Sammanfattning - Asien

Under april har vi besökt Indien, Japan och Indonesien, jag hoppas att ni läst något bra. Här kommer (snart) att komma direktlänkar till alla resenärernas inlägg om böcker från det andra resstoppet, det blev lite för sent att fixa allt i kväll. Lämna gärna länkar till era inlägg i kommentarerna så blir det lättare för mig att hitta dem. Glöm inte att besöka, läsa och diskutera hos era medresenärer.

Om Den indiske tolken har följande resenärer skrivit:

Ciccis bokblogg
Dolly; det läsande fåret
Ellisons blogg
Maritas bibliotek
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Violens boksida



Om Mardrömmen har följande resenärer skrivit:

cecbers blogg
Lyrans Noblesser
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Theresans
Violens boksida



Om Människornas jord har följande resenärer skrivit:

Bokstaveligt talt
Ingrids boktankar
Lyrans Noblesser
Tekla Maräng en livsnjutarblogg
Violens boksida


Sammanfattningar om resstoppet i Asien har skrivits av:

Camillas blogg
Lyrans Noblesser


Om andra intressanta böcker från Asien har följande resenärer skrivit:

Bokstaveligt talt


Vänligen puffa på mig om jag missat någon.

Nobel-alfabetet - S

Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka (äntligen) är bokstaven S.

1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.

2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.

1. En av mina favoritromaner under förra året var Blindheten av José Saramago. En man sitter i sin bil vid ett rödljus och väntar på att det ska slå om till grönt. Detta kommer dock mannen aldrig att få uppleva, han blir helt utan förvarning blind. Blindheten är mycket smittsam och sprider sig snabbt till stora delar av befolkningen. Ett samhälle som bygger på den starkes rätt uppstår och människornas identitet och moral upplöses då ingen kan se dem. Detta är en oerhört obehaglig och samhällskritisk roman skriven på ett fantastiskt, vindlande, rasande snabbt språk.

Saramago fick Nobelpriset 1998.

Akademiens motivering:

"som med liknelser burna av fantasi, medkänsla och ironi ständigt på nytt gör en undflyende verklighet gripbar".


2. Det här författaren är ännu ung i sammanhanget, men jag hoppas att Akademien på sikt kommer att uppmärksamma Sara Stridsberg med det finaste litteraturpriset. Jag har nyligen läst hennes senaste roman, Darling River, och mötet med Sara Stridsbergs prosa gjorde mig omtumlad och andlös. Darling River är en, eller snarare, fyra berättelser om tillfångatagna honor, romanen ger oss fyra varianter av ett och samma livsöde, det utnyttjade honbarnets öde. Romanens komposition är genialisk, språket glasklart och läsningen är som ett hårt slag i mellangärdet. Intressanta teman är speglingar, självbilder och instängdhet. Uppskakade bra!

Min motivering:

"för en uppskakade gestaltning av vad det innebär att aldrig få vara varken barn eller kvinna, utan endast ett objektifierat hondjur."


"Instruktioner"

I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.

När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.

Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.

Läs andra bloggares inlägg om Nobelpriset, Nobelpristagare, Nobelpriskandidater.

Mitt resstopp i Asien

Årets resstopp i Asien fylldes av två mycket läsvärda romaner. Jag blev tvungen att välja bort Lahiri, av tidsbrist, men hoppas kunna återkomma till henne vid senare tillfälle.

Mardrömmen av Kenzaburo Oe, (Japan).

När Fågel får det hemska beskedet att hans nyfödde son har hjärnbråck blir han lamslagen och, enligt gamla mönster, söker han fly verkligheten på olika sätt. Han börjar dricka och han tar upp kontakten med en gammal flickvän. Mardrömmen har en febrig, desperat karaktär, som gör läsaren uppskakad och upprörd. Författaren utforskar människans psyke utan att väja för det obehagliga. Texten är konkret och deskriptiv, den lämnar tolkningarna till läsaren.


Människornas jord av P A Toer (Indonesien).

Människornas jord är en realistisk roman, fylld av spänning och kärlek. Samtidigt innehåller den nyanserade skildringar av Indonesiens historia. Tiden är 1890-tal, den infödde pojken Minke växer upp i en privilegierad familj och han studerar vid det holländska gymnasiet i Surabaya. Där anammar han en europeisk livssyn och drömmer om en framtid i Europa. Men när kärleken drabbar Minke får han upp ögonen för hur kolonisatörerna egentligen betraktar de infödda.

Hur dromedaren fick sin puckel

Hur dromedaren fick sin puckel, text av Rudyard Kipling, illustrationer av Ursula Seeberg, utgiven av Opal Förlag, 2006.

Den här klassiska berättelsen av Nobelpristagaren Rudyard Kipling utspelar sig i världens begynnelse. Djuren har just börjat arbeta för människan, men dromedaren vill inte delta. Han bor ensam i öknen och svarar bara "pu" när de andra djuren pratar med honom. Eftersom både människorna och djuren arbetar hårt i den splitternya världen, blir de upprörda över dromedarens lättja. Då den store trollmannen över alla öknar kommer farande i en sky av damm, får han höra talas om den late, självupptagne dromedaren. När dromedaren vägrar att lyda trollkarlen, växer en puckel ut på hans rygg. Genom puckeln skall dromedaren kunna klara sig utan mat i flera dagar och på så sätt kunna arbeta i kapp de andra djuren. Sedan dess släpar dromedaren på sin puckel och ännu har han inte lyckats ta igen de tre arbetsdagar han kom för sent vid tidens begynnelse och ännu har han inte lärt sig vara lydig.

Hur dromedaren fick sin puckel är en berättelse om att inordna sig och lyda sociala koder, eller inte. Boken kan tolkas på många sätt och hemma hos oss känns det inte självklart att man alltid måste inordna sig. Ska man vara helt ärlig har både mamman och pappan i familjen vissa auktoritetsproblem och ser civil olydnad som något positivt för samhället. Dottern på 4½ anser dock att regler ska följas! Denna olikhet i synsätt har lett till intressanta diskussioner om dromedarens asociala beteende.

Bokens text är lättläst och illustrationerna är både fantasieggande, exotiska och roliga. Berättelsen är tankeväckande, eftersom man kan se på dromedarens beteende utifrån olika aspekter. Det här är en bra bok att läsa för lite äldre förskolebarn och ha som utgångspunkt för att diskutera regler och lydnad.

Människornas jord

Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer, utgiven av Leopard Förlag, 2003.

I romansviten om den (infödde) javanesiske pojken Minke berättar han själv sin egen och Indonesiens historia. I Människornas jord är Minke en ung pojke och tiden är 1890-tal. Minke växer upp i en privilegierad familj och han studerar vid det holländska gymnasiet i Surabaya. Han anammar kolonisatörernas livssyn och drömmer om en framtid i Europa. När Minke presenteras för Annelies, den vackra dottern till en holländsk affärsman och dennes konkubin blir han blixtförälskad. Annelies familj lever ett mycket udda, komplicerat liv. Fadern är alkoholiserad och det visar sig att Annelies mor, Nyai, är det som sköter familjens affärer. Minke välkomnas in i familjen, men inte alla ser på situationen med vänliga ögon. Minke får alltmer upp ögonen för vad den europeiska imperialismen innebär och hur kolonisatörerna egentligen betraktar de infödda.

