Främlingen i huset

Främlingen i huset av Sarah Waters, utgiven av Natur & Kultur, 2010.

Ute på engelska landsbygden ligger det georgianska godset Hundreds Hall, med sina stora parker och trädgårdar. I sin glans dagar var godset det mest välsedda i trakten och dess ägare, familjen Ayres, tillhörde den lilla kretsen av välbärgad överklass. Tiderna har dock förändrats, det är nu strax efter andra världskrigets slut, familjen är utblottad och godset har fått förfalla. Familjen, bestående av av modern Mrs Ayres, sonen Roderick och dottern Caroline, kämpar för att få godset på fötter igen. När doktor Faraday, doktorn i den lilla byn, kallas till godset för att se till en patient, blir han förskräckt över husets förfall. Faraday minns godsets storhet från ett minnesvärt besök under barndomen och hans mor tjänade i sin ungdom på godset. Faraday blir snart indragen i familjen Ayres liv och blir vittne till de obehagliga händelser som utspelar sig på godset. Finns det en logisk förklaring till allt som händer?

Sarah Waters är en mästare på att bygga upp en obehaglig, olycksbådande stämning. Med små medel fångar hon läsarens intresse och berättelsen släpper inte taget förrän boken är utläst, om ens då. Sakta men säkert framträder fler och fler lager i historien ända till det mångtydiga slutet.

Miljöbeskrivningarna och skildringen av tidsandan är fenomenal. Man kan nästan ta på och känna lukten av fukt, mögel och brandrök. Det är lätt att föreställa sig godsets förfall med övervuxna rabatter, flagande färg och trasiga takpannor. Romanen skildrar också klassamhället med aristokratin som trots stor fattigdom måste hålla skenet uppe och vara ett föredöme för de andra byborna.

Berättaren i boken är Dr Faraday, berättelsens uppbyggnad är enkel, romanen är mycket välskriven samtidigt som texten är lättläst.

Sammanfattningsvis är detta en spännande berättelse med fantastiska miljöskildringar och nyanserade personbeskrivningar. Det här är en bok man lätt sträckläser, men till skillnad från många böcker i genren glömmer man den inte så lätt. De tvetydiga, kusliga inslagen bär läsaren med sig, detta är därför en helt perfekt bok att läsa i bokcirklar där man får möjlighet att diskutera olika tolkningsmöjligheter med varandra. Rekommenderas!