1908 började Elin också skriva artiklar och texter som rörde aktuella sociala frågor, framför allt frågor om kvinnors situation. Efter att bl a ha intervjuat debattören Ellen Key, engagerade sig Elin i rörelsen för kvinnlig rösträtt.


1910 publicerades romanen Pennskaftet. Boken handlar om en ung kvinnlig journalist, Pennskaftet, och gruppen av rösträttsaktivister. I romanen får vi lära känna ett flertal kvinnor med mycket varierade livssituationer. Cecilia, "kvinnan som haft en historia" blir av en slump indragen i rösträttsarbetet, hon flyttar till en egen lägenhet (med jungfru så klart) och blir så småningom mycket aktiv i rösträttsrörelsen. Pennskaftet själv träffar en ung man, flyttar samman med honom och har möjligen en otillbörlig förbindelse med honom.

Pennskaftet skildrar kvinnans situation i början av 1900-talet på ett helt nytt sätt. Här får vi möta kvinnorna i de offentliga rummen, tidigare har de hållit sig i hemmen. Författaren tar upp många engagerande teman i romanen, förutom att beskriva arbetet för rösträtten framför hon även sina radikala åsikter om den aktuella sexualmoralen.

Romanen är mycket intressant, men inte helt lättläst. Dialogerna är så slagfärdiga att man blir lite trött och språket är rejält föråldrat. Samtidigt är det spännande att försöka sätta sig in i kvinnornas situation, romanen ger en fyllig bild av de förväntningar som riktades mot kvinnorna, framför allt av dem själva.

Pennskaftet ingår i Martinas utmaning att läsa Skrivande svenskor.

Den store

Äntligen är det dags för mig att läsa Den store Gatsby av F Scott Fitzgerald och jag fascineras av den dekadenta miljön, festandet, otroheten och det ytliga spelet mellan människorna. Huvudpersonen Nick Carraway har dock rätt höga tankar om sig själv: "Alla tror sig leva upp till åtminstone en av de stora dygderna, och i mitt fall är det denna: jag är en av de få ärliga människor som jag har känt i mitt liv." (sid 64) Hittills tycker jag mycket om romanen, den är framför allt intressant som en skildring av en tidsepok och en livsattityd.

Tematrio - Sverige

Eftersom jag helt missade att fira Nationaldagen igår försöker jag kompensera med en svensk Tematrio. För att snäva in området gäller utmaningen svenska böcker du läst under det senaste året. Berätta om tre bra svenska böcker som du läst sedan förra nationaldagen!


1. Utvandrarserien av Vilhelm Moberg har jag läst under vintern och den var precis lika bra som alla säger. Handlingen är oerhört engagerande, samtidigt som personerna är nyanserat tecknade och samspelet dem emellan lyhört skildrat. Tillsammans med Fogelströms stad-serie är detta nog det bästa som skrivits på svenska.

2. Darling River var mitt första möte med Sara Stridsbergs prosa och detta möte gjorde mig omtumlad och andlös. Darling River är en, eller snarare, fyra berättelser om tillfångatagna honor, romanen ger oss fyra varianter av ett och samma livsöde; det utnyttjade honbarnets öde. Romanens komposition är genialisk, språket glasklart och läsningen är som ett hårt slag i mellangärdet. Intressanta teman är speglingar, självbilder och instängdhet.

3. Ganska otippat får en deckare vara med bland de andra storheterna. Men Nesser är ju inte heller någon dussinförfattare och serien om Barbarotti tillhör det bästa han skrivit. De ensamma handlar om en ouppklarad 35 år gammal olycka, som vid närmare granskning kanske inte var någon olycka. Oerhört spännande handling och intressanta människoporträtt.



"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Jorden Runt 2 - Halvreserapport

Första halvan av Jorden Runtresan är avklarad och vi har stiftat bekantskap med en del riktigt bra författare, enligt min åsikt.