Människornas jord är en roman som innehåller många element. Den innehåller en fin, varm berättelse om passionerad, komplicerad kärlek. Den är en uppväxtskildring som varsamt och nyanserat beskriver en pojkes utveckling till en ansvarstagande, ung man. Och romanen undersöker och gestaltar imperialismens människofientliga natur och den konfliktfyllda relationen mellan kolonisatör och koloniserad. Under det senaste året har jag läst romaner av stora författare som Chinua Achebe och Maryse Condé, med samma tema, och Pramoedya Ananta Toer är väl värd att jämställas med dessa.

Under sina 14 år som politisk fånge på ön Buru diktade författaren muntligt de berättelser som senare blev romansviten Burukvartetten. Människornas jord är första delen i kvartetten, del två Barn av alla folk och del tre Fotspår är översatta och utgivna, del fyra, Glashuset, sägs komma under nästa vår. Under många år censurerades Pramoedya Ananta Toers alster i hemlandet, ett land vars historia innehåller många konflikter, krig och inbördeskrig. 1945 utropade Sukarno Indonesiens självständighet och därefter följde fyra år av konflikter innan Holland erkände Indonesien som ett självständigt land. 1965 genomfördes en militärkupp och Suharto tog över som Indonesiens ledare. Båda diktatorerna såg på Pramoedya Ananta Toers författarskap med misstänksamhet, vilket ledde till censur, husarrest och fångenskap. Pramoedya Ananta Toer avled 2006, vid 81 års ålder.

Människornas jord är en realistisk roman, fylld av spänning och kärlek. Samtidigt innehåller den nyanserade skildringar av Indonesiens historia. Texten är lättläst och lockar till sträckläsning. Sammantaget är detta en roman som förtjänar mycket uppmärksamhet och många läsare.

Drama i efterkrigstid

Läsningen av Främlingen i huset har rivstartat, detta är en roman jag vill läsa snabbt. Vad har egentligen hänt med ägarna till Hundreds Hall, varför har huset fått förfalla så? Och vad kommer att ske med byns unge läkare när han blir indragen i skeendena på det gamla godset? Miljöskildringarna är fantasieggande, jag känner dofter från svunna tider och skapar inre bilder av huset under dess glanstid. Även huvudpersonerna väcker mitt intresse, de är helgjutna människor av kött och blod (med hår på benen). Hoppas handlingen håller allt det inledningen lovar!

Bokfrågornas ABC - T

Nu är det dags för bokstaven T i Lilla O:s utmaning.

1. Berätta om en bok som handlar om turism!
Den motvilliga resenären av Jenny Diski står ännu oläst i bokhyllan, men den handlar om att vara turist. Av det jag läst om boken verkar den vara mycket rolig.

2. Har du någon favoritbok som blivit tv-serie?
Jag har nyligen äntligen läst Utvandrarserien och den kommer alltid att vara en av mina favoriter. Och visst var även TV-serien otroligt bra. Så är inte fallet med TV-serien om Arn, böckerna är bra, filmatiseringen riktigt dålig.

3. Vilken är din favorittitel?
Farväl till vapnen är en mycket fin titel, tycker jag. Läsandet av boken var misslyckat, det skedde medelst tvång på engelska under gymnasietiden. Men, nu skulle jag nog uppskatta även innehållet.

4. Berätta om en bok där tillfälligheter spelar stor roll.
I Främlingen av Albert Camus "råkar" huvudpersonen döda en man och sedan blir allt som det blir. Tillfälligheter styr huvudpersonens liv, han tar mycket lite ansvar för att själv forma sin tillvaro.

Bokbörsen, mitt favvoställe på nätet

Det är verkligen livsfarligt att börja söka efter böcker på Bokbörsen.se. Fingrarna liksom flyger fram över tangentbordet och klickar, utan att vara ihopkopplade med cortex. Denna gång lyckades jag, tack och lov, bryta kontakten innan jag blev helt ruinerad, men tre nya beställningar blev det.

Från Signe till Alberte av Kerstin Thorvall har fattats mig ganska länge, nu slog jag till på ett exemplar i nära nyskick. Jag har ännu bara läst första boken i trilogin, När man skjuter arbetare, och den älskade jag.

Gun-Britt Sundströms För Lydia har jag också sneglat på ett bra tag. Min favorithjalmar är ju Söderberg och den bästa av hans romaner är Den allvarsamma leken. Jag kan tänka mig att just Gun-Britt Sundström skulle kunna skriva en roman "vid sidan om", som är i min smak. (Vänligen lär mig vad det kallas när en författare skriver en bok baserad på en annan(s).)

Stina Aronsson är det dags att bekanta sig med och mitt val föll på Hitom himlen. Jag har på nätet läst att boken "känns sävlig och svårläst", det borde betyda att jag kommer att tycka om den ;-)

Mot ännu en sommar

Mot ännu en sommar av Janet Frame, utgiven av Albert Bonniers förlag, 2010.

Grace Cleave är en författare från Nya Zeeland, som bosatt sig i London. Hon lever ett stillsamt liv och deltar inte gärna i det sociala livet. Då hon får en inbjudan från ett ungt par i norra England att tillbringa helgen hos dem, tackar hon med stor tvekan ja. Resan och helgvistelsen blir mycket påfrestande för Grace, som inte lyckas formulera det hon vill säga. Författaren med de skriva orden i sin makt förmår inte kommunicera med vare sig det yngre paret eller deras barn. Hur hon än försöker lyckas hon inte nå människorna, kanske kan det bero på att hon egentligen själv inte är en människa, utan en flyttfågel. Parallellt med handlingen i "nutid" får vi ta del av Graces minnen från barndomen och "hemlandet".

"Jag känner att om jag vore människa och inte som nu, gudskelov, en flyttfågel, skulle jag vara en av de första programmerade människomaskinerna, och ha kalla ögon som blinkar och blixtrar på givna tider, och en mun som utstöter sin kantiga kod." (sid 90)

Janet Frame skrev den självbiografiska Mot ännu en sommar redan 1963, men hon beslutade att den inte fick ges ut under hennes livstid, eftersom hon ansåg den vara för privat. Vid den här tidpunkten var Frame redan en erkänd författare. Hon växte upp i en kulturellt intresserad arbetarklassfamilj med fem barn. På grund av faderns arbete flyttade familjen ofta och bodde ibland i mycket undermåliga hus. I Mot ännu en sommar gestaltar författaren hur modern skapade berättelser av deras liv, som låg ganska långt från barnens upplevda verklighet. Janet Frame vistades under flera år på mentalsjukhus med diagnosen schizofreni innan hon blev en etablerad författare. Hon behandlades med insulin och ECT, de behandlingar som då stod till buds. Mycket finns skrivet om Frames mentala tillstånd, och olika diagnoser har föreslagits. Själv är jag mer intresserad av författarens upplevelser och uttryckssätt än av eventuell diagnostik.

