Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer, utgiven av Leopard Förlag, 2003.
I romansviten om den (infödde) javanesiske pojken Minke berättar han själv sin egen och Indonesiens historia. I Människornas jord är Minke en ung pojke och tiden är 1890-tal. Minke växer upp i en privilegierad familj och han studerar vid det holländska gymnasiet i Surabaya. Han anammar kolonisatörernas livssyn och drömmer om en framtid i Europa. När Minke presenteras för Annelies, den vackra dottern till en holländsk affärsman och dennes konkubin blir han blixtförälskad. Annelies familj lever ett mycket udda, komplicerat liv. Fadern är alkoholiserad och det visar sig att Annelies mor, Nyai, är det som sköter familjens affärer. Minke välkomnas in i familjen, men inte alla ser på situationen med vänliga ögon. Minke får alltmer upp ögonen för vad den europeiska imperialismen innebär och hur kolonisatörerna egentligen betraktar de infödda.
Människornas jord är en roman som innehåller många element. Den innehåller en fin, varm berättelse om passionerad, komplicerad kärlek. Den är en uppväxtskildring som varsamt och nyanserat beskriver en pojkes utveckling till en ansvarstagande, ung man. Och romanen undersöker och gestaltar imperialismens människofientliga natur och den konfliktfyllda relationen mellan kolonisatör och koloniserad. Under det senaste året har jag läst romaner av stora författare som Chinua Achebe och Maryse Condé, med samma tema, och Pramoedya Ananta Toer är väl värd att jämställas med dessa.
Under sina 14 år som politisk fånge på ön Buru diktade författaren muntligt de berättelser som senare blev romansviten Burukvartetten. Människornas jord är första delen i kvartetten, del två Barn av alla folk och del tre Fotspår är översatta och utgivna, del fyra, Glashuset, sägs komma under nästa vår. Under många år censurerades Pramoedya Ananta Toers alster i hemlandet, ett land vars historia innehåller många konflikter, krig och inbördeskrig. 1945 utropade Sukarno Indonesiens självständighet och därefter följde fyra år av konflikter innan Holland erkände Indonesien som ett självständigt land. 1965 genomfördes en militärkupp och Suharto tog över som Indonesiens ledare. Båda diktatorerna såg på Pramoedya Ananta Toers författarskap med misstänksamhet, vilket ledde till censur, husarrest och fångenskap. Pramoedya Ananta Toer avled 2006, vid 81 års ålder.
Människornas jord är en realistisk roman, fylld av spänning och kärlek. Samtidigt innehåller den nyanserade skildringar av Indonesiens historia. Texten är lättläst och lockar till sträckläsning. Sammantaget är detta en roman som förtjänar mycket uppmärksamhet och många läsare.
Ja jag har väl redan strött beröm över detta ditt bokval så jag säger inget mer! :-)
SvaraRaderaTack i alla fall :-) Synd att han inte kan få det stora priset.
SvaraRadera