I Östeuropa lyckades jag läsa alla utvalda böcker och jag tyckte att de alla var klart läsvärda. I Finland/Estland läste jag Stalins kossor av Sofi Oksanen, en nyanserad berättelse om utanförskap, identitetsförvirring och sårbarhet. Under besöket i Albanien läste jag Aprils frusna blommor av Ismaïl Kadaré, en roman som speglar konflikten mellan uråldriga seder och det moderna konsumtionssamhället i tiden efter kommunismens sönderfall. I Turkiet läste jag Låt tistlarna brinna! av Yasar Kemal, en dramatisk berättelse om förtryck och orättvisor. Av de tre författarna blev jag särskilt nyfiken på Ismaïl Kadaré och jag kommer att läsa mer av honom.

Under årets restopp i Mellanöstern läste jag två av de utvalda böckerna. I Libanon läste jag Krigets skola av Alexandre Najjar, en skildring av krigets och kaosets Beirut, sett med ett barns ögon. Under stoppet i Israel läste jag Hur man botar en fanatiker av Amos Oz, en underfundig liten skrift om fanatismens mekanismer och dess botemedel. Jag har sedan tidigare läst Persepolis av Marjane Satrapi, en självbiografisk serieroman om författarens uppväxt i Iran under den islamistiska revolutionen. Av de här författarna är Amos Oz min favorit, hans språk är vackert och ändå lättläst.

Årets resstopp i Asien fylldes av två mycket läsvärda romaner. I Japan läste jag Mardrömmen av Kenzaburo Oe, en närgången granskning av människans reaktioner på kriser, en uppskakande ärlig gestaltning av våra egoistiska drivkrafter. I Indonesien läste jag Människornas jord av P. A. Toer, en fantastisk skildring av kolonialtiden i Indonesien och en vacker kärlekssaga. Jag hann inte läsa Den indiske tolken av Jhumpa Lahiri, men jag har tidigare läst novellsamlingen Främmande jord. Den största överraskningen under resstoppet var mötet med den fantastiske berättaren P. A. Toer. Människornas jord är första delen i en kvartett och jag ska definitivt läsa resten av böckerna också.

Läsningen i Australien/Oceanien var inte lika positiv. Här läste jag bara en av böckerna och den passade mig inte alls. Att tro på Mister Pip av Lloyd Jones visar hur litteraturen kan hjälpa människor som befinner sig i utsatta situationer. Tyvärr stördes jag så mycket av berättarrösten att jag inte alls kunde uppskatta berättelsen.

Just nu befinner vi oss således på andra sidan jordklotet och här kommer vi att vistas tills det blir dags för ny avfärd den förste september. Då styr vi kosan mot Sydamerika.

Syster Varg

Syster Varg, text av Anette Shåhlberg, illustrationer av Katarina Dahlquist, utgiven av Sagolikt Bokförlag, 2010.

På sin tionde födelsedag får Sandra en mycket ovanlig födelsedagspresent. Hennes tvillingsyster, som försvann sex år tidigare, återfinns i skogen och kommer hem. Systern Tea är inte alls som Sandra minns henne, hon har bott med vargar under sex år och beter sig som dem. Tea kan inte prata, hon är rädd för allt och när hon blir rädd bits hon. Sandra är både glad att ha fått hem sin syster och besviken över hur allt blir. Hon börjar fundera över om det inte vore bättre för Tea att fortsätta leva med vargarna, där hon verkar höra hemma. Men, vad kommer då att hända när det blir dags för vargjakt?

Syster Varg är en mycket spännande berättelse som blandar friskt mellan verklig vardag och fantasi. Bokens styrka är gestaltningen av systrarnas känslomässiga inre konflikter. Berättelsen tar upp teman som utanförskap och relationsproblem i familjen och mellan vänner. Illustrationerna förstärker den magiska stämningen och matchar berättelsen perfekt.

Eftersom jag är något äldre än målgruppen har även en nioårig väninna läst boken och vi har pratat om den. Den yngre recensenten blev mycket förtjust i berättelsen, hon tyckte att den var spännande och ville genast läsa ut hela boken. Hon tyckte mycket om att författaren berättar om hur man kan bli om man växer upp hos vargar och hon gillade särskilt att systrarna till slut blir så bra vänner igen. Det allra bästa var att Tea och Sandra blir vänner med vargarna, att de skyddar vargarna och att vargarna hjälper dem. Det var ganska otäckt att läsa om bråket på skolgården, samtidigt som det är bra att författaren skriver om hemska saker som kan hända.