"När Anne sa: inte direkt, rös Grace av fasa som om hon själv var Anne och ändå var inte Anne hon utan Graces mamma, å det var ingen ordning på identiteten, varför skulle folk jämt överskrida sina gränser? Vilken hemsk stöld har inte skett i mitt liv, tänkte Grace, som har fråntagit mig förmågan att dra upp gränser, att veta hur man skiljer på person och person, folk är som havet..." (Sid 206)

Mot ännu en sommar är en inträngande porträtt av en ensam kvinna, som söker bemästra sina känslor av osäkerhet på olika sätt. I de ögonblick rädslan tydligt manifesteras är det lätt att känna empati, svårare blir det då Grace lägger sig till med en narcissistisk, överlägsen attityd. Båda reaktionerna visar dock att huvudpersonens ångest är svår för henne att hantera. I mitt tycke är de dissociativa symtomen, upplevelsen att inte längre vara en människa, mest intressanta. Det verkar finnas nära samband mellan förmågan att dissociera och förmågan att skapa stor konst.

"Jag är inte där, tänkte hon. Jag är inte där. Jag är ingenstans. Hon kände att världen slocknade av att bli så abrupt utestängd och hon flaxade med vingarna mot mörkrets dörr, men ingen öppnade, nej, ingen hörde." (Sid 191)

Janet Frame skriver en smärtsamt vacker prosa, som väcker känslor och skapar inre bilder hos läsaren. Språket, och även i handlingen, påminner om Tant Theodora av Patrick White, som jag läste med stor behållning förra året. Båda författarna kräver engagemang och nyfikenhet hos läsaren, då deras texter är fyllda av symbolik och utforskande av ordens betydelser.

Sammantaget är Mot ännu en sommar ett fantastiskt vackert porträtt av en kvinna med omfattande känslomässiga svårigheter. Boken bör läsas med eftertänksamhet och öppenhet för andra verkligheter.

Tematrio - Havandeskap

Många av de romaner jag läser skildrar kvinnors livssituation med havandeskap, förlossningar och föräldraskap. Sällan handlar det om rosenröda skildringar, ofta berättas om svårigheter. Berätta om tre romaner som handlar om havandeskapet och dess följder!

1. För Karl-Oskar och Kristina är den fysiska kärleken det enda de "har råd med". Paret är de allra goaste vänner, både i vardagen och i sänghalmen. Detta resulterar i att Kristina ständigt är havande. Både havandeskapens och förlossningarnas påfrestningar skildras i Utvandrarserien på ett sätt som berör. Jag måste erkänna att jag blir lite fördomsfullt förvånad över att de nyanserade skildringarna är skrivna av en man i mitten av 1900-talet.

2. Thereses tillstånd är den första delen av tre i Hanne-Vibeke Holsts serie om tv-journalisten Therese Skårup. Huvudpersonen är en skicklig tv-reporter, vars fokus i livet är karriären. Hon blir förälskad i en kollega, men väljer till slut yrkeslivet framför familjebildning och brytningen mellan paret är ett faktum. Då inser Therese att hon är gravid... Träffsäkert skildras konflikten mellan en kvinnas olika drömmar och livsmål.

3. I Det femte barnet av Doris Lessing lär vi känna David, Harriet och alla deras barn. Paret vill inte begränsa sig själva eller sina önskningar och lever ett drömliv. De tar glatt emot hjälp av släkt och vänner för att kunna leva sitt idylliserade liv. Men när Harriet blir gravid för femte gången blir allt annorlunda. Harriet plågas av svåra smärtor under hela graviditeten och då barnet föds verkar han inte vara mänsklig.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Burukvartetten

Då var Människornas jord utläst, mina tankar kring boken kommer när jag lyckats samla ihop dem. Under sina 14 år som politisk fånge på ön Buru diktade författaren Pramoedya Ananta Toer muntligt de berättelser som senare blev romansviten Burukvartetten. Människornas jord är den inledande delen och efter att ha läst ut den längtar jag efter fortsättningen. Del två Barn av alla folk och del tre Fotspår är översatta och utgivna. Hoppas att del fyra också kommer snart, helst skulle jag vilja sträckläsa hela kvartetten.

Mardrömmen

Mardrömmen av Kenzaburo Oe (Japan).

"Det är hjärnbråck. Man skulle kunna öppna kraniet och trycka hjärnan tillbaka, men också då skulle man i bästa fall få ett slags grönsak till resultat." Det här fruktansvärda beskedet om den nyfödde sonen får Fågel av läkaren på sjukhuset. Fågel blir lamslagen och, enligt gamla mönster, söker han fly verkligheten med hjälp av alkohol. Han återknyter även kontakten med en före detta flickvän och bor hos henne medan den nyförlösta hustrun ligger på sjukhus. Fågels hela värld rämnar, han blir av med arbetet och kan inte se någon lösning på problemet med barnet. Kommer det att överleva? Kan man se till att det dör?

Mardrömmen påminner på många sätt om Kafkas Processen och Camus Främlingen. Något oväntat inträffar, hela världen förändras och huvudpersonerna har ingen förmåga att anpassa sig till den nya situationen. I stället blir de apatiska och världsfrånvända. Fågel har hela sitt liv skapat en förljugen bild av sig själv och i stället för att hantera livets motgångar flyr han. Om man enbart tittar på hans beteende är det naturligtvis lätt att fördöma honom, men om man läser med ansatsen att försöka förstå framträder en rädd, liten man som inte kan hantera sina skuldkänslor. I stället vänds dessa i aggressivitet, han hamnar i bråk och han drivs att förnedra orsaken till hans lidande - det kvinnliga.

Mardrömmen har en febrig, desperat karaktär, som gör läsaren uppskakad och upprörd. Författaren utforskar människans psyke utan att väja för det obehagliga. Texten är konkret och deskriptiv, den lämnar tolkningarna till läsaren. Man får således som läsare anstränga sig lite om man vill förstå vad som driver Fågel att handla som han gör.

Bakgrunden till romanen är delvis självbiografisk. Vid 28 års ålder fick Oe en hjärnskadad son, vilket förändrade hela hans liv. I ljuset av detta blir Mardrömmen än mer intressant. Jag beundrar författarens mod, att våga utforska sina egna "skamliga" reaktioner och dessutom sätta dem på pränt kräver något utöver det vanliga. Eftersom jag arbetar med hjärnskadade barn och deras föräldrar har romanen varit givande på många plan. I mitt arbete ingår att förstå och stödja föräldrar och att hjälpa dem att våga uttrycka sina kluvna känslor inför att få en barn med en funktionsnedsättning. Oe har här hjälpt mig att bli mer vidsynt.

"Om någon en gång blivit förgiftad av självbedrägeri kan han inte fatta beslut om sig själv fullt så enkelt." (sidan 146)

"Vet ni att Kafka skrev i ett brev till sin far, att det enda en förälder kan göra för sitt barn är att välkomna det när det är fött." (sidan 165)

"Men det tycks vara så att verkligheten tvingar en att leva anständigt om man lever i verklighetens värld." (sidan 207)

Klassiker 2010

Lolita av Vladimir Nabokov.

