fredag 13 november 2009

Nobel-alfabetet - D

Välkomna till Nobel-alfabetet. Denna vecka är bokstaven D.

1. Berätta om en Nobelpristagare, eller om en boktitel skriven av en Nobelpristagare, på veckans bokstav.

2. Berätta om en författare du anser borde få Nobelpriset, eller om en boktitel skriven av någon du anser borde få priset, på veckans bokstav. Motivera varför "din" författare borde få Nobelpriset.

1. Den gamle och havet av Ernest Hemingway handlar om fiskaren Santiago, som får en stor och stark svärdfisk på kroken. En kamp på liv och död inleds. Berättelsen är enkel, men samtidigt storslagen. Språket är stramt och återhållsamt, samtidigt som det uttrycker stor ömhet. Det här är en tidlös, dramatisk berättelse om människans vilja att överleva. Hemingway utvecklade tidigt sitt karaktäristiska sätt att skriva (korta meningar, aktiva verb, äkthet, komprimerad text, klarhet och närhet), kallat "Isbergstekniken" eller "Teorin om utelämnandet":

"Om en författare känner till tillräckligt om det han skriver, då kan han utelämna delar av detta och då vet han att läsaren, om författaren är ärlig och sann i sin historia, kommer att känna och uppleva det utelämnade som om författaren ändå hade skrivit om det. För trögheten av ett isbergs rörelse består endast till en åttondel av det som är synligt. Men om författaren inte känner till tillräckligt om det han skriver och utelämnar delar av detta då gör han bara tomma hål i sin berättelse."

Hemingway fick Nobelpriset 1954.

Akademiens motivering:

"för hans kraftfulla och inom nutida berättarkonst stilbildande mästerskap, senast ådagalagt i The Old Man and the Sea."

2. I Den sista läsaren av David Toscana gestaltas Mexicos fragmenterade historia, förtrycket under olika härskare och en utarmning av folket. Romanen handlar om bibliotekarien, tillika byns sista läsare, Lucio och dennes son Remigio. Remigio hittar en dag en ung, död flicka i sin brunn. Då han berättar detta för fadern inleder denne ett sökande efter en förklaring - i böckernas värld. Det här är en roman om längtan, om döden, om litteraturen. Den sista läsaren är skriven på en ren, avskalad prosa, där varje ord är betydelsebärande, precis som huvudpersonen Lucio anser att en text skall vara utformad. Det finns något i denna stil som i hög grad tilltalar mig; när en författare är sparsmakad med orden aktiveras läsarens egen fantasi, vilket leder till att man nästan känner sig som en medskapare till berättelsen.

Min motivering:

"för att med ett avskalat språk, i samverkan med läsaren, gestalta människans behov av att förstå döden."


"Instruktioner"

I Nobel-alfabetet utmanas ni att besvara ett par frågor (eller rättare sagt uppmaningar) utifrån första bokstaven i en författares för- eller efternamn eller utifrån första bokstaven i en boktitel. Varje vecka kommer en ny bokstav att presenteras, men för att göra det lite mer oförutsägbart kommer bokstäverna inte att presenteras alfabetiskt. Det ställs inga krav att man ska ha läst författaren eller boken ifråga, man kan lika gärna skriva om författare/böcker man är nyfiken på.

När det gäller Nobelpristagarna är det givetvis Nobelpristagarna i litteratur som avses. När det gäller Nobelpriskandidaterna, dvs era förslag på kommande Nobelpristagare gäller i denna utmaning (liksom för Svenska Akademien) kriteriet att författaren skall vara nu levande. Det är således ingen idé att försöka med vare sig Kafka eller Astrid Lindgren, hur välförtjänt det än må vara. När det gäller era förslag på Nobelpristagare vill vi också få en liten motivering.

Svara gärna i egen blogg och lämna en kommentar så vi kan läsa om dina favoriter. Det går också bra att lämna svar direkt i kommentarerna. Låna gärna bilden, men var snäll och direktlänka inte.

Läs andra bloggares inlägg om

4 kommentarer:

  1. Nu finns D hos mig! Såg att du redan hittat inlägget Lyran.

    David Toscana låter spännande! Hemingway hyser jag en hatkärlek till.

    SvaraRadera
  2. Nu måste du allt berätta vad som får dig att både älska och hata Hemingway.

    SvaraRadera