Vännerna i Midgård

Nu har jag sjösatt det sista av årets tre stora sommarprojekt, nu är det dags att återigen träffa vännerna från Midgård. Jag har tidigare läst den omdiskuterade svenska översättningen av Åke Ohlmarks, nu är det dags att lyssna på den nya översättningen av Erik Andersson och Lotta Olsson. Jag inser redan nu att det kommer att bli svårt att lyssna på den här trilogin, hur ska jag klara mig utan kartor o s v? Efter att ha lyssnat på de första skivorna har jag både beröm och invändningar. För det första tycker jag att uppläsaren Jan Waldekranz gör ett bra arbete. Jag tycker även att texten flyter på, boken verkar vara mer "lättläst" i den nya översättningen. Men, jag har svårt för de nya namnen, det är inte självklart för mig vilka alla är och det är irriterande. Hoppas att jag ändå lyckas ro projektet i hamn, annars får jag väl helt enkelt läsa med ögonen i stället.