I korthet handlar Lolita om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Romanen består av Humberts dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Han skriver för att rättfärdiga sig och hans skönmålningar och falsifikationer är makalösa. Detta är ett fantastiskt inträngande porträtt av en pedofil, skriven på ett underbart språk.


Isslottet av Tarjei Vesaas.

Denna underbara lilla roman berättar om den gryende vänskapen mellan två elvaåriga flickor, Siss och Unn. De har precis börjat lära känna varandra när Unn försvinner på isen, och Siss blir som frusen inuti. Kamrater och familjen försöker förgäves få henne att leva upp igen. Det här är en otroligt vacker, nyanserad, vemodig skildring, som på ett finstämt sätt fångar det sköra i en ny vänskap.


Låt tistlarna brinna! av Yasar Kemal.

Detta är legenden om den fattige pojken Memed, som utnyttjas av byherren och till slut gör uppror och flyr till bergen för att leva som stråtrövare. Låt tistlarna brinna! är en mycket dramatisk berättelse, som tar upp frågor om fattigdom, förtryck, rättslöshet och orättvisor, som tyvärr ännu är aktuella. Bokens styrka ligger bl a i dess förmåga att gestalta gripande händelser.


Ett rum med utsikt av E.M. Forster.

Under en resa till Italien får Lucy Honeychurch och förklädet Charlotte Bartlett till stor besvikelse inte de rum med utsikt de blivit lovade. Mr Emerson och hans son George erbjuder damerna att byta rum, vilket får större konsekvenser än man kan ana. Detta är en långsam berättelse om viktoriansk prydhet och om svårigheten att välja kärleken före konvenansen.

Världsbokdagen 15 år

Den årligt återkommande världsbokdagen firar idag 15 år och jag tänker passa på att tipsa om några av mina favoritromaner från olika delar av världen. Hur jag än försöker välja blir jag inte särskilt nöjd med mitt urval, så här kommer helt enkelt tips på böcker jag verkligen tycker är bra.

Afrika

Allt går sönder av Chinua Achebe

Allt går sönder skildrar hur den traditionella stamkulturen slås sönder av de vitas kolonisation. Vi får följa en man som inte förmår anpassa sig till de nya villkoren och som därmed är dömd att gå under. Det här är en fantastisk, osentimental skildring av en dödsdömd kultur och ett nyanserat porträtt av en rigid, härsklysten man. Lättläst och intressant.


Onåd av J.M. Coetzee

Onåd utspelar sig i Sydafrika och präglas av den plågsamma historia landet bär på sina axlar. Handlingen kretsar kring en vit medelålders lärare och dennes sexuella begär. Romanen handlar om "begärets rättigheter" och att leva i vanära, i onåd. Berättelsen är omskakande, fascinerande och oerhört provocerande. Boken berör och upprör.


Midaqq-gränden av Naguib Mahfouz

Midaqq-gränden är en mustig skröna, fylld av ett sammelsurium av udda karaktärer, livsavgörande handlingar och passionerade känslor. Här finns kärlek, hat, ömhet, svek, vänskap och död inbäddat i kryddiga dofter och uttryckt med ett slingrande detaljerat, religiöst smyckat språk. Romanen är realistisk i sin beskrivning av fattigdom och elände.


Asien

Midnattsbarnen av Salman Rushdie

Midnattsbarnen är en allegori över Indiens och Pakistans historia skriven i magisk realistisk stil. Romanen är en färgsprakande, fantasifull skröna fylld av underfundiga personbeskrivningar, dråpliga händelser och ett djupt allvar under all prakt. Författaren uppvisar en infallsrikedom av sällan skådat slag, och en enorm berättarglädje. Sensuellt, brutalt och vackert.


De små tingens gud av Arundhati Roy

Denna debutroman handlar om tvillingarna Estha och Rahel, som alltid upplevt att de på ett psykologiskt plan är sammanvuxna. Något händer i barndomen som gör att man skiljer barnen åt, nu träffas de åter i vuxen ålder. Stämningen är suggestiv och förväntansfull. Boken är skriven på ett alldeles fantastiskt språk, fyllt av mantraliknande upprepningar och nykonstruerade ord.


Australien/Oceanien

Raga av J-M G Le Clézio.

Raga är en berättelse, sprängfylld av myter och legender, om en osynlig kontinent och om folket som lever på öarna. Författaren väver samman sina egna erfarenheter av att besöka Raga med en berättelse om hur de första människorna, genom att trotsa havet, kom till ön. Samtidigt får läsaren ta del av historiska fakta om kolonisationens övergrepp och dagens hälsoproblem.


Tant Theodora av Patrick White

Tant Theodora är ett personporträtt av en människa som aldrig lyckas passa in i samhället eller nå fram till andra människor på djupet. Under barndomen avvisas hon konstant av modern, i ungdomen gifter sig den man hon hyser intresse för med systern och i medelåldern förlorar Theodora till slut helt kontakten med verkligheten. Fantastiskt språk!


Europa

Lolita av Vladimir Nabokov.

I korthet handlar Lolita om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Romanen består av Humberts dagboksanteckningar från fängelset, där han sitter i väntan på en mordrättegång. Han skriver för att rättfärdiga sig och hans skönmålningar och falsifikationer är makalösa. Detta är ett fantastiskt inträngande porträtt av en pedofil, skriven på ett underbart språk.


Förvandlingen av Franz Kafka

En morgon vaknar Gregor Samsa och upptäcker att han förvandlats till en insekt. Huvudpersonen och läsaren fångas omedelbart i en surrealistisk drömkänsla, där man inte vet vad som är verkligt. Den absurda berättelsen framförs i lättläst, saklig ton. Detta är en fantastisk novell om människans utsatthet, familjens sammanbrott och om samhällelig stigmatisering. Är du lönsam, lilla kryp?


På Chesil Beach av Ian McEwan

Detta en helt underbar kortroman om två unga människor som står inför ödesdigra val. Edward och Florence har just gift sig och ska fira sin bröllopsnatt på ett litet hotell vid Chesil Beach i Dorset. De är båda nervösa inför den sexuella föreningen och har stora svårigheter att kommunicera med varandra. Språket är fantastiskt och boken är av sträckläsningskaraktär.


Nordamerika

Öster om Eden av John Steinbeck

Det här är en fängslande släktsaga om två familjer, vars öden griper in i varandra under flera generationer. Det är också en hisnande berättelse om kärlek och hat, om gott och ont. Språket är härligt och personbeskrivningarna är genialiska. Genom berättelsen löper som en röd tråd författarens tankar om människans fria vilja. Det här är en av de bästa skildringarna av Amerika!


Ett amatöräktenskap av Anne Tyler

Ett amatöräktenskap är ett mycket fängslande familjedrama, vars centrala fokus är ett 30-årigt äktenskap. Paret är oerhört omaka och deras svårigheter att förstå varandra och handskas med sina konflikter innebär stora påfrestningar för barnen i familjen. Detaljerade personbeskrivningar gör denna roman mycket läsvärd.


