Mitt resstopp i Östeuropa

Min resstopp i Östeuropa blev till belåtenhet. Jag läste alla tre böckerna och tyckte att de alla var läsvärda. Posta gärna länkar till era reseinlägg i kommentarerna så ska jag ordna med en länklista i kväll.

Låt tistlarna brinna! av Yasar Kemal (Turkiet).

Detta är legenden om den fattige pojken Memed, som utnyttjas av byherren och till slut gör uppror och flyr till bergen för att leva som stråtrövare. Låt tistlarna brinna! är en mycket dramatisk berättelse, som kan sträckläsas som en spänningsroman. Samtidigt tar den upp frågor om fattigdom, förtryck, rättslöshet och orättvisor, som tyvärr ännu är aktuella. Bokens styrka ligger bl a i dess förmåga att gestalta personer och händelser, som väcker engagemang.


Aprils frusna blommor av Ismaïl Kadaré (Albanien).

Konstnären Mark bor någonstans i Albaniens avlägsna bergstrakter och han ägnar sig åt att måla och älska med fästmön. Romanen är framför allt intressant för sitt sätt att ställa västerländska nymodigheter mot uråldriga seder i ett land som nyligen befriats från en diktatur. Människorna längtar efter materiellt välstånd, men det är inte så lätt att göra sig av med gamla föreställningar, de finns djupt begravda i grottor och i människorna.


Stalins kossor av Sofi Oksanen (Finland/Estland).

Stalins kossor handlar om tre generationer kvinnor och deras livssituation. Via tillbakablickar får vi lära känna Annas mor och mormor och ta del av familjens historia i det kommunistiska Estland med hot, repressalier och transporter till Sibirien. Anna växer upp i Finland och tvingas dölja sin bakgrund, vilket leder till att hon utvecklar ätstörningar och svårigheter med närhet. Osäkerhet, rädsla, vrede, underlägsenhet och sorg gestaltas nyanserat.


Förutom de utvalda böckerna har jag nyligen läst Lolita av Vladimir Nabokov. Eftersom författaren ursprungligen kom från Ryssland räknar jag honom som östeuropé, trots att han under sina senare år bodde i USA.

Lolita av Vladimir Nabokov (Ryssland).

Lolita är ett kontroversiellt mästerverk som i korthet handlar om Humbert Humberts sökande efter sexuell tillfredsställelse. Det här är den enda roman jag läst som verkligen ger pedofilen/sociopaten ett ansikte och en själ. Det är oerhört intressant, och provocerande, att sätta in i Humberts inre värld, en värld där han är offret, den som sviks och överges. Hur Lolita reagerar på hans övergrepp har han ingen förmåga att sätta sig in i.