Sammantaget får Syster Varg således positiva omdömen både av mig och en läsare ur målgruppen. Det här är en kapitelbok för barn i ålder 8-12 år och det är en berättelse man gärna kan läsa tillsammans och prata om.

Nesseristiskt

De ensamma av Håkan Nesser handlar om ett gäng studenter, vars liv förändras när en av dem dör i en fallolycka (?). Nu 35 år senare dör en annan i gruppen på exakt samma ställe och sätt, vad har hänt? Barbarotti och kollegan Eva Backman arbetar för att lösa fallet - om det nu ens finns något fall. Intrigen är suveränt genomtänkt, personporträtten är fylliga och språket är perfekt Nesserskt, texten har ett driv som gör det svårt att lägger ifrån sig boken. Trots att boken är på 580 sidor finns ingen irrelevant utfyllnad, allt är läsvärt. 400 sidor in i boken sitter jag som klistrad, jag önskar att jag inte var tvungen att arbeta idag.

Tematrio - Titelstäder

Det verkar som om ni gillade förra veckans Tematrio om Titelfärg. Därför fortsätter vi med ett liknande tema även denna vecka, berätta om tre böcker med en stad i titeln!

1. Markurells i Wadköping av Hjalmar Bergman utspelar sig under loppet av en enda dag, den dag då studenten går av stapeln i Wadköping. Den hänsynslöse värdshusvärden Markurell oroar sig för att den högt älskade sonen inte ska klara sin examen och försöker fräckt muta skolledningen. Detta bidrar dock till att gamla hemligheter kommer upp till ytan. Boken är en rolig komedi med tragiska undertoner.

2. Jerusalem av Selma Lagerlöf är berättelsen om hur väckelsen når några familjer i socknen Nås i Dalarna. Några av de teman som gestaltas är kärlekens och trons makt, skuld och försoning, kärleken till hembygden och vikten av ett arbete väl utfört. Språket är enkelt och vackert, berättelsen är engagerande och man känner starkt med huvudpersonerna i deras svåra stunder. Detta är Selmas allra bästa roman!

3. Handelsmannen Stellan Jonsson Lök får i uppdrag att skriva ett avsnitt om Berömda män som varit i Sunne, till en jubileumsbok. Stellan är expert på området och kan skriva om stora män som Tage Erlander. Men ju mer han skriver, desto mer kommer berättelserna att handla om byns vanliga invånare. Och här finns en hel del intressant att skriva om målaren som tog livet av sig och prästen som förlorat sin tro. Melankoliskt, underbart vackert av min favorit Göran Tunström.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Jane Austen Book Club

The Jane Austen Book Club handlar om fem kvinnor och en man, som träffas för att diskutera Jane Austens böcker. Under samtalen inser de att Janes huvudpersoner på många sätt påminner om dem själva. Allt inleds på på en begravning för Jocelyns hund. För att hjälpa Jocelyn över förlusten bestämmer sig vännerna Sylvia och Bernadette för att starta en bokklubb där man läser Jane Austens romaner. Eftersom dessa är sex till antalet bör även klubbens medlemmar vara sex. Sylvia ordnar så att den lesbiska dottern Allegra går med i klubben, Bernadette lockar med sig Prudie, den unga lärarinnan i franska, och Jocelyn får med sig den något yngre charmige, SF-nörden Grigg. Kärlek och förvecklingar inträffar, precis som i Austens förlagor.

Filmen är en klart sevärd romantisk komedi. Skådespelarna gör bra ifrån sig och historien är mysig. Det här är en typisk "tröst-film" d v s en film som passar bra att se när man är trött, smådeppig (eller har gallsten) och är i behov av avkoppling. Filmens karaktärer är enkla och allt slutar naturligtvis på bästa tänkbara sätt. Det som gör filmen lite bättre än andra romantiska komedier är naturligtvis att referenser till Jane Austen, hennes liv, hennes romaner och hennes huvudpersoner.