Sydamerika

Den sista läsaren av David Toscana

Att beskriva vad Den sista läsaren handlar om låter sig inte så lätt göras. Berättelsen speglar något genuint mexikanskt, här gestaltas landets fragmenterade historia, förtrycket under olika härskare och en utarmning av folket. Romanen berättar också om längtan, om döden och om litteraturen. Den sista läsaren är skriven på en ren, avskalad prosa. Läs!


Om natten i Chile av Roberto Bolaño

Om natten i Chile handlar om en döende präst som ser tillbaks på sitt liv och försöker förstå, försvara sig och försonas med sitt samvete. Vi får ta del av ett sorgligt människoöde samtidigt som vi också får följa händelserna kring militärkuppen i Chile. Sammanfattningsvis är Om natten i Chile en nattsvart bikt, med tragikomiska inslag, skriven på att makalöst språk.

Hej ressällskapet

Hejsan alla ni andra, som befinner er på resande fot i Asien. Hur går det för er? Jag har läst Mardrömmen, men inte lyckats skriva om den ännu. För mig var boken extra värdefull eftersom jag arbetar med familjer och barn med funktionsnedsättningar. Nu läser jag Människornas jord och tycker oerhört mycket om den? Lahiri får jag avstå från denna gång. Berätta lite vad ni läst och vilka intryck ni fått i regionen!

UppfinnarJohanna

UppfinnarJohanna & skrämselmaskinen, text av Ann-Christine Magnusson, illustrationer av Lovisa Lesse, utgiven av OLIKA förlag.

När Johanna inte får vara med de andra barnen blir hon ruskigt arg och bestämmer sig för att skrämmas. Hon uppfinner en finurlig maskin och får på så sätt möjlighet att ge igen. Uppfinningen fungerar utmärkt, på sitt eget sätt, och hela berättelsen avslutas med gemenskap och skratt.

Den lite kaxiga, uppfinningsrika Johanna är en mycket bra förebild för både pojkar och flickor. De stereotypa könsperspektiven är avskalade och kvar finns en berättelse för barn. Dottern identifierar sig med Johanna och tycker om att känna sig modig och smart.

Bokens text är lättläst, språket ligger nära barnens vardag och illustrationerna är oerhört roliga. Jag vill gärna rekommendera den här berättelsen till förskolebarn från tre år och uppåt.

Månadssummering - Mars 10

Inte heller i mars lästes några Nobelpristagare, snart måste jag kanske döpa om bloggen. Månadens läsning präglades av underfundiga Muminberättelser och den underbara romansviten om Utvandrarna.


 Darling River av Sara Stridsberg.

Darling River är en, eller snarare, fyra berättelser om tillfångatagna honor, romanen ger oss fyra varianter av ett och samma livsöde, det utnyttjade honbarnets öde. Romanens komposition är genialisk, språket glasklart och läsningen är som ett hårt slag i mellangärdet. Intressanta teman är speglingar, självbilder och instängdhet. Uppskakade bra!


Nybyggarna av Vilhelm Moberg.

I Minnesotas vildmark bryter Karl-Oskar ny jord och "förkovrar" sig. Jorden ger god avkastning och snart kan familjen köpa djur och bygga nytt hus. Kristina är mestadels havande och familjen växer. Växer gör också Ki-Chi-Saga, fler nybyggare bryter mark och bildar en församling. Utifrån börjar dock hot märkas, indianerna svälter och det börjar talas om krig mot södern.


Invandrarna av Vilhelm Moberg.

Karl Oskar och Kristina har nått Amerikas kust och i Invandrarna fortsätter deras resa till Minnesota. Livet i Amerika är inte så lätt som en del av resenärerna väntat sig, man kan lätt bli lurad när man inte förstår språket. Till slut kommer familjerna fram ändå till resmålet och börjat sätta bo. Karl-Oskars bror Robert och hans vän Arvid lockas av drömmar att hitta guld.


Utvandrarna av Vilhelm Moberg

I mitten av 1800-talet utvandrar ett stort antal svenskar till det nya landet - Amerika. Bland dessa finns Karl-Oskar med familj och några av deras vänner från den lilla småländska socknen. Många av dem är fattiga bönder och drängar, som skrapat ihop allt de äger och har till en biljett. Resan blir mycket påfrestande. Utvandrarna är inledningen på en av de bästa romansviter jag läst.


Muminpappans memoarer av Tove Jansson.

Muminpappan är sjuk och för att sysselsätta sig börjar han skriva sina memoarer. Muminpappan berättar om sina ungdomsäventyr, som utspelar sig under den tid då "drontarna var mycket större, ovädren farligare och solskenet varmare än nu". Möjligen kryddar han berättelserna något för att göra allt lite extra spännande. Underfundigt, ironiskt och roligt.


Trollkarlens hatt av Tove Jansson.

Sommaren har kommit till Mumindalen och med den en hatt som ställer till med oreda. Saker förvandlas till oigenkännlighet, varje dag händer spännande, upprörande saker. Trollkarlens hatt är en fantastisk berättelse som illustrerar att allt inte är vad det tycks vara. Läsaren får också lära sig att man måste tänka sig noga för innan man önskar saker.


Kometen kommer av Tove Jansson.

Katastrofen är nära, Mumintrollen hotas av en komet som är på väg rakt mot Mumindalen. Trollen reagerar på olika sätt, en del blir dystra och ger upp, medan andra ger sig iväg på äventyr. Muminmamman behåller sitt vanliga lugn. Här träffar vi för första gången Snusmumriken och Snorkfröken. En härlig, spännande berättelse om hur man kan hantera olika "farligheter" i livet.


Småtrollen och den stora översvämningen av Tove Jansson.

Under krigsvintern 1939 påbörjar Tove Jansson sitt storverk och 1945 publiceras första delen i berättelsen om Mumintrollet och hans familj. Småtrollen och ... handlar om Mumintrollet och hans mamma, som är på vandring för att söka efter den försvunne fadern. Till slut finner de honom och en mycket vacker liten dal.


Krigets skola av Alexandre Najjar.

I denna självbiografi berättar författaren med humor och värme om sin uppväxt i Beirut. Han skildrar kriget från barnets synvinkel och beskriver krigets vardag. Skolorna stängdes, det rådde brist på vatten och el, bomberna föll och sysslolösheten var förödande. Författarens styrka är att gestalta de konkreta situationerna så att man får en upplevelse av hur det var att leva i kaosets Beirut.


Att läsa Lolita i Teheran av Azar Nafisi.

Romanen handlar om kvinnor i ett repressivt samhälle, som protesterar genom att läsa förbjuden litteratur. Boken ger en fyllig bild av både den politisk-religiösa och den individuella livssituationen i Iran i samband med den islamiska revolutionen och kriget mot Irak. Samtidigt finns här mängder av intressanta referenser till och analyser av västerländsk litteratur.

I natt jag drömde

Som drömintresserad psykolog brukar jag mycket sällan dela med mig av mina nattliga drömmar offentligt, men nu ska jag göra ett undantag. I natt drömde jag en mycket fin dröm om någon som jag nog uppskattar mer än jag varit medveten om. Drömmen inleds med att jag är gäst på ett tjusigt kalas och det visar sig att jag blivit bjuden på årets begivenhet, prinsessbröllopet. Eftersom min åsikt är att monarkin bör avskaffas (trots att jag inte längre orkar ta strid om detta) känner jag mig något malplacerad. Jag är dessutom inte heller galatypen, den enda fest jag verkligen skulle vilja gå på någon gång äger rum den 10 december varje år. I vilket fall står jag där och känner mig bortkommen och önskar att det skall komma någon jag kan tala med. På ett sådant kalas kan man ju ändå förvänta sig att träffa intressanta människor. Och vips dyker Horace upp, den förre ständige ni vet. Vi diskuterar naturligtvis Nobelpriset och jag gör mina försök att påverka akademien. Jag ska berätta för er vem jag tipsar Horace om, så småningom. Horace känner av någon underlig orsak inte ens till den här författaren och tyvärr tröttnar han på mitt sällskap och försvinner. Återigen står jag där allena och ser nog lite bortkommen ut. Jag förstår att man måste ha kavaljer med sig på den här sortens tillställningar och det ska jag komma ihåg ifall Vickan verkligen skickar en inbjudan. Just när det börjar kännas rejält jobbigt att stå där och känna sig utanför, dyker min kavaljer för kvällen upp. Jag vet inte vem som ordnat med denna date, men jag är den personen tack skyldig. För den man som dyker upp är ingen mindre än Jean-Marie Gustave Le Clézio! Resten av kvällen ägnas åt förtroliga samtal om livet, Gud och döden, allt på elegant franska, hur nu det gick till.

Nå, berätta nu om era litteraturrelaterade drömmar!

Bokfrågornas ABC - S

Nu är det dags för bokstaven S i Lilla O:s utmaning.

1. Jag är en språknörd. Lika bra att erkänna att en boks språk har stor betydelse för vad jag tycker om den. Vilken författare har det bästa språket enligt dig?
Jag läste många böcker av stora språkkonstnärer som Herta Müller, José Saramago och Roberto Bolaño i fjol, men den som först gjorde sig påmind när jag nu läste frågan var Le Clézio. Det finns något enkelt, vilsamt och samtidigt vackert i hans prosa, man kan känna sig trygg när man läser hans texter.

2. Det vimlar av syskon i böckernas värld. Vilka är dina favoriter?
Jag har inga syskon, är det kanske därför jag inte lägger märke till dem i litteraturen? Men systrarna i En halv gul sol är jag glad att jag lärt känna.

3. Sagor hör barndomen till, men funkar även för vuxna. Vilken saga tyckte du bäst om som barn? Har du samma favorit nu?
Jag läste inte mycket sagor som barn, mestadels sedelärande religiösa böcker, som jag definitivt inte för vidare till dottern. Som vuxen har jag tagit Muminfamiljen till mitt hjärta.

4. Jag läste Fallet Vincent Franke för någon vecka sedan och Christoffer Carlsson har gjort ett soundtrack till den. En spotifylista som du hittar här. Gör ett soundtrack till en favoritbok. En låt, fem, tio eller kanske fler.
Jag hör ingen musik när jag läser, tråkigt nog kanske.

Ny favorit

Nyanserade personbeskrivningar, fängslande handling, jordnära språk, vad mer kan man önska? Möjligen fina naturskildringar, ett historiskt samhälleligt intressant skede och lite kärlek. Ja, allt detta rymmer den underbara roman jag läser just nu, Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer. Detta är första romanen i en kvartett och jag kommer med största säkerhet att införskaffa dem alla, trots att de nog bara ges ut i inbundet format. Om inte författaren avlidit 2006 hade han varit min kandidat till årets Nobelpris.

Tematrio - Långtbortistan

Som ni vet gillar jag böcker som utspelar sig annorstädes. Just nu läser jag den fantastiska berättelsen Människornas jord, som utspelar sig i trakten kring Surabaya (Java) där jag faktiskt varit. Berätta om tre romaner som utspelar sig på (för oss) lite ovanliga, "exotiska" platser.

1. Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer handlar om pojken Minke, som växer upp i 1890-talets Indonesien. Han kommer privilegierad familj och rör sig hemtamt bland de holländska kolonisatörerna. Men i det koloniala samhället får han aldrig samma ställning som de vita, vilket han påminns om dagligen. Förälskelsen i den undersköna Annelies, dotter till en holländsk affärsman och hans javanesiska konkubin, får så småningom Minke att intressera sig för och uppskatta sitt eget folks traditioner.

2. Raga av J-M G Le Clézio är en berättelse, sprängfylld av myter och legender, om en osynlig kontinent och om folket som lever på öarna. Författaren väver samman sina egna erfarenheter av att besöka Raga med en berättelse om hur de första människorna, genom att trotsa havet, kom till ön. Samtidigt får läsaren ta del av historiska fakta om kolonisationens övergrepp och dagens hälsoproblem. Oerhört vacker prosa.

3. I Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams handlar det inte längre om långt bort på jorden, här rör vi oss i helt andra galaxer. En helt vanlig dag upptäcker Arthur Dent upptäcker att hans hus ska rivas. Vännen och utomjordingen Ford Prefect tar med sig Artur till puben när plötsligt en flotta av utomjordiska rymdskepp uppenbarar sig. Den spränger jorden, men Ford och Artur lyckas rädda sig ombord på ett av skeppen. Därefter kan jag inte längre beskriva handlingen... Absurt och vansinnigt roligt!


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Electra

Nej inte Orestes syrra, utan cykeln är det jag vill blogga om. Jag har nämligen blivit kär - i en cykel. Det som gör saken extra ironisk är att jag inte kan cykla (råkade ut för en olycka i tonåren och blev rädd). Men kärleken övervinner allt, som sagt. Nu ska jag baske mig lära mig att cykla igen. Igår köpte jag en gammal, skruttig cykel för ett par hundra av en arbetskamrat för nu ska här övas. Sedan ska jag önska mig den finaste av alla cyklar jag sett, en Electra Amsterdam. Frågan är hur man ska kunna välja färg...

Det ska börjas i tid

Eftersom mamman i familjen tycks ha hamnat i en svacka när det gäller att läsa Nobelprisade författare, får dottern ta över stafettpinnen. Vi har således köpt tre bilderböcker skrivna av Selma Lagerlöf, T.S. Eliot och Kipling. Hoppas att de faller dottern i smaken.

Tematrio - ljudböcker

Kerstin Thorvall har naturligtvis varit i mina tankar under helgen och detta ledde till ett tema om ljudböcker. Jag lyssnade nämligen på När man skjuter arbetare i fjol och tyckte oerhört mycket om både romanen och uppläsningen. Berätta om tre ljudböcker/uppläsare som utmärkt sig (positivt eller negativt).

1. När man skjuter arbetare av Kerstin Thorvall, i inlevelsefull uppläsning av Gunilla Nyroos, var en av höjdpunkterna under fjolåret. Då flickan med det enkla ursprunget, Hilma, gifter sig med läroverksadjunkten Sigfrid vet hon inte att han bär på en allvarlig sinnessjukdom. Trots detta blir äktenskapet kärleksfullt på sitt eget vis. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse och ett dokument över den tid då arbetare sköts.

2. Mannen utan öde av Inre Kertész, i nyanserad uppläsning av Krister Henriksson, är en självbiografisk berättelse om en ung pojkes fångenskap i andra världskrigets koncentrationsläger. Författaren håller läsaren i ett järngrepp genom att konsekvent avstå från känslomässiga utsvävningar och genom att mycket detaljerat beskriva hur upplevelserna i ett koncentrationsläger blir en sorts vardag. Berättelsen har ett stillsamt, återhållet tilltal som förstärker läsupplevelsen.

3. Ut och stjäla hästar av Per Petterson, i underbar uppläsning av Rolf Lassgård, handlar om den 67-årige Trond som dragit sig undan från omvärlden och bosatt sig i en lite stuga i skogen. Han försöker bygga upp en ny tillvaro i lugn och ro, långt borta från livet som stadsbo och minnena av den avlidna hustrun. I byn träffar han dock en man från barndomen och hågkomster från en mycket speciell sommar, den sista sommaren med fadern, gör sig påminda. Romanen gestaltar människans ensamhet, barndomens obevekliga påverkan och kärleken till en far. Språket är vackert, stämningen lågmäld och melankolisk och miljöskildringarna sensuella.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

Kerstin Thorvall

Kerstin Thorvalls död är den första nyhet jag hör denna morgon och det är en nyhet som berör mig. Jag minns Kerstin Thorvall för att hon vågade vara mycket ärlig, privat och självutlämnande långt innan detta var på modet. Hon var en egensinnig kvinna med ett stort mod - och kanske också en stor portion rädsla. Mitt starkaste minne hör samman med den fantastiska romanen När man skjuter arbetare, som jag läste så sent som i fjol. Det här är en oerhört vacker, gripande berättelse om komplicerad kärlek och ett dokument över den tid då arbetare sköts. Jag tyckte så mycket om romanen att jag nominerade den bland mina tio förslag till en svensk 100-lista över de mest älskade svenska böckerna. Läs mer om Kerstin Thorvall i DN och SvD.

Littfest

Idag är det Littfest i Umeå och jag sitter som vanligt på jobbet en bit söderut. För oss stackare som inte kan närvara finns i alla fall möjligheten att följa med via Littfest-bloggen. Jag hoppas dessutom att jag ska lyckas klura ut hur man är med och chattar i kväll. Littfests program är mycket lockande, jag har naturligtvis läst det och suckat över att inte kunna vara där. Om jag vore där skulle jag absolut gå på Susanne Ostens Babydrama: Konst och motstånd – om vårt medfödda behov av konst, diskussionen om litteraturkritik och spaningen efter Godhet i litteraturen och i livet.

Ha en fin Littfesthelg!

Tematrio - Sex

Sex är verkligen inte lätt att skriva om, utan att det blir fånigt eller bara vulgärt. På slutet har jag läst en del böcker med mycket olika sorters sexskildringar och tyckte att det kunde vara ett lämpligt ämne för en Tematrio. Berätta om tre böcker som innehåller minnesvärda sexskildringar.

1. Utvandrarserien av Vilhelm Moberg förvånade mig genom sina fina, ömsinta skildringar av Karl-Oskars och Kristinas kärleksliv. Deras längtan efter närhet och intimitet skildras så att man verkligen förstår hur viktigt detta "nöje" var för paret. Därför kunde de heller inte låta bli varandra, trots alla risker ett havandeskap skulle innebära...

2. Kenzaburo Oe skildrar i Mardrömmen en mans lust och behov av att skända och utnyttja en kvinna. Det som gör Oes skildring så bra är att den inte väjer för vidrigheter, men den "snaskar" inte heller i dem. Det som är äckligt tillåts verkligen vara äckligt.

3. Milleniumtrilogin av Stieg Larsson är däremot sprängfylld av ointressanta sexskildringar mellan irrelevanta bifigurer. Här känns sexet i stället inlagt för att locka läsare. Dessutom finns det en manipulativt, kittlande tonfall i skildringarna av övergrepp, som jag starkt ogillar.


"Instruktioner"

Låna gärna bilden om ni vill, men ladda upp den på egen eller er bloggvärds server. Svara i egen blogg eller i kommentarerna här. Om ni svarar i egen blogg, kommentera gärna här så vi hittar er!

En vidrig mardröm

Jag läser Mardrömmen, som verkligen är en mardröm. Romanens handling är fruktansvärd och oerhört tragisk och författaren räds inte att gräva fram huvudpersonernas allra smutsigaste byk. Medan Fågels fru ligger på sjukhuset, efter att ha fött fram deras missbildade son, ägnar sig Fågel åt allehanda skamliga handlingar. Författaren utforskar människans psyke utan att väja för det obehagliga och utan att "snaska" i vidrigheterna, vilket gör denna bok oerhört bra. Men som läsare vill man gärna hålla sig på ett visst avstånd.

När prinsessor tar semester

När prinsessor tar semester av Per Gustavsson, utgiven av Natur & Kultur.

På semestern träffas prinsessor från när och fjärran och åker med buss till vildmarken för att tälta. Ibland tar bensinen slut och alla har glömt att ta med tält och mat. Men allt går att lösa med lite påhittighet, det vet prinsessor. Stora klänningar fungerar bra som tält och med sina svärd kan prinsessorna fälla träd och hugga ved. Mat kan man fånga i sjön, prinsessor har fina örhängen som fungerar bra som fiskekrokar. Men på natten börjar det regna och en flock vilda hyenor anfaller, hur ska det gå för prinsessorna?

Den tredje boken om prinsessor är en spännande och mycket underhållande berättelse och ett gäng listiga och modiga flickor. Extra roligt är att prinsessorna kommer i alla former och färger. En prinsessa kan se ut hur som helst, det är inre egenskaper som förenar dem. De är alla omtänksamma och uppfinningsrika och när de blir arga anfaller de i flock.

Liksom i författarens andra böcker är texten lättläst, berättelsen är rolig, spännande och innehåller lite oväntade vändningar. Illustrationerna är färgglada och fyllda av fina, halvt gömda, detaljer som skärper uppmärksamheten. När prinsessor tar semester är en lagom spännande, tokrolig bok som passar pojkar och flickor i ålder 3 - 6 år. Som vanligt är bokens styrka att den kombinerar små prinsessors längtan efter rosa klänningar och pynt med mod, styrka och listighet. Man kan vara tuff och gilla rosa!

Läs gärna mer om prinsessorna på deras egen sida. Här kan man dessutom köpa klippdockor, pysselböcker och annat roligt.

Nytt att recensera

Två nya fina recensionsböcker har jag fått under veckan. Först anlände En tyst minut av Siegfried Lenz (Thorén & Lindskog) sedan damp tjockisen Främlingen i huset av Sarah Waters (Natur & Kultur) ner i lådan. Båda böckerna lockar mycket, men jag måste försöka läsa det jag redan planerat först.

Kvartalsrapport 1 - 2010

# Darling River - Sara Stridsberg
# Nybyggarna - Vilhelm Moberg
# Invandrarna - Vilhelm Moberg
# Muminpappans memoarer - Tove Jansson
# Trollkarlens hatt - Tove Jansson
# Krigets skola - Alexandre Najjar
# Utvandrarna - Vilhelm Moberg
# Att läsa Lolita i Teheran - Azar Nafisi
# Kometen kommer - Tove Jansson
# Småtrollen och den stora översvämningen - Tove Jansson

# Frostnätter - Arnaldur Indridason
# Den siste brodern - Natacha Appanah
# Hur man botar en fanatiker - Amos Oz
# Den vidunderliga kärlekens historia - Carl-Johan Vallgren
# Husfrid - Alison Bechdel
# Döden skall du tåla - Karin Fossum
# Låt tistlarna brinna! - Yasar Kemal
# Efter attentatet - Yasmina Khadra

# Isslottet - Tarjei Vesaas
# Lolita - Vladimir Nabokov
# Vindens skugga - Carlos Ruiz Zafón
# Aprils frusna blommor - Ismaïl Kadaré
# Penelopiaden - Margaret Atwood
# Kungens komediant - Agneta Pleijel
# Sju stenar till den otrogna hustrun - Vénus Khoury-Ghata
# Mordets praktik - Kerstin Ekman
# På spaning efter den tid som flytt - Proust/Heuet

27 böcker blev lästa under årets första kvartal. Blandningen är delvis godkänd, men avsaknaden av Nobelpristagare drar ner omdömet:

4 klassiker/moderna klassiker
0 Nobelpristagare
2 deckare/spänning
6 "världslitteratur" (utomeuropeisk, icke-anglosaxisk)
4 ungdomsböcker
2 grafiska romaner

Under detta kvartal har vi i Jorden Runt-utmaningen rest till Östeuropa och Mellanöstern, vilket inneburit möten med nya spännande författare. Ismaïl Kadaré och Amos Oz är exempel på författare jag vill läsa mer av. Perioden har också präglats av ett periodvis intensivt läsande om Muminfamiljen, vilket lett till stor förnöjsamhet. Vilken suverän förmåga att gestalta komplicerade psykologiska skeenden på ett lättförståeligt, klargörande sätt Tove Jansson besitter. Under den senaste månaden har jag levt nära Karl-Oskar och Kristina. Många gånger har jag gråtit över deras sorger och umbäranden. Jag förstod naturligtvis att romanserien skulle vara bra, men den är ändå så mycket bättre än jag väntat mig. För övrigt är höjdpunkterna under perioden Lolita och Darling River. Båda böckerna har föranlett mycken vånda och tvingat mig att se saker i nytt ljus. De största besvikelserna under detta kvartal stod Vindens skugga och Den vidunderliga kärlekens historia för. Både tyckte jag var förutsägbara och skrivna med ett överlastat språk.

Jorden Runt 2 - Asien

Då har vi avverkat halva våretappen och beger oss till det tredje resmålet Asien. Här görs planerade stopp i Indien, Indonesien och Japan. Hoppas ni hittar en passande bok att fördjupa er i. Nedan finns korta beskrivningar, de är som vanligt lånade från förlagen och bokhandeln.


Den indiske tolken av Jhumpa Lahiri (Indien).

Jhumpa Lahiris uppmärksammade debut innehåller nio berättelser om människor som kommit som invandrare till USA. De är i de flesta fall akademiker och lider ingen materiell nöd. Men ändå upplever de ett utanförskap där hindren för deras integration främst verkar finnas inom dem själva. På ett utsökt, kristallklart språk och med osentimental medkänsla skildrar Lahiri rotlöshetens villkor hos människor som lever mellan två världar - indiska invandrare som bär sitt gamla hemlands kultur inom sig men lever i det hektiska, moderna USA.

Lahiris föräldrar flyttade från Calcutta i Indien först till England där Jhumpa Lahiri föddes 1967, och sedan vidare till USA, där författarinnan nu bor i Brooklyn i New York. "Hon är en lysande historieberättare med en alldeles egen röst, med öga för nyanser och öra för ironi. Hon är en av de bästa novellförfattare jag någonsin har läst." Så skriver Amy Tan om Den indiske tolken, Lahiris debutbok som belönats med bland annat Pulitzerpriset.



Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer (Indonesien).

Minke är en javanesisk pojke som växer upp i 1890-talets Indonesien. Han kommer från en förnäm javanesisk släkt är därför priviligerad och rör sig hemtamt bland de holländska kolonisatörerna. Minke är intelligent och ambitiös, behärskar deras språk och är skolad i deras tankesätt. Hans drömmar och förhoppningar om framtiden är riktade mot Europa och Nederländerna. Men i det koloniala samhället han nekas han samma rättigheter som de vita, gång på gång konfronteras han med ramar och begränsningar. När han en dag blir våldsamt förälskad i vackra Annelies, dotter till en holländsk affärsman och hans javanesiska konkubin, blir det början till ett uppvaknande. Tack vare Annelies och hennes ovanliga familj förmår Minke att bejaka sin indonesiska identitet och sitt eget folks traditioner, all dess skönhet och möjligheter men också dess grymhet och vrede.

Det finns knappast någon som kan mäta sig med Pramoedya Ananta Toer i Sydostasien. Få är så betydelsefulla, har en sådan inblick och ett sådant skarpsinne och en så storslagen kraft i sin skenbart enkla prosa.

Mardrömmen av Kenzaburo Oe (Japan).

"Det är hjärnbråck. Man skulle kunna öppna kraniet och trycka hjärnan tillbaka, men också då skulle man i bästa fall få ett slags grönsak till resultat." Det är det skakande besked som Fågel får av läkaren på sjukhuset. Nu står han inför utsikten att bli fjättrad för livet vid sitt nyfödda missbildade barn. När han tidigare råkat in i en kritisk situation har han flytt undan med spritens hjälp. Men denna gång hjälper det inte att fly. Ska han behålla barnet? Vågar han döda det? Innan Fågel fattar sitt slutgiltiga beslut stiger hela hans föregående liv upp för honom och visar sig vara en mardröm av självbedrägeri.

"När man läser boken bjuds man på en våldsam spänning, som om man satt på en tidsinställd bomb färdig att explodera när som helst".

1994 tilldelades Oe Nobelpriset i litteratur.

Ingen deckare

Jag har ingen deckare att läsa i påsk! Det måste vara första gången på länge. Jag läser inte så många deckare längre, men till påsk brukar det ändå bli en. Så nu skulle jag vilja ha lite tips. Jag har läst Läckberg och andra deckardrottningar, men vill ha något bättre. Roslund och Hellstrand var klart bättre, men för deprimerande. Arne Dahl har jag läst en deckare av, men störde mig på språket. Elizabeth George och P.D. James har jag verkligen gillat. Mina deckarfavoriter de senaste åren har varit Karin Fossum, Nesser och Indridason. Vad skulle kunna passa mig? Anne Holt? Karin Alfredsson? Vänligen luras inte